Skeptisk make...

[TinasDag]

Hej alla! Jag skulle behöva lite hjälp. Efter 5 UNDERBARA dagar hos Anna i Gastsjön visste jag med säkerhet att jag inte vill att Dag skulle börja på dagis innan han var 3 år. Visst skulle vi få det tufft ekonomiskt men jag tror nog att det skulle gå att ordna.

Så till problemet. Min man. Han tycker dagis är fantastiskt och citerar vänner som är jättenöjda och hävdar att deras barn aldrig skulle utvecklas så bra hemma, språkligt och socialt. Han har dock lovat att lyssna till mina argument ( ) och ny söker jag med ljus och lykta efter "RIKTIG FORSKNING" ( ) för det är väl det ända som biter på honom kan tänkas...
Har ni några bra artiklar som ni läst? Andra tips på hur man övertalar en korkad man? Jag blev verkligen jätteledsen av hans inställning
Tack på förhand, Tina

[kiki]

åh män

skämt åsido ge honom tid, tänk på att du är bombad med argument av 20 personer som du har 100% tillit till och så kommer du hem och ska ensam övertyga honom om detta förträfliga. Han är helt enkelt i en annan fas än du, ge det tid och under tiden kan han läsa Annas diskussion i dagisdebatten. Kanske ett PM-till Anna för den nya diskussionen i jubeleumsutgåvan av BB. Sen tror jag att det finns rätt många artiklar skrivna på senare tid som menar att barn inte ska gå på dagis före 3-års ålder.

Nu vill Mio ha tillbaka sin mamma, kramar Kristina

[SusanD]

Hej Tina, jag har ju ingen forskning att komma med men tycker att föräldrar i stort nedvärderar sig själva när de säger att barnen bör gå på dagis för att lära sig tala ordentligt och fungerar i sociala sammanhang.

Tvärtom är det, tycker jag. Har man ett socialt umgänge med människor i olika åldrar så räcker det gott för barnets språkliga utveckling. Tre pedagoger som 17 barn ska dela på kan ju knappats hinna med några djupare språkliga utsvävningar även om de skulle vilja.

Hur lär sig då små barn att fungera i sociala sammanhang? Jo man åker och handlar, plockar varor, står i kön och så betalar man och packar ner varorna. Handlingen blev ju bra både som träning i hur man uppför sig och samtidigt fick barnet hjälpa till för att flocken ska överleva, viktigt uppgift! Sen går man kanske på någon annan aktivitet när de blivit lite äldre, träffar andra barn och vuxna, det blir några kalas och så ska man ju lära sig hur man uppför sig hemma, i flocken, för att alla ska må bra. Nej jag röstar för att alla barn ska få vara hemma tills de är minst 3 år gamla. Vi har så mycket vi kan lära dem i lugn och ro, de får en trygg och stadig grund att stå på.

Ett annat argument som kan bita är att fråga maken om han tycker att arbetsmiljön för de små barnen på dagis är rimlig? Tänk om han själv skulle arbeta, kanske många timmar, tillsammans med 16 stycken andra i samma ålder, med tre chefer och så full fart hela dagen lång. Lockande? Nja, skulle inte tro det.

Däremot skulle jag inte ha något emot att ha något extra barn här hemma, som skulle slippa gå på dagis. Vi har haft det förr och det var bara positivt för alla inblandade.

Kram Susan

[Åse]

Jag tcker SusanD:s argumentation är klockren!

Om du tror att äldre manliga forskare biter bättre på din man kan du hänvisa till både Hugo Lagercrantz och Per Kågeson. De uttalar sig en bit ned i den här intressanta artikeln i DN från i somras:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=806005

Lycka till!

Åse

[TinasDag]

Tack tjejer! Jag skall fortsätta söka info och ge honom tid! Han har ialla fall gått med på att skjuta dagisstart tills aug 09 så lite tid har jag
Ser fram emot många bra argument!
Kram

[cissii]

Hej

Jotack, lite av den vara har vi haft här hemma med. Men det försvann sen.

hävdar att deras barn aldrig skulle utvecklas så bra hemma, språkligt och socialt.

Jag undrar alltid lite över sådana uttalanden, för hur kan man veta det? Lever barnen i någon slags parallell verklighet, där dom inte går på dagis, där man kan se hur dom skulle varit då
Jag har fått massa skeptiska blickar och anklagelser om att Celeste inte går på dagis, hot om att hon ska bli ett socialt freak osv. Men jag kan intyga att så är inte fallet. Det är ju knappast så att man inte träffar någon människa alls för att man inte går på dagis. Människan är ju till sin natur en social varelse dessutom.
Dagis är ju inte verklighet, hur kul hade mannen tyckt det var att gå till ett "låtsasjobb" fyllt med roliga saker förvisso. Men det absolut viktigaste saknas ju, social delaktighet och verklighet! Semester jämt. Titta på alla långtidsarbetslösa som mår dåligt. Dom har all tid i världen, men det spelar ingen roll, för dom har ingen motsats som kan definera deras tid. För att kunna njuta av ledig tid, måste man ha oledig tid ju. Nu kanske jag cyklar iväg lite här, men så tänker jag om dagis.

Rent personligt så kan jag inte förstå hur man kan vilja ha dagis så tidigt, man håller ju fortfarande på att lära känna varandra!
Det finns en bok som heter Tid för barn av Per Kågesson som man kan läsa (jag har inte hunnit börja ännu). Sen finns det ett gäng andra böcker som jag kan kolla upp om du vill.

[Father A]

att barn börjar på dagis vid 1.5 år har väl blivit mer eller mindre praxis, jag har själv märkt att många tar för givet att barnen ska börja på dagis och att vi ska pussla med våra karriärer för att få det att fungera med familjelivet.

Jag trodde också att det skulle vara så, innan vi fick Emil och började diskutera saken. Jag hade inte funderat så mycket på alternativen, men insåg att det faktiskt fanns ett, som var minst lika bra som att anlita en utomstående. Att vi har valt att vara hemma så länge som möjligt känns däremot inte alltid lika lätt att argumentera för. Just det faktum att det är "politiskt inkorrekt" gör ibland att jag drar mig för att diskutera med andra föräldrar.

För barnens skull känns det helt rätt, och vi har ju glädjen att tillbringa vardagen tillsammans med barnen. Att vänta med dagis till 3-års åldern innebär ju att man får vara med när de utvecklas från 1.5 år till 3 år vilket är en härlig tid.

Jag hoppas verkligen ni kommer överens och får njuta av den här tiden.

Anders

[Mule]

Hej!

På Hemmaföräldrars (www.hemmaforaldrar.se) hemsida finns det en forskningsrapport om förskolebarns höga halter av stresshormon. Jag kan tyvärr inte länka, men jag har för mig att den är ganska lätt att hitta.

Hälsningar Mule, mamma till snutta (-04) och prins (-06)

[TinasDag]

Ja, nu tror han tydligen att barn som går på dagis är friskare SENARE i livet än dom som varit hemma eftersom dagisbarnen utsätts för mer virus och kan bilda antikroppar Ja, 1,5 år GÖR VERKLIGEN JÄTTESKILLNAD eller hur ](*,)
Tack Mule för tipset om hemmaföräldrars hemsida, hade faktiskt hittat en jättebra rapport av Jonas Himmelstrand där "Förskolan, forskningen och sanningen". Skall kolla ännu mer
Cissii, skall kolla upp den där boken också! Tack
Father A, jag hoppas detsamma

[Ewa]

Ja, nu tror han tydligen att barn som går på dagis är friskare SENARE i livet än dom som varit hemma eftersom dagisbarnen utsätts för mer virus och kan bilda antikroppar Ja, 1,5 år GÖR VERKLIGEN JÄTTESKILLNAD eller hur ](*,)

Hej, men här måste jag protestera å det bestämdaste. Nu hinner jag inte leta upp forskningsrapporter eller artiklar av herr Lagercrantz m.fl. men han har åtskilliga gånger varit oerhört tydlig med att barn under 3 år alls inte bygger upp något immunförsvar utan bara drar på sig de infektioner som går utan att kroppen har en chans att jobba mot det och hävdar av den anledningen att barn under 3 år därför inte skulle vistas på dagis - eller dagisliknande förhållanden. Först efter 3 års ålder börjar kroppens immunförsvar att agera på det sättet.

Ursäkta en trött, utarbetad Ewa som inte lyckas formulera någonting så särskilt snyggt eller begripligt, just denna kväll. Men hoppas du kan söka på Hugo Lagercrantz och hitta något - om det nu är så nödvändigt med artiklar att hänvisa till.

