Kort historik: Jag dog nästan av komplikationer efter förlossningen, 3 dygn på iva gjorde att vi missade amningsstarten och tvingades använda amningsnapp de första 2 månaderna (han fattade inte annars). Jag var inte bekant med AW från början tyvärr och fick lite stöd från BB, de var bara lättade att jag inte dött. l
ille E var fullt frisk men jag orkade tydligen inte producera tillräckligt med mjölk, (eller han orkade inte suga ut den med nappen?) och jag begrep inte att han var hungrig och han utvecklade ett klassiskt mönster med gnällighet, magont, gaser, skrik vid bröstet, omöjlig söva, etc. Vi gjorde ett försök med AW:s "kolikkur" vid 7-8 veckors ålder men jag var för utmattad och sjuk för att lyckas, så problemen fortsatte och de första tre månaderna var jättetunga, trots att vi är så lyckliga över att ha fått detta underverk till son!!
Han har fått bröst + tillägg från 3 veckors ålder. Köpte larm och började använda AW:s verktyg vid 3,5 månads ålder med underbart resultat: han sover utmärkt, hela nätter, är numera en glad skit och livet leker verkligen.
Vårt enda kvarvarande problem är fortsatt maten och jag förstår ju att orsaken finns i vår usla start, men jag vill ha hjälp med lösningen.
lille E är fortsatt svår att mata och en sann slowfood-anhängare, vilket iofs är helt okej, men jag vill att han ska gilla att äta. Får brösten först till varje mål, det lilla som där finns. Har börjat med smakportioner men han tar jättelite (öppnar inte munnen) men jag trattar oförtrutet in det som går under glada miner.Tyvärr hinner jag sällan avbryta innan han blir grinig. Varje mål kompletteras med bröstmjölk men det är jättejobbigt att flaska honom, har varit så från början. Han skriker, vrider sig undan, sprattlar. Kör ömma järngreppet och han skriker mest hela tiden. Av och till tar han i och äter och då går det plötsligt ner 50-100 ml varför vi inte tycker oss kunna låta bli att fortsätta truga (med lugn och självklar attityd), trots obehaget. Detta gör att han som regel tar emot 140-200 ml tillägg varje mål.
Har ni några råd om hur vi ska bryta denna trista vana vid matningen, det är verkligen jättejobbigt att måsta utsätta lille E för detta vid varje måltid men han måste ju bli mätt! (Dålig viktuppgån både vid 3 och 7 veckor, nu strålande rund och gosig
)Tyck tll och ge mig lite råd snälla!
Jag jämför med min dotter som suger mkt snabbare från bröstet nu jämfört med för ett par månader sedan, amningen tar mkt kortare tid, inbillar mig att trycket i bröstet ökat så att mjölken strålar ut mer)
Då känner han att det är trevligt att vara med vid matbordet och han ser hur ni slevar in mat i era munnar. Låt honom få gegga lite och även hålla i skeden själv med din hand utanpå, så kan du styra in den mot munnen. När han efter några dagar (eller vad som nu krävs) börjat bli mer nyfiken och öppnar munnen gäller det att sleva på med tempo i början av måltiden, givetvis med små naturliga pauser när du själv käkar från din egen tallrik, och sedan låta honom hjälpa till mot slutet, då vaknar hans intresse på nytt med den egna handen runt skeden (och din hand utanpå).
Jag som trugat, lockat och pockat med smakportionerna så många veckor tycker nu det är ljuvligt roligt att mata henne eftersom hon fått sån aptit (och där min främsta lärdom alltså var att just vara mer noggrann med att äta gemensamma måltider). Så det passar ju perfekt om er grabb förhoppningsvis repat sig någorlunda tills nästa vecka då ni kan ha massor med gemensamt ätande med morföräldrarna.