Framtidstankar
Framtidstankar
Har funderat några dagar nu på framtiden och tänkte bolla lite med er. När min storeman blir kring 4 år är lillebror 2,5år...kanske har man gåvan att ha en liten bebis då också;-). Vi går på ÖF ibland, vi träffar kompisars barn vi hälsar på mormors och farmors som bor väldigt nära allihopa. Det räcker alldeles utmärkt just nu. Det jag tycker är tråkigt är att det på ÖF och liknande faktiskt finns väldigt få "äldre" barn, alltså barn över 2år, såklart eftersom alla går på dagis
. Det är inte så att jag tror att storeman kommer att understimuleras när han blir äldre, inte alls, men han tycker ju att det är ROLIGT att träffa andra barn-hur blir det då när han är 4år?
Vi har ett relativt "litet" dagis i byn (kring 20barn)där hans jämngamla går. Ett kommunalt dagis, säkert väldigt traditionellt
. Varken dåligt eller bra. Bekvämast vore ju att i framtiden låta honom gå där iof, men man vill ju sitt barns bästa och det finns ett koperativ som är 20min bort där man betalar med sin egen arbetsinsats, vilket skulle passa mig perfekt eftersom då kunde vi ju vara där allihopa ibland, jag och barnen! Dessutom är det lite mer "ekologiskt" inriktat. Många som har sina barn där är lite mer fritänkande, någon av föräldrarna har varit lärare på en Waldorf-skola. Ja, ni förstår ju säkert att man hellre har den typen av människor med sina barn på dagarna (tror att det är en anställd, resten föräldrainsatser) än tanter på 55+ som är spyless på sitt jobb. På ett kommunalt dagis känns det inte som om jag skulle vara lika välkommen
eller vad tror ni. Skulla man kunna tänka sig att höra sig för där att kunna komma dit ibland och hälsa på så att storeman kunde leka med dem? Det kostar inget i pengaavgift att ha barnen där så då kanske man är välkommen att hälsa på någon gång ibland? Ska givetvis ringa och kolla. Kanske kan man ställa sig i kö redan nu!
Storeman Harald 050813, Lilleman Sixten 070401 Lillgumman Anny 090429
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Ja det är ju just det som känns lite knöligt!
Storeman Harald 050813, Lilleman Sixten 070401 Lillgumman Anny 090429
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Jag skulle ha besökt båda daghemmen, först på egen hand - och haft tid för att ställa de frågor jag hade - och därefter bilda mig en uppfattning. Och låta min känsla avgöra, snarare än avståndet - tror jag. Anna tipsade ju nyligen om att om man bara ska ställa EN fråga när man besöker ett dagis, så fråga då hur de gör om något barn bits. För däri får man veta mycket om hur de tänker och agerar. Visar de eller skäller de, står de för sitt agerande eller velar de... Ja, kort sagt, hur bemöter de barnen i en exempelsituation, både "offret" och "gärningsmannen" - det kan säga mycket om hur det är. Sen finns det under diskussionsforum en jättefin klistrad tråd om vad man kan kika efter när man går på studiebesök.
Kram Ewa
Kram Ewa
Mamma till Stora guldklimpen född april -04
& Lilltufsan född feb -06 
Hej
Du skriver ju här för att få olika syn på saker
Jag kan tänka så här, fk som har 1 anställd och resten föräldrar....hur är föräldrarna då??? ingen aning vad de har i bagaget, (mycket diskussion sista veckan) eller deras syn på saker och ting, barnuppfostran könsroller, mm,
mm
En anställd, vad händer om hon är sjuk, kommer det finnas en helt okänd människa som ska ta emot ditt barn på morgonen eller är det ni föräldrar som får ställa upp??
Barngruppen är kanske mindre och det är possitivt.
Min stora började på fsk när hon var 4,5 år mycket pga just det du skriver, det är jättebra,
Här får man vara glad att man får plats (tyvärr) så jmf är uteslutet, men jag tänker såhär: MITT barn är där 15 roliga timmar i veckan då det är som mest personaltäthet, hon är så stor så hon kan berätta för mig om något skulle hända.
Jag känner mig helt lugn att lämna mitt (numera mina) tjejer på detta komunala dagis, detta är för deras skull inte min, du skriver "du vill det bästa för dina barn", givetvis, men påståendet är gjort på dina värderingar och antagande det finns inget dokumenterat negativt till det komunala, eller??
Min röst går till det "trötta" 55 åringarna (vet du detta??) Blir det en 3:a [-o< kan jag lova att avståndet spelar stor roll, och du är inte sugen på en storstädning bland leksaker eller "matvecka" heller kanske??
Nu har jag nog rört till det
Lycka till
//Malin
Du skriver ju här för att få olika syn på saker
Jag kan tänka så här, fk som har 1 anställd och resten föräldrar....hur är föräldrarna då??? ingen aning vad de har i bagaget, (mycket diskussion sista veckan) eller deras syn på saker och ting, barnuppfostran könsroller, mm,
mm
En anställd, vad händer om hon är sjuk, kommer det finnas en helt okänd människa som ska ta emot ditt barn på morgonen eller är det ni föräldrar som får ställa upp??
Barngruppen är kanske mindre och det är possitivt.
Min stora började på fsk när hon var 4,5 år mycket pga just det du skriver, det är jättebra,
Här får man vara glad att man får plats (tyvärr) så jmf är uteslutet, men jag tänker såhär: MITT barn är där 15 roliga timmar i veckan då det är som mest personaltäthet, hon är så stor så hon kan berätta för mig om något skulle hända.
Jag känner mig helt lugn att lämna mitt (numera mina) tjejer på detta komunala dagis, detta är för deras skull inte min, du skriver "du vill det bästa för dina barn", givetvis, men påståendet är gjort på dina värderingar och antagande det finns inget dokumenterat negativt till det komunala, eller??
Min röst går till det "trötta" 55 åringarna (vet du detta??) Blir det en 3:a [-o< kan jag lova att avståndet spelar stor roll, och du är inte sugen på en storstädning bland leksaker eller "matvecka" heller kanske??
Nu har jag nog rört till det
Lycka till
//Malin
Storasyster omkurad vid 2,5 år då vi hade tagit bort spjälsängen alldeles för tidigt.
Hej
Jo, jag vill ju ha olika perspektiv på saken så dina tänk är väldigt välkomna! Jag känner mer till det kommunala dagiset eftersom mina nära vänner har sina barn där...så man hör ju både bra och dåliga saker! Sammanhållningen bland personalen där verkar inte vara den bästa...något som jag ju egentligen inte VET, utan detta är baserat på vad jag hört och då känns det som att en av mina bästa vänners åsikter får större plats, då de flesta andra inte verkar tycka så mycket alls, om ni förstår vad jag menar
. Hon, min vän, har jobbat på olika dagis, pluggar till lärare nu och delar min egen åsikt om dagis rent allmänt. Tanken om 55+arna är min egen efter att ha besökt dagis en enda gång. Den kooperativa fk vet jag egentligen inte speciellt mycket om, känner bara till några föräldrar som har sina barn där...kanske vill jag romantisera den fk lite? Jag vet inte om barngruppen är så mycket mindre där egentligen och på den kommunala fk kommer han ju att känna nästan alla barn, vilket gör det enklare. Det jag känner är bara att han kanske skulle få träffa andra barn som han inte känner sedan tidigare och helst lite flickor eftersom det inte finns några jämnåriga (+/-1år) flickor på kommunala fk? Tanken med andra barn har jag eftersom de kanske redan kommer att ha invanda roller gentemot varandra, något jag tycker skulle vara trist eftersom vi föräldrar känns delaktiga i den.
Jo, jag vill ju ha olika perspektiv på saken så dina tänk är väldigt välkomna! Jag känner mer till det kommunala dagiset eftersom mina nära vänner har sina barn där...så man hör ju både bra och dåliga saker! Sammanhållningen bland personalen där verkar inte vara den bästa...något som jag ju egentligen inte VET, utan detta är baserat på vad jag hört och då känns det som att en av mina bästa vänners åsikter får större plats, då de flesta andra inte verkar tycka så mycket alls, om ni förstår vad jag menar
Storeman Harald 050813, Lilleman Sixten 070401 Lillgumman Anny 090429
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Bra du har kött på bena
Mitt år som dagis förälder har gett mig ett annat perspektiv på dagis i stort, jag har ju hela tiden fått höra att mitt/mina barn måste träffa andra kompisar och visst jag kan hålla med om att det är viktigt att träffa andra BARN men det är absolut inte säkert att det är KOMPISAR, där är det stor skillnad.
Båda mina tjejer kom in som flicka nr 3 i barngruppen och det vet vi ju alla hur den ekvationen är
Nu har min stora kommit in i tjejgruppen (som för den delen ändras varje år) och har 2 tjejkompisar, mellantjejen har inte kommit in (har gått 5 månader) men leker mycket med sin syster och hennes kompisar, jättesynd
Mina kommer efter frukost och går hem när det är som roligast, därför tycker JAG att det där med att fröknarna gör si eller så spelar mindre roll, man kommer säkert att stöta på både det ena och andra när det gäller fröknar/magistrar i framtiden i skolan och där lämnar vi barnen betydligt längre tid, visst tycker jag att det är viktigt med BRA pedagoger, men ibland måste man vara realistisk, av 3 fröknar kanske du och ditt barn gillar 2, håll er till dem då, det syns tydligt på mina barn vilken fröken som är favorit och vem som är mindre favorit.
