Som nykommen på forumet och i Anna Wahlgrens tankar och erfarenheter vädjar jag nu om lite hjälp…
Jag har en 7-månaders liten gosse som avskyr att somna (som tur är sover han dock bra när han väl somnat). Vi är bortskämda med en storebror som alltid sovit som en klocka och som fortfarande gör det 2 år och 8 månader gammal. När klockan är 19 säger han sonika ”Nej nu vill jag sona med napparna” och sen går han och lägger sig (samma efter lunch, vi har försökt hoppa över att sova middag, men icke och det gör ju inget han somnar ju kvällen ändå). Jag har därför ingen erfarenhet av att man skulle gå och lägga sig och vara ledsen, som lillebror fungerar, och det gör ont i mitt mammahjärta.
Lillebror började som storebror att sova som en klocka, redan hem från BB sov han både 8 och 12 timmars natt. När lillebror var 5,5 månad fick han öroninflammation och det var nog då jag skämde bort honom med att amma hela natten (han hade ju feber och kunde inte äta så mkt pga ont i örat, det gör väl inget resonerade jag). Gjorde så i ett par nätter att han fick sova hos mig, mot bättre vetande. Gossen blev frisk och ville hemsk gärna ammas till sömn, ja ok då tänkte jag han sover ju iaf hela natten sedan. Sen började han vakna lite nu o då och jag ammade, han växer ju kanske är han extra hungrig tänkte jag. Så fick jag nog efter två kvällar och läste om SHN-kuren (men INTE TILLRÄCKLIGT) och tänkte jag provar att buffa honom till sömns och vips lilla gossen somnade. Gjorde så ett par dagar och HURRA tänkte jag, och sen läste jag lite mer. Och sen köpte jag boken. Man ska visst inte buffa till sömns. Det är nästan lika illa som att amma. Jag var och är fast i buffningsträsket. Nu har jag försökt att kolla om ngn mer haft samma problem, lilla gossen somnar INTE utan buffning. Buffar jag sover han som en kung. Vad ska jag ta mig till? Jag har försökt nu efter lite bättre vetande att införa ramsan (jag har kört den hela tiden, men han lyssnar inte så ngt fel gör jag, jag har varit noggrann med bekräftelseramsan).
Senaste läggningen 11:30 gick så här: blöjbyte, lek o skratt under tiden sedan in till sängen lade ner, solfjädrade och sade ramsan mjukt. Han började omedelbart knorra och ställa sig på huvudet, men inte mer än så så jag gick ut med ramsan. Gick ner till nedervåningen och hörde honom grymta lite missnöjt. Vad skönt tänkte jag nu kanske det funkade. Han blev tyst så jag gick upp för att mjukt säga bekräftelseramsan, så såg jag att han lyckats ställa sig upp i spjälsängen och eftersom han inte kan det (trodde vi) satt sängen för högt och han var på väg att tippa ut. Det var väl en kris som var ok att ta upp honom ur sängen för (det gör jag ALDRIG annars), så jag sänkte den och lade tillbaka honom och ramsade ut. Satte mig utanför för att kunna ramsa mer vid behov. Han började gråta och kravla omkring, fast gråta arg/sur än ledsen och förtvivlad så han fick va. Ramsade sedan med jämna mellanrum, han svarade bara ännu surare. Efter 20 min blev han mer ledsen än sur och lät mer som han bad om hjälp, jag ramsade, men icke. Sedan blev han verkligen superledsen och då gav jag upp gick in lade honom tillrätta, och buffade kort och ut med ramsan. Bam så somnar han. Men det måste alltid gå så långt att han blir superledsen och jag buffar annars somnar han aldrig, så ska det ju inte vara! Hjälp!
Ska man ramsa när barnet är surt och ilsket eller ska man låta det vara tills ledsamheten tar över, eller hur gör man för att få den att sätta sig. Han börjar så fort han landar i sängen att bli sur över att han ska sova, alltid! Det är då jättesvårt att veta om jag bara ska skita i det ramsa och gå ut eller om jag ska hjälpa honom till ro först (för tillfället är det bara buffningen som gör det, solfjädern spjärnar han bara emot). Och ska jag ramsa mer utanför, eller inte? Eller beror det på?
Mat o sov schema enligt nedan
6-7 vaknar
7 grötfrukost hela familjen
8 sova 45 minuter
9-10 går till dagis med storebror
10 ammas
10:30-11 ensamlek när mamma dricker kaffe o läser tidningen
11 lek med mamma, oftast ute
11:30-13 sova
13 lunch
14-15 hämta storebror
15 ammas och sova oftast kortis på 20 min
17:30 kvällsgröt
18:30 ammas
19 sova natt
Tacksam för tips o idéer!
/cece
Du kör skrattet till gonattet utanför sovrummet. Går in och lägger honom tillrätta. Trycker till med solfjädern ngn sekund, som ett tillrättaläggande inget lugnande bara en "sovbekräftelse".
Han vill inte sova i vagnen, annars kunde ju det ha varit ett alternativ (jag går till dagis därav att det tar så mkt tid).
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån