Nej nu får det vara nog!

Frågor och svar om att kura lite äldre barn
ömmamodern
Inlägg: 22
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 00:33

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av ömmamodern »

Här kommer en rapport!

23.30 vaknar, jag går in o "buffar" (I vårat fall starka snabba drag ut med låret som lugnar honom och samtidigt håller honom nere. Solfjädern blev han helt vansinnig av och det var knepigt att få till ett bra "grepp" då han ligger på sidan. Så med er välsignelse fortsätter jag gärna med dessa buffningar då de vad jag kan förstå har samma effekt. De kan också användas som bara en tung hand utan rörelse =variant på solfjäder). Efter två minuter är han lugnare så jag ramsar ut. Han gråter, men en gråt som stegvis mattas av så går aldrig in igen. Rätt? 23.45 är det tyst.

02.00 piper han till men somnar om.

02.50 börjar hojta efter mamma, håller på i 20 min. Han gråter inte så jag går inte in. Rätt?

03.10 nu gråter han. Jag in varpå skriken genast stegras och blir mer hysteriska. Jag lägger honom ned, buffar ett tag och ramsar ut. Kanske 5 gånger. Han slappnar av när jag buffar men går igång när jag ramsar ut. Väntar lite längre för varje gång jag går in.

03.35 han gråter men det är på väg nedåt. Jag avvaktar då det inte stegras.

03.45 mer hysterisk gråt. Jag går in igen, lägger en tung hand på rumpa/benet och ramsar ut utan att han går igång på utramsan. Gråter mer igen, jag in och proceduren upprepas.

04.00 trötta klagande småskrik. Tyst emellanåt. Jag avvaktar länge länge för att se om han kan lösa det själv (nu borde han ju dessutom vara dödens trött).

04.30 gråten stegras igen, han verkar ha fått ny kraft. Kanske har han tagit sig lite power naps därinne? Nu upprepas händelserna från 03.10. Jag försöker dock att inte buffa så mkt, mer lägga ned och en tung hand på o sen ramsa ut. Detta fortsätter fram till 05.30 :mrgreen: Då somnar han. Så med avbrott för kortare tystnad kan man säga att han var aktiv från 02.50 till 05.30... Det som ändå kändes ok var att han var mer förbannad än ledsen. Kräktes inte! Och jag behöll mitt lugn och körde mantrat "här ska sovas!" för mig själv.

07.30 väckning med glada miner och sånger. :D

Ögonen går i kors på mig och jag känner mig inte direkt smart, så om jag upprepar mig eller frågar saker som vid det här laget borde vara självklara så får ni ursäkta.

Funderingar:
-Gör jag rätt som inte går in om han ej är ledsen utan bara vaken?
-Är det rätt att jag avvaktar även när han gråter för att se om han kan lösa det själv såvida gråten inte stegras?
-Buffar jag för mkt? För lite? För att vara i början av kuren menar jag. Jag vet att man normalt sett inte buffar äldre barn, men eftersom han tillåter det och det lugnar honom så är det väl ok? Hade planerat för att inte buffa och endast solfjädra men eftersom det inte funkade så uppstod denna lösning i stunden.
-Anna du gav mig tips på hur jag kunde göra vid elvakulan, solfjädra tills "andhämtningen blir regelbunden och lugn. Njut av det några minuter till. Han sover =D> Efter ett avslutande extratryck skyndar du sedan ut och ger en mjuk, söt och glad bekräftelseramsa x4 utifrån i dörrspringan." Jag väntade ju aldrig så länge att han hann somna utan gick ut när han lugnat sig. Borde jag det? Så här i början?
-Jag har hittills bara ramsat ut, aldrlg försökt stanna kvar för att överrösta/övertyga honom med ramsan. Borde jag det?
-Ska jag fortsätta mer eller mindre som i går natt nu i natt (med eventuella ändringar från er såklart)?

Tillslut måste jag bara säga att jag är stolt över min lilla krigare, han är tuffare än jag trodde. Och trots att vi höll på i långa timmar i natt gick det ändå bättre än jag väntat mig :D :D :D

Tack :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av annawahlgren »

:D PRIS OCH BERÖM =D> :heart: =D>
ömmamodern skrev:- - - jag är stolt över min lilla krigare, han är tuffare än jag trodde. Och trots att vi höll på i långa timmar i natt gick det ändå bättre än jag väntat mig :D :D :D
Tack :heart:
Och jag är stolt över MIN lilla krigare. Hon är tuffare än jag trodde. Trots att hon höll på i långa timmar i natt gick det ändå bättre än jag väntat mig. Tack :heart: :lol:
ömmamodern skrev: Han gråter, men en gråt som stegvis mattas av så går aldrig in igen. Rätt?
Rätt.
ömmamodern skrev:Han gråter inte så jag går inte in. Rätt?