Efter tips från Susanne* kommer jag att vara med 1 dag nästa vecka på dagis för att se hur en dag är. Fröknarna tyckte nog att min förfrågan var konstig och snacket gick säkert "hon är ju ändå hemma" och det är absolut inte därför, hade jag jobbat hade jag gått dit också
//Malin
Mitt år som dagis förälder har gett mig ett annat perspektiv på dagis i stort, jag har ju hela tiden fått höra att mitt/mina barn måste träffa andra kompisar och visst jag kan hålla med om att det är viktigt att träffa andra BARN men det är absolut inte säkert att det är KOMPISAR, där är det stor skillnad.
Båda mina tjejer kom in som flicka nr 3 i barngruppen och det vet vi ju alla hur den ekvationen är
Mina kommer efter frukost och går hem när det är som roligast, därför tycker JAG att det där med att fröknarna gör si eller så spelar mindre roll, man kommer säkert att stöta på både det ena och andra när det gäller fröknar/magistrar i framtiden i skolan och där lämnar vi barnen betydligt längre tid, visst tycker jag att det är viktigt med BRA pedagoger, men ibland måste man vara realistisk, av 3 fröknar kanske du och ditt barn gillar 2, håll er till dem då, det syns tydligt på mina barn vilken fröken som är favorit och vem som är mindre favorit.
Har du lust att förklara lite mer?Tanken med andra barn har jag eftersom de kanske redan kommer att ha invanda roller gentemot varandra, något jag tycker skulle vara trist eftersom vi föräldrar känns delaktiga i den.
Efter tips från Susanne* kommer jag att vara med 1 dag nästa vecka på dagis för att se hur en dag är. Fröknarna tyckte nog att min förfrågan var konstig och snacket gick säkert "hon är ju ändå hemma" och det är absolut inte därför, hade jag jobbat hade jag gått dit också
//Malin
Storasyster omkurad vid 2,5 år då vi hade tagit bort spjälsängen alldeles för tidigt.
Jag är ju så dåliga på att citera
så jag svarar bara på frågan såhär, eller försöker svara
. När jag pratar om roller som barnen har är det exempelvis att barn som t.ex. gått på dagis länge på ett vis har anammat "storpojkarnas" sätt att vara och då när DE pojkarna leker med mina barn så leker de bara pojklekar, busar och stojar och lever rövare. Samma "lekar" jämt. När min son träffar andra barn som han inte känner då oftast flickor är det mycket lugnare. Som ett exempel, kanske ett dåligt sådant, ska fundera mer. Jag menar inte att han inte ska få busa stoja såklart
men jag tycker inte om att han "dras med", jag vet ju att han även har ett helt annat sätt att "leka" han har väldigt bra fantasi och den sidan är så fantastisk. Fast jag kan ju inte ändra på samhället så jag kanske är lite naiv i mitt tänk *suck*. Jag är nog bara rädd att han ska bli för grabbig, det räcker liksom att pappa har bilverkstad
.
Storeman Harald 050813, Lilleman Sixten 070401 Lillgumman Anny 090429
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Hej Mia79!
Känner igen mig lite i dina funderingar kring typiska pojklekar. Skulle nog fundera på samma sätt om typiska flicklekar när tösen blir större också. Jag vill ju att min sötnos ska få vara den HAN är, till hela sin förmåga.
Och när han själv hamnar i nya sammanhang så väljer han nästan alltid tjejer att leka med. Och blir kompis med. Ofta ganska kaxiga tjejer. Starkare än han - oftast. Även hemma är det fantastiskt mycket rollekar och fantasilekar. De killkompisar han har och gillar fungerar lite på samma sätt. Slå och fäktas med pinnar-killar har han mindre intresse av. Jag tror inte det har det minsta med könsroller att göra. Utan till största del OM - och hur TIDIGT - man fostrats in i en roll. Så det är jag glad över att jag givit honom - förmånen att få växa in i sig själv och bli trygg och stabil i den personlighet han är innan han ska ut i de sammanhangen, så han förhoppningsvis står stark i sig själv och bevarar sitt jag även om han skulle "stå ut" och kollidera en smula med gängse norm för hur små pojkar ska bete sig.
