Känns som om jag är väldigt aktiv i forumen ang min nästan 4-åring nu...
Theo sover bra på nätterna, har i stort sett alltid gjort. Sen vi införde väckning på morgonen har även morgonen funkat bra. Läggningarna brukar funka bra, men har den senaste veckan blivit lite trista. Han har dock slutat ropa in oss en miljon gånger, eftersom vi bara svarar "nu är det natt, vi ses i morgon" vad han än frågar. Det är tiden från det att kvällsrutinen börjar tills dess att vi nattar och går ut ur rummet som är trist. "Jag vill inte soooooova", "Vill inte gå och lägga mej", "Jag vill att vi ska vara vakna hela natten".
Jag har naturligtvis tidigare kört med mina Vän-av-Ordning-svar som naturligtvis inte fungerat: "Man måste sova, för att orka leka" osv. Igår gick jag i pakt med honom och förklarade hur trist jag själv tyckte det var att det var natt, "åååå jag hade verkligen velat vara uppe hela natten. Men det är nog bäst att vi sover ändå, så att det snabbt blir en ny rolig dag". Det funkade. Igår. Idag svarade han på samma sak med att gnälla och "låtsasgråta" och fortsätta tjata om att han inte vill sova.
Jag har alldeles själv tänkt ut att vi ska köra skrattet-till-gonattet på honom, det har varit dåligt med det. Men när gör vi det? Som det är nu sitter vi först i soffan och kolla på barnprogram, tar på pyjamas och borstar tänder. Sedan läser vi saga i hans säng i en kvart eller så. Sen pratar vi lite och sjunger en sång och så är det gonatt. Jättemysiga rutiner och det har funkat jättebra tills nu. Det här att man ska skratta precis innan man ska sova, och att man ska göra alla kvällsrutiner inkl sagoläsning utanför rummet, gäller det även äldre barn? Vill gärna ha konkreta tips på hur vi bryter denna negativa känsla han har fått inför läggningen.
Vill inte sooooooova...
Vill inte sooooooova...
Storebror född -02
Mellanbror född -05, kurad vid 5 månader
Lillebror född -09, SM från 3 veckor
Lillasyster född 120607, SM från start
Mellanbror född -05, kurad vid 5 månader
Lillebror född -09, SM från 3 veckor
Lillasyster född 120607, SM från start
Hej!
Tänkte precis föreslå det Myra gör. Förbjuda det man inte vill, så blir det genast effekt! Läs ordentligt om det i Barnaboken.
Meningen är att han OM han nu skulle bli glad över att inte "få" sova, att han verkligen ska ha tråkigt. Han ska verkligen sitta på en pall i köket medan du diskar, ellr gör något annat du är FULLT upptagen med och göra ingenting. Försöker han gå därifrån poängterar man "Vill du inte sova, får du sitta där på pallen" Ja, ungefär så.
Vad bra han svarar på er ramsa! Toppen!
I övrigt gäller samma för stora barn. Bokläsning, samtal, alltihop sker utanför sovrummet. Vill ni ha kvar rutinerna som dom är, så förlägg allt till soffan. Peta in skrattet till godnattet på väg till sovrummet som det ALLRA sista. Läggningen sker sedan snabbt, enkelt och självklart.
kram anna
Tänkte precis föreslå det Myra gör. Förbjuda det man inte vill, så blir det genast effekt! Läs ordentligt om det i Barnaboken.
Meningen är att han OM han nu skulle bli glad över att inte "få" sova, att han verkligen ska ha tråkigt. Han ska verkligen sitta på en pall i köket medan du diskar, ellr gör något annat du är FULLT upptagen med och göra ingenting. Försöker han gå därifrån poängterar man "Vill du inte sova, får du sitta där på pallen" Ja, ungefär så.
Vad bra han svarar på er ramsa! Toppen!
I övrigt gäller samma för stora barn. Bokläsning, samtal, alltihop sker utanför sovrummet. Vill ni ha kvar rutinerna som dom är, så förlägg allt till soffan. Peta in skrattet till godnattet på väg till sovrummet som det ALLRA sista. Läggningen sker sedan snabbt, enkelt och självklart.
kram anna
Mamma till Clara 7 maj -01 och Ida 9 april -03. Driver eget grossistföretag hemifrån huset.
Ja, vi har testat det där med pallen någon gång och det funkar alldeles ypperligt. Han vill absolut inte sitta på ngn pall o ha tråkigt, bättre att gå o lägga sig inser han Men nån gång har han börjat "diskutera" och blivit arg och sagt (skrikit ) "Nej, det är jag som bestämmer när jag ska gå o sova". Så kan han säga även i många andra situationer. Hur bemöter man det?
Även jag är lite för mycket "vän-av-ordning" och ger mig in i diskussioner om varför det inte är han som bestämmer....men vad säger man. Ska man bara "nonchalera" det och fortätta ge honom de två alternativen som finns: säng eller pall i det här fallet
/Myra
Även jag är lite för mycket "vän-av-ordning" och ger mig in i diskussioner om varför det inte är han som bestämmer....men vad säger man. Ska man bara "nonchalera" det och fortätta ge honom de två alternativen som finns: säng eller pall i det här fallet
/Myra