Rätt.
ömmamodern skrev:Jag in varpå skriken genast stegras och blir mer hysteriska.
Då vet du det. Du stör :roll:

:arrow: Tänk inte hysteri. Stämpelvarning :!: Ska han anses skrika hysteriskt får han nog faktiskt kräkas lite också :mrgreen:
ömmamodern skrev:Kräktes inte!
Hehehe! Vad var det jag sa :?: Sa jag inte alls, för jag trodde definitivt han skulle ta sig en rejäl omgång gammal-vana-kräkningar första natten. Kanske värre än någonsin. (Och sedan inte mer.) Det gjorde han inte :!: Strålande jobbat av Fru Kuraren =D>
ömmamodern skrev:Jag försöker dock att inte buffa så mkt, mer lägga ned och en tung hand på o sen ramsa ut. - - - Det som ändå kändes ok var att han var mer förbannad än ledsen.
Utmärkt. Båda delarna. Överlag har han burit sig åt som om han gått direkt på natt 2.
ömmamodern skrev:Och jag behöll mitt lugn och körde mantrat "här ska sovas!" för mig själv.
Och därmed kunde han gå direkt på natt 2 :lol: Du förmedlade den tveklösa Attityden av Självklarhet, och Sesam öppnade sig. Underbart! Fortsätt så!
ömmamodern skrev:Funderingar:
1. Gör jag rätt som inte går in om han ej är ledsen utan bara vaken?
2. Är det rätt att jag avvaktar även när han gråter för att se om han kan lösa det själv såvida gråten inte stegras?
3. Buffar jag för mkt? För lite? För att vara i början av kuren menar jag.
4. Anna du gav mig tips på hur jag kunde göra vid elvakulan, solfjädra tills "andhämtningen blir regelbunden och lugn. Njut av det några minuter till. Han sover =D> - -" Jag väntade ju aldrig så länge att han hann somna utan gick ut när han lugnat sig. Borde jag det? Så här i början?
5. Jag har hittills bara ramsat ut, aldrlg försökt stanna kvar för att överrösta/övertyga honom med ramsan. Borde jag det?
6. Ska jag fortsätta mer eller mindre som i går natt nu i natt - - ?
1. Ja.
2. Ja.
3. I natt tillämpar du bara tung handpåläggning, är mitt förslag. Och så absolut lite - kort och sällan - som möjligt.
4. Nej. Helt rätt. Du lyssnade av och kände av - i "stunden", som du sa. Mycket bra. Det behövdes ingen megakrissolfjäder! (Så var han ju inte "hysterisk" heller :mrgreen: )
5. Absolut inte. ALDRIG. Var har du fått det ifrån?!
6. Ja. Bara inskränk trafiken. Ingen trafik alls i vargtimmen (4-6). Nu blir det ramsan som tar över! Det vill jag höra om i morgon. Hur du fick till dialogen på efternatten och drabbades av akut eufori :wink: :lol:


O:) :heart: :sleep:


Till alla med tack på förhand: Skrammelbössan kvider 8-[ Det kostar att driva ett reklamfritt föräldraforum. Bidra gärna med en liten peng! PG 59 65 80-1
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
ömmamodern
Inlägg: 22
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 00:33

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av ömmamodern »

Tack Anna! :heart:

Lilla älsklingen somnade på ett försök ikväll! Låg o hojtade lite i 5 min och tystnade sen. Men så var han också dödens trött :P
Några korta frågor om nu någon skulle komma in här på en lördagskväll :lol: :

Jag känner att jag inte ramsat tillräckligt för att det ska fasta i huvudet på honom som på Pavlovs hundar, jag har ju egentligen bara ramsat ut. Räcker det? Jag fick för mig att man skulle få till en dialog och att den lille skulle svara med lugn när man ramsade, ingen aning om var jag fick det ifrån och för korsögd för att hitta det nu. :lol:

"Ingen trafik alls i vargtimmen (4-6). Nu blir det ramsan som tar över! Det vill jag höra om i morgon. Hur du fick till dialogen på efternatten och drabbades av akut eufori" Detta tolkar jag som att jag ska avvakta och bara in om det är uppenbart att han är på väg uppåt i oktaverna. Och då kort tryck och sen ramsa ut. Eller ska jag börja ramsa utanför dörren redan? Känns tidigt och eventuellt provocerande för den lille.