En lysande bok i ämnet: "Flickor, pojkar och pedagoger". De som kan få det svårast, enligt Kajsa (glömmer nu hennes efternamn, men förskolechefen som skrivit boken), är just de barn som avviker från gängse könsroller. Pedagogerna har - oftast omedvetet - svårast att hantera detta och vill "göra om" dem, så att de passar in i hur man förväntas vara som pojke respektive flicka. Och "känsliga" pojkar och "kaxiga" flickor avviker i det avseendet mest. Drömma om en genusmedveten förskola kan man förstås, men precis som Nilam skrev så tror jag man måste se att man inte kommer gilla alla. Men åtminstone EN borde man (och barnen) riktigt kunna gilla, tycker jag.
Känner igen mig lite i dina funderingar kring typiska pojklekar. Skulle nog fundera på samma sätt om typiska flicklekar när tösen blir större också. Jag vill ju att min sötnos ska få vara den HAN är, till hela sin förmåga.
Och när han själv hamnar i nya sammanhang så väljer han nästan alltid tjejer att leka med. Och blir kompis med. Ofta ganska kaxiga tjejer. Starkare än han - oftast. Även hemma är det fantastiskt mycket rollekar och fantasilekar. De killkompisar han har och gillar fungerar lite på samma sätt. Slå och fäktas med pinnar-killar har han mindre intresse av. Jag tror inte det har det minsta med könsroller att göra. Utan till största del OM - och hur TIDIGT - man fostrats in i en roll. Så det är jag glad över att jag givit honom - förmånen att få växa in i sig själv och bli trygg och stabil i den personlighet han är innan han ska ut i de sammanhangen, så han förhoppningsvis står stark i sig själv och bevarar sitt jag även om han skulle "stå ut" och kollidera en smula med gängse norm för hur små pojkar ska bete sig.
En lysande bok i ämnet: "Flickor, pojkar och pedagoger". De som kan få det svårast, enligt Kajsa (glömmer nu hennes efternamn, men förskolechefen som skrivit boken), är just de barn som avviker från gängse könsroller. Pedagogerna har - oftast omedvetet - svårast att hantera detta och vill "göra om" dem, så att de passar in i hur man förväntas vara som pojke respektive flicka. Och "känsliga" pojkar och "kaxiga" flickor avviker i det avseendet mest. Drömma om en genusmedveten förskola kan man förstås, men precis som Nilam skrev så tror jag man måste se att man inte kommer gilla alla. Men åtminstone EN borde man (och barnen) riktigt kunna gilla, tycker jag.
Mamma till Stora guldklimpen född april -04
& Lilltufsan född feb -06 
Skönt att höra att höra att man inte är ensam att drömma om en mer könsneutral värld där man kan få vara den man är:-).
Så det är jag glad över att jag givit honom - förmånen att få växa in i sig själv och bli trygg och stabil i den personlighet han är innan han ska ut i de sammanhangen, så han förhoppningsvis står stark i sig själv och bevarar sitt jag även om han skulle "stå ut" och kollidera en smula med gängse norm för hur små pojkar ska bete sig. Du har ju en stor poäng i det. Det är ju inte dags ännu, man hinner ju utvecklas mycket på 1,5år:-)
Beträffande personalen så har ni nog rätt både nilam och Ewa, det är ju faktiskt inte personalen han ska leka med och nog kommer vi att gilla någon:-) En del känner jag sedan de var kunder hos mig när jag hade affär i byn. Så det känns ju ok. Han kommer ju bara att vara där 15 h isf.
Så det är jag glad över att jag givit honom - förmånen att få växa in i sig själv och bli trygg och stabil i den personlighet han är innan han ska ut i de sammanhangen, så han förhoppningsvis står stark i sig själv och bevarar sitt jag även om han skulle "stå ut" och kollidera en smula med gängse norm för hur små pojkar ska bete sig. Du har ju en stor poäng i det. Det är ju inte dags ännu, man hinner ju utvecklas mycket på 1,5år:-)
Beträffande personalen så har ni nog rätt både nilam och Ewa, det är ju faktiskt inte personalen han ska leka med och nog kommer vi att gilla någon:-) En del känner jag sedan de var kunder hos mig när jag hade affär i byn. Så det känns ju ok. Han kommer ju bara att vara där 15 h isf.
Storeman Harald 050813, Lilleman Sixten 070401 Lillgumman Anny 090429
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Glömde ju att skriva, min kompis som pluggar är ofta där på dagis i en timme när hon lämnar eller hämtar, så det är nog ok att hälsa på ibland också.
Storeman Harald 050813, Lilleman Sixten 070401 Lillgumman Anny 090429
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php