Kram Ewa

[TinasDag]

Ja, artiklar behövs alldeles säkert! Igår kväll frågade jag honom om han verkligen trodde det var BRA för små barn att gå på dagis innan 3 års ålder och det gjorde han... Vad säger man?
Fortsätt komma med bra tips, JAG BEHÖVER DET VERKLIGEN!
Tack, Tina

[cissii]

Hej

Andra böcker på ämnet är Gunilla Ladbergs Daghem - förvaringsplats eller barnmiljö?. Den kan man låna på bibblan.
Köpte du Mommo när du var i Gastsjön, annars kan du få låna min, om den inte finns att köpa. Hela dagisdebatten som beskrivs i boken tycker jag är ypperlig i det här syftet.

Sen kan jag tycka att mannen i sin tur får lägga fram fakta och undersökningar på huruvida daghem är bra. Jag menar faktiskt bra på riktigt i sig själva. Inte ok som lösning eftersom föräldrarna måste jobba.
Så bra att det borde vara förstahandsvalet oavsett om föräldrarna jobbar elle inte. Och VAD det är som är så bra Inte baserat på "vad alla andra tycker".

Lycka till

[Fjällfolket]

Sen kan jag tycka att mannen i sin tur får lägga fram fakta och undersökningar på huruvida daghem är bra. Jag menar faktiskt bra på riktigt i sig själva. Inte ok som lösning eftersom föräldrarna måste jobba.

=D>

/Fjällmor

[maskros]

Så till problemet. Min man. Han tycker dagis är fantastiskt och citerar vänner som är jättenöjda och hävdar att deras barn aldrig skulle utvecklas så bra hemma, språkligt och socialt.

Var är känslomesig utveckling i det hela??????????

Vad är mening med livet om man är duktig på språk och socialt men avtrubbad utan känslor. Din man kan inte tänka med hjärtat och vet inte hur det känns att lämna sitt barn ifrån sig som man har haft i magen i 9 långa månader.
Det är dagis uppfostran och han är levande bevis hur ditt barn kommer att bli.

Att din man har gett dig tid till 09 och ska lyssna till dina förslag.
Vad är det för mening att ha en sådan man som pressar dig och nu måste du jaga runt för att skaffa bevis som han ska förstå att du vill vara hemma. Han har ingen hjärta och jag håller med dig 100% en korkad man.
Det finns alltid ett liv UTAN man så acceptera inget ,Tack och lov det finns alltid socialbidrag om din man inte vill försörja dig

Hade det varit min man då skulle jag lämna honom omgående.

Vi själv har testat dagis några tim. i veckan pga. min sjukdom men det fungerade inte .Det var det värsta mardröm i mitt liv. Och dagispersonal var så vidrig och korkad så vi avslutade det korta plågan…Ärligt sagt mår jag mycket bättre nu när jag har min son med mig

Jag hoppas verkligen att din man öppnar ögonen .

Kram och stå på DIG

[maskros]

Så till problemet. Min man. Han tycker dagis är fantastiskt och citerar vänner som är jättenöjda och hävdar att deras barn aldrig skulle utvecklas så bra hemma, språkligt och socialt.

Var är känslomesig utveckling i det hela??????????

Vad är mening med livet om man är duktig på språk och socialt men avtrubbad utan känslor. Din man kan inte tänka med hjärtat och vet inte hur det känns att lämna sitt barn ifrån sig som man har haft i magen i 9 långa månader.
Det är dagis uppfostran och han är levande bevis hur ditt barn kommer att bli.

Att din man har gett dig tid till 09 och ska lyssna till dina förslag.
Vad är det för mening att ha en sådan man som pressar dig och nu måste du jaga runt för att skaffa bevis som han ska förstå att du vill vara hemma. Han har ingen hjärta och jag håller med dig 100% en korkad man.
Det finns alltid ett liv UTAN man så acceptera inget ,Tack och lov det finns alltid socialbidrag om din man inte vill försörja dig

Hade det varit min man då skulle jag lämna honom omgående.

Vi själv har testat dagis några tim. i veckan pga. min sjukdom men det fungerade inte .Det var det värsta mardröm i mitt liv. Och dagispersonal var så vidrig och korkad så vi avslutade det korta plågan…Ärligt sagt mår jag mycket bättre nu när jag har min son med mig

Jag hoppas verkligen att din man öppnar ögonen .

Kram och stå på DIG