Anna vad fint av dig att hjälpa mig! Tack igen (en skada från Englandsåren kanske att tacka för många gånger) :heart:

Återkommer imorgon med en ny solskenshistoria!
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av annawahlgren »

ömmamodern skrev:Lilla älsklingen somnade på ett försök ikväll! Låg o hojtade lite i 5 min och tystnade sen.
:D Vackert, vackert =D> Jag är stolt över er båda :heart: (Men han fick ingen avslutande bekräftelseramsa med sig i sömnen :?: Ramsan ska alltid ha sista ordet :!: )
ömmamodern skrev:Jag känner att jag inte ramsat tillräckligt för att det ska fastna i huvudet på honom som på Pavlovs hundar, jag har ju egentligen bara ramsat ut. Räcker det? Jag fick för mig att man skulle få till en dialog - - -
Men inte inne i rummet :!: För sjutton gubbar :shock:
ömmamodern skrev:"Ingen trafik alls i vargtimmen (4-6). Nu blir det ramsan som tar över! - - -" Detta tolkar jag som att jag ska avvakta och bara in om det är uppenbart att han är på väg uppåt i oktaverna. Och då kort tryck och sen ramsa ut. Eller ska jag börja ramsa utanför dörren redan?
JA! Det är ju utanför dörren du ska ramsa :!:

Nu ska vi sortera begreppen här. Du är trött med en skalle i halvkoma, så jag talar som till Kusinen från landet (den som har ett IQ på 2). Ta det inte personligt :wink:

"Ingen trafik alls i vargtimmen (4-6) betyder ingen trafik alls i vargtimmen. Det betyder att du inte trafikerar rummet där han vistas i sin säng för att sova. Det betyder att du inte går in i rummet där han befinner sig i sin säng för att sova. Du går alltså inte in. Du stannar utanför.Och vad gör du där? Ramsar. Går han "uppåt i oktaverna" ska ramsan få ner honom i oktaverna. Och DET är en konst som du skka odla nu, andra natten (som jag tycker vi kan kalla tredje, för där verkar han redan vara). Ramsan ska ta över betyder att ramsan ska ta över. Den ska alltså stå för sig själv. När du (och dina "stämplar", hmhm :roll: ) tror att du ska gå in - ja kanske rentav tror att du MÅSTE gå in, därför att han "går uppåt i oktaverna" - det är då du ska ramsa. (Och nu talar vi vargtimme andra/tredje natten, observera.)

Läs på i Verktygslådan om ramsan! Beskedet, påminnelsen och bekräftelsen :!: Viktiga saker! För det är ramsan som är verktyget med stort V. Alla de andra - inklusive lårtryckande "buffning" - släpper du nu i natt eller senast i morgon =D>

För visst har du Internationella Sova hela natten nu? Läsning under arbetets gång är ovärderlig.

Träna ramsan enligt förslagen i Verktygslådan, träna på din man och han på dig, träna i duschen, gör den HÖGRE, så att den når fram genom oktaverna, gör den strålande effektiv i alla tänkbara tonlägen, lyssna under tiden och anpassa. Och - voilà! - du får till dialogen.

Då jäklar, ursäkta, är du framme. Vid uppföljningsveckan. Under vilken den lille kommer att börja sova sina tolv timmar nonstop.
ömmamodern skrev:Tack igen (en skada från Englandsåren kanske att tacka för många gånger) :heart:
Kan man tacka för många gånger :?: Tycker inte jag :mrgreen: Jag är glad. Heja England :lol:
ömmamodern skrev:Återkommer imorgon med en ny solskenshistoria!
Den ser vi fram emot! TACK :heart:


O:) :heart: :sleep:



Till alla med tack på förhand: Skrammelbössan kvider 8-[ Det kostar att driva ett reklamfritt föräldraforum. Bidra gärna med en liten peng! PG 59 65 80-1
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
ömmamodern
Inlägg: 22
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 00:33

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av ömmamodern »

Hej! Kusinen från landet här! :D

Riktigt goda nyheter har jag. Trots mitt förvirrade tillstånd verkar jag ha gjort något rätt för förra natten gick riktigt bra. Så här hade vi det:

00.00 börjar gny lite lätt. Jag avvaktar.

00.20 gråter. Jag går in med en snabb buff och ramsar ut. Gråten avtar snabbare än jag väntat mig.

Efter detta läser jag ditt senaste meddelande Anna och poletten trillar ned. Jag hade ju förstått att målet var att ramsa endast utanför, men trodde att detta skulle komma senare i kuren. Jag läser på om beskedet, påminnelsen och bekräftelsen.

06.00 ropar lätt förtvivlat efter mamma. Jag ramsar utanför dörren. Han är växelvis förbannad/ledsen. Jag ramsar igen och igen utanför dörren, väntar lite längre för varje gång.

06.30 tystnar äntligen tillräckligt länge för att jag ska hinna klämma in en bekräfteseramsa med glad röst. Då skrattar han till lite. Min galning! :heart: Jag skrattar till lite jag med när jag ramsar och han igen. Sedan tyst i 5 min, därefter börjar "mamma mamma" igen. I en paus får jag till en till bekräftelseramsa. "Mamma mamma" (inte ledsen) fortsätter fram till 07.15, då somnar han om.

07.45 väcker vi honom.

Han sov sin lunchvila idag i sängen, somnade på 10 min. (Igår sov han i vagnen)

Satte in pengar till dig Anna istället för att köpa boken :D En kompis med två ex har lovat att skicka ett till mig.


Håll tummarna för oss i natt. STORT TACK! :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av annawahlgren »

:D Vilka underbara nyheter =D>

Blev nästan lite orolig när jag inget hörde och tänkte att nu har lilla kusinkrigaren brutit samman totalt :shock: Men det hade hon ju inte alls. BRAVO =D>

Måste rusa nämligen till nätbefriad ort på två-tre dagar. SÅ skönt att hinna se detta innan :wink: :lol:

Och tack, tack säger Skrammelbössan som också blev så glad :!:


O:) :heart: :sleep:



Till alla med tack på förhand: Skrammelbössan kvider 8-[ Det kostar att driva ett reklamfritt föräldraforum. Bidra gärna med en liten peng! PG 59 65 80-1
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av TorsMamma »

Här kommer man in och får läsa den vackraste av kurningar!! Vilket jobb, vilken underbar resa. Vilken mamma vilken son! :mrgreen: =D> =D> =D>

Han har fattat och du har fattat. Att skratta med ramsan är också det en konst. Att kunna ramsa med glädje är en talang värd mycket. Så ha den med ibland. Och nu hade du också en dialog med ramsan! =D>
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
ömmamodern
Inlägg: 22
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 00:33

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av ömmamodern »

Tack för fina ord Torsmamma och Anna! :heart:

Glädje är väl det första vi vill förmedla till våra barn
:D :D :D !
Tyvärr... Gick kanske inte natten till igår lika bra. Läggningen gick ok, han somnade på 5 min.

22.30 vaknar han till och smågnyr. Efter några min gråter han på riktigt och jag är där med en ramsa i dörren, varpå gråten stegras något. Jag inväntar första pausen för att göra en bekräftelseramsa. Därefter gnyr han lite, tystnar vid 23.00.

03.40 börjar ropen på "mamma mamma". Eftersom han inte är ledsen känner jag mig lite vilse i vad jag ska göra. Jag avvaktar och avvaktar. Han håller på bra länge, fram till 4.30 då han somnar om. Jag har alltså inte svarat honom på något vis den här gången.

06.00 börjar mamma mamma igen. Efter ett tag blir han ledsen och jag är där i dörren med en ramsa. Försöker även klämma in bekräftelseramsa i pauserna. Han slutar inte med sitt rop på mamma, ibland lätt ledsen så vi går in och "väcker" honom i första bästa paus kl 07.15.

När han skulle sova efter lunch var han ordentligt ledsen. Grät riktigt ordentligt i 10 min.

Och vid läggningen ikväll var han också riktigt ledsen. Spjärnade emot med hela kroppen när jag skulle lägga ned honom. Det är som om han äntligen fattat "va, ska det va så här"? Så tolkar jag det i alla fall. Hann i alla fall få in en bekräftelseramsa när han tystnat, då reagerade han inte men kanske sov han redan. Jag tycker inte att min attityd har förändrats, trött som jag är jag nog inte så blödig mot honom utan mest trött. Vet inte om han är sjuk/hängig på ngt sätt, han har inte ätit knappt någon middag de två senaste dagarna och ikväll var han inte heller intresserad av kvällsmål, jag fick erbjuda olika alternativ för att han skulle äta något.

Något jag känner mig osäker på är om jag borde svara honom när han ligger och ropar en lång tid trots att han ej är ledsen? Svarar jag så går han igång, å andra sidan- svarar jag inte så svarar jag ju inte på hans fråga? Han håller ju på rätt länge när han väl sätter igång... :roll:

Är det något annat jag kanske missat vad ni kan se? Eller ska jag bara köra på i samma stil tills han "ger sig". Han är rätt envis, ongen min :heart:

Tack och ha en fin kväll! :heart: :-D
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av TorsMamma »

Hej,

jag personligen tycker att om du anser att "mamma, mamma" är en fråga som kräver svar skall du svara. Men det skall vara glatt, betryggande och lugnande. Allt är som det skall.

Ang. ledsna läggningar så satsa mera på skrattet till gonattet, 20 min skoj, skall det vara. Han börjar fatta att saker är annorlunda nu och nu är han fundersam på om detta är rätt?? Ditt jobb är att med stor säkerhet och trygghet tala om för honom att han är en stor kille som klarar detta! Förtroende! Visa förtroende, prata med honom på dagen om detta visa förtroende för honom, att han kan saker själv. :heart:
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
ömmamodern
Inlägg: 22
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 00:33

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av ömmamodern »

Hej!

Tack Torsmamma för svar. Natten gick faktiskt bättre! Han vaknade 3 ggr varpå jag körde en pangramsa och sen efter en tid en bekräftelseramsa, då tystnade han. Fantastiskt!

Fast han är riktigt ledsen när jag lägger honom både lunchvila och natt. Skriker som i panik. Jobbigt! Men det går ju över på några minuter.

Jag ammar honom forfarande i tron om att det stärker immunförsvaret. Han har väl alltid varit villig att amma men aldrig bett om det. Det gör han nu! Och när han verkar klar och jag reser på mig säger han "amma" igen, som om att han vill säga "lämna mig inte"! Svårt! Men försöker förmedla känslan av säkerhet där.

Ett misstag jag tror jag gör är att jag ammar honom efter skrattet till gonattet. Ska testa imorgon att göra tvärtom. För man kan inte säga att vi sparat på krutet till skrattet till gonattet precis, vi kör kuddkrig på madrasser i vardagsrummet (alltså min "säng") samt kittlingar och bus. Jag pratar också med honom lite dagtid om hur det är när han ska sova, vad jag säger (en vers från ramsan) och att han skriker, då skrattar han.

Han har börjat på förskolan också för inte så länge sedan, visserligen går han bara tre timmar tre dagar i veckan på storebrors avdelning, men det är klart: för ett barn som aldrig någonsin haft barnvakt i sitt liv är det en omställning.

Tack för tips ang förtroende Torsmamma! Och trots att det är lite tufft ibland måste jag ju säga att det verkligen gått framåt!! Läser i boken "Kom ihåg att du inte kan utvärdera någonting alls, förrän du genomfört hela kuren och uppföljningsveckan." Dit har vi ännu lång väg att gå!

Tack för hjälp! :heart: God natt!
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av TorsMamma »

Hej, absolut amma i anslutning till måltiden! Amma är mat och dryck, så se till att lägga det ihop md maten antingen innan eller efter. :wink:
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av annawahlgren »

:D Hej igen kära ömmamodern, om du ser detta :P Jag är så ledsen för tystnaden - rymdförbindelserna har inte varit på min sida på flera dagar.

Hur går det nu :?:

Du är väl inte ensam i detta :?: Det orkar man inte :!: Jag hoppas du vill uppdatera mig riktigt snart!

Jag har läst det du skrivit, och jag tycker mig ana att du kanske började vackla lite i Attityden, den som skulle vara av Självklarhet. Det är lätt hänt. Är man så trött som du vill man bara SOVA och man vill att kuren ska vara klar NU, så att barnet också sover, NU, och alla är glada och nöjda GENAST, och så levde de lyckliga i alla sina dagar :mrgreen: Tålamod är det sista man besitter, när man väl ser ljuset i tunneln. Man vill att förlåten ska öppna sig NU.

Nu gör den ju inte det. Små kurbarn brukar börja sova hel natt under uppföljningsveckan först.

Och visst går det att misslyckas med Sova hela natten-kuren. Jag vill inte tro ett ögonblick att du kommer att misslyckas med att ge din lille pojke den lugna, glada, nöjda och sammanhängande z(och tillräckliga) nattsömn han behöver och kommer att njuta, förhoppningsvis för livet :!: Men jag anar några små tecken, och jag hoppas, hoppas att du talar om för mig att jag har fel!

Attityden av enkel och naturlig Självklarhet, den man förhoppningsvis läst sig till i Internationella Sova hela natten (och fortsätter läsa sig till och "fylla på" under arbetets gång) vacklar nämligen och hotar att brista i samma stund man börjar tycka synd om barnet, som man är i färd med att ge den kanske finaste gåva som finns. Och för livet.

Gör du det?

Amningen exempelvis, sådan du beskrev den, är tröstamning. Lilla killen har haft napp hela lilla livet, väl, och nu bad han om att få amma, vilket han ALDRIG gjort förut, och slet hjärtat ur bröstet på dig när du ville gå? Jaja... Vi pratar mer sedan, hoppas jag! Där har du bara ett litet tycka-synd-om-exempel. Jag hoppas du har lyssnat till Torsmamma :wink: :lol:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
ömmamodern
Inlägg: 22
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 00:33

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av ömmamodern »

Hej Anna!

Dina ord fick mig att fälla en tår eller två, för jo, just det, ensam är just vad jag är. Tack för att du bryr dig, du kan inte ana vad det betyder.

Men 17 gubbar, här är det ingen som ska misslyckas inte! Jag kan ju omöjligt vara den första "ensamma" mamma som genomfört detta!

Vi (jag) har fortsatt med kuren och tycker att det funkar. Tankar har jag om framtiden, tex när ska jag sluta besvara frågor på natten. Guld värt att höra dig säga att "små kurbarn brukar börja sova hel natt under uppföljningsveckan först". Sen den andra natten har jag inte varit inne i hans sovrum, utan ramsat utanför vid behov. När vi kommit så här långt tänker jag självklart inte ge upp! Har varit lika olika varje natt hur han har sovit, men om man jämför med innan så har han ju många fler sömntimmar per dygn :D . De senaste nätterna har han varit sjuk med ont i halsen om jag förstått rätt. Han har då vaknat till ett par ggr på kvällen samt från och med kl 6 och framåt. Det är ju förståeligt att det är obehagligt med ont i halsen och att man vaknar av det, men jag har ändå följt rutinen. De två senaste nätterna har vi "väckt" honom kl 7 då han varit vaken och gråtit i omgångar sen kl 6.30 och det är uppenbart att han inte kommer somna om. Vi inväntar alltid en tidpunkt då han inte gråter för att väcka honom.

Kanske var en del områden lite ogenomtänkta av mig pga att jag fick lite bråttom, tex amning. Amma är ngt vi gjort för att runda av innan, men jag fattar- att amma är mat och ska behandlas som sådan. I all annan information man får om barn står det ju hur man ska varva ner innan läggning och jag hade inte reflekterat över detta. Jag förstår vad ni menar, detta med att tycka synd om och varför detta ska undvikas. Tack för att ni vägleder mig, som sagt, kanske blev det lite hastigt och lustigt här.

Jag förstår- detta är något bra för oss alla och jag måste blicka framåt, hur bra det kommer att bli när vi löst detta. Barn behöver och blir trygga av att ha en ledare och ledaren är jag! :D

Jag har frågor inför framtiden, tex bör jag lägga de två små i samma rum eller kommer detta bara innebära mer jobb för mig nu när jag blir själv. Men det tar vi vid ett senare tillfälle!

Tusen tack för omtanke och vägledning! :heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av annawahlgren »

:D Kära, kära ömmamodern :heart:

Tänk att jag kände det på mig. Du är ensam i detta :cry: Du har två barn att ta hand om på dagarna utöver kurandet på nätterna. Desto mer pris och beröm ska du ha =D> Det du gör är snudd på omänskligt, men du gör det. Och visst har fler gjort detsamma. Där är du inte ensam. Men man kan också hamna på psykakuten :roll: Inget att skämta om, jag vet. Och det gör jag inte heller. Du har all min beundran och respekt :!:

Arbetet har alltså gått vackert framåt (även om ju SHN aldrig går klockrent på räls - det kan vara tre steg framåt och två tillbaka, men framåt går det!). Jag är så stolt över dig. "Bara" att fortsätta lugnt och fint med målet för ögonen. Du når det :wink: :lol:

Stora segrar. Du har inte trafikerat rummet sedan andra natten på kuren. Ramsan har tagit över och den har du uppenbarligen fått kläm på till en veritabel dialog. Så ska det vara. Du har hållit dig till ordningen, och lilla älsklingen har nu "många fler sömntimmar per dygn". Det är lysande. Just det att han sover mer nu än förut "tillåter" honom också att bli sjuk - det händer de flesta kurbarn (står om det i boken). Men du har inte hemfallit åt oro, ömkan och trafikering. Du har fortsatt hjälpa honom sova så gott, vilket ju är vad han behöver - inte minst just för att han är sjuk. Han behöver sova sig frisk, lilla kroppen behöver vila. Det finns en anledning till att folk som är sjuka blir sängliggande! Eller behöver vara det!

Jag minns ett litet kurbarn som kom till mig i Gastsjön för många år sedan. Jag kurade hemma, fok kom resande med sina små sömntrasslare. Den här bebisen som var åtta-nio månader någonting, skulle alltså kuras av mig i mitt hus medan mamma sov någon annanstans. Men först skulle hon lägga honom som vanligt, det var rutinen jag hade. Sedan skulle hon genast gå och jag ta över.

När det blev läggningsdags tog mamma så fram en hel liten necessär med olika medikamenter, som den lille pojken skulle ha. Jag minns inte hälften av de problem han hade, men ett var någon sorts kronisk ögoninfektion. Det smordes och duttades och hölls på i evigheter. På morgonen efter första kurnatten såg pojken förfärlig ut. Mamma blev förskräckt. På morgonen efter andra natten såg han något mindre förfärlig ut - ungefär som vanligt, med andra ord. På morgonen efter tredje kurnatten vaknade han slät som en nyponros och klarögd utan en gnutta var ens i ögonvrån. Till fjärde natten fick jag mamma att ställa undan necessären. Sista morgonen efter fjärde natten på kuren åkte hon hem - med en liten pojke som var frisk från sin "kroniska" infektion. Och förblev det. Vi stod länge i kontakt efteråt. Necessären kom aldrig fram igen :lol:

Saker som legat latenta blossar upp - och försvinner, med den goda sömnen.

Som han är på väg emot nu, den lille :P Vad jag förstår vaknar han inte på själva nätterna längre :?: Var i uppföljningsveckan är du nu? Du gör väl dina fortlööpande anteckngar :?: Det är så kul (och bra) att ha efteråt - när man, om inte annat, kan beundra sig själv med lite perspektiv. (HUR ORKADE JAG :?: :!: ) Och kanske också får för sig att hjälpa andra. För man glömmer så otroligt fort.

Du har ett stycke kvar till Säker Sovare-jubileet, men det kommer :wink: Och då flyttar du ihop de små gossarna. Då blir livet riktigt enkelt, kan jag tala om för dig :P :P Då ramsar du nämligen båda över en kam. Den som sover vaknar inte och den som inte sover somnar. Lätt som en plätt :lol:

:arrow: Inga mer sammanbrott vid läggning? Kväll eller middag? Glad pojke? Skrattet-till-go'nattet i fortsatt fin form?

Tack för dina varma ord. Mitt hjärta sjunger. Var rädd om dig.


O:) :heart: :sleep:


Till alla med tack på förhand: Skrammelbössan kvider 8-[ Det kostar att driva ett reklamfritt föräldraforum. Bidra gärna med en liten peng! PG 59 65 80-1
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
ömmamodern
Inlägg: 22
Blev medlem: sön 25 jan 2015, 00:33

Re: Nej nu får det vara nog!

Inlägg av ömmamodern »

Hej Anna!

Så skönt det är att få lite medkänsla! Efter att ha fällt en till tår måste jag nu motstå att lägga mig ned och tycka synd om mig själv. Jag har tyvärr stött på ett nytt problem. :roll:

Natten till idag somnade han som vanligt. Sedan vaknar han kl 2 med "frågor" och jag lyckas lugna honom i ett par omgångar. Efter en kvart börjar han gallskrika. Min vanliga behandling av honom är helt verkningslös. Efter att ha försökt i en halvtimme går jag in till honom och lägger en hand på. Jag står där med krökt rygg i en halvtimme, testar lite buff men det blir han galen av. Han sliter tag i min hand och för den till sin hals och håller kvar i ett järngrepp. Fortsätter skrika. Jag tänker på "barn ska bara upp ur sängen om de ska till akuten". Testar att erbjuda honom vatten, det hjälper inte. Jag känner att något inte är som det ska och när jag känner att jag testat våra grannars tålamod till bristningsgränsen tar jag upp honom. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra för att "uppmuntra" denna nattliga aktivitet så lite som möjligt. Jag väljer att inte gå ut med honom från sovrummet utan lägger mig ner i mörkret med honom för att se om han lugnar sig. Det gör han inte! Han vrålskriker och börjar efter en tid skrika amma och efter att ha tänkt lite mer på grannarna gör jag det! :shock: Han ammar på natten för första gången på ett år kanske... Inte heller detta lugnar honom. Han skriker fram till kl 5. Då har jag ju såklart för länge sedan bestämt mig för att åka med honom till jourvårdcentralen så fort de öppnar. Jag lägger honom till slut i sin egen säng för att testa något "nytt" och då tystnar han och jag går ut. Det kändes i alla fall bra att stället där han till slut somnade var i sin egen säng och utan min hjälp. Han sover fram till 7, och vid minsta tecken på aktivitet går vi in och "väcker" honom för att bespara oss alla att han kommer igång igen.

Väl på vårdcentralen visar det sig att han har halsfluss som måste behandlas med antibiotika. Alla vuxna som haft halsfluss vet att det gör förbenat ont och NU tycker jag synd om honom.

Nu skulle jag behöva lite hjälp inför natten. Antibiotikakuren är påbörjad men det tar ett par dagar innan smärtan försvinner enligt läkaren. Jag vill ju inte gå tillbaka alltför mycket i kuren samtidigt som han faktiskt kan komma att behöva min hjälp då han har ont. Säg att han vaknar i natt igen och samma illvrål sätter igång och ramsa inte funkar. Hur ska jag tänka nu?

När han sov lunch nu efter doktorsbesöket vaknade han till efter en kort vila och jag gick in och fick honom att somna om genom att vagga sängen lite lätt. Är det ok?

Ska jag lägga mig i samma rum tyst som en mus? För att inte ge känslan av trafik tänker jag utan kunna hjälpa honom tyst innan han kommer igång.

Är det ok att sova lite mer på dagtid än vanligt? Han lär ju inte sova längre på morgnarna i alla fall... :D

Dessa frågor gäller inatt och eventuellt nästa natt. Efter det får vi väl anta att smärtan börjat att avta. Är högst medveten om att jag troligtvis kan hitta info om detta själv, men just nu HINNER jag inte. :roll: Är mycket tacksam för hjälp! :heart:

Kunde inte låta bli att skratta åt din historia om mamman som duttade krämer. Jag är av den åsikten att det flesta åkommor kan kureras på annan väg och att mediciner bör vara sista utvägen, så där håller vi nog med varandra. Jag har ofta blivit bemött som en flummig hippie i sjukvården när jag försökt förstå vad det är som händer istället för att bara behandla symptomen, tex eksem ska behandlas med kortisonkräm istället för att titta på varför de uppstår.

Jag frågar såklart mig själv nu också om han har gått med halsfluss sen i oktober... Skrikeriet på nätterna började ju med att han var sjuk. Han blev tittad i halsen då men det syntes inget, men det gjorde det inte idag heller. Det upptäcktes bara tack vare en superläkare (såna finns också :D ) som bestämde sig för att ta ett prov ändå.

Till sist... om någon har något tips på hur man kan få en icke lättlurad vilding att ta medicin emottages det tacksamt. Med doseringsspruta fräser han ut det. :thumbsup: :thumbsup: :thumbsup: Det brukar funka en gång att blanda ut det i ngt, sen måste vi byta "muta". Nutella har funkat innan, nu är det stopp.

Som någon klok sa "tre steg framåt och två tillbaka"... Tusen tack och håll tummarna för oss! :heart:
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn äldre än ett år "