Familjedaghem

[J och Å]

Hej hopp.

Såg ni på nyheterna igår???

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=446955

Vad tycks? Åsa

[J och Å]

Kan ju säga så här:

I vår pyttekommun styr vänstern, och här ska minnsan inte få finnas några dagmammor, utan här ska alla barnen trängas ihop i jätteklumpor på institution i helt fel lokaler. Funderade själv att bli dagmamma åt min och något till barn, men icke sa nicke, så nu blir det ett syskon fort istället, trots avrådan från sjukvården. Tur det finns alternativ medicin.
Åsa

[Isobel]

Jo jag såg på nyheterna igår, och jag tycker att det är ett alldeles lysande bra inititativ. Politikern (minns inte vad hon heter) som sedan kom och tjafsade om "kvinnofälla" fnös jag bara åt. Vi VILL ju vara hemma med våra barn!!! Vi VILL ju ha denna valfriheten!!

Men jag kan inte tänka mig att min kommun skulle tillåta något sådant heller tyvärr... Tur att jag har hittat det bästa dagiset i stan och att min man är arbetslös så Iza bara går 3 timmar om dagen.

[Lenamari]

Kvinnofälla?!? Vilken MÄNNISKOfälla det är, när föräldrar "vaknar upp" sedan barnen är stora och inser, att de missat hela ungarnas barndom!!! Denna sagolika, underbara tid som ALDRIG återvänder!! Inte för barnen heller!!

[Renee]

Ja, Åsa, jag såg! Fast min man snackade samtidigt så jag uppfattade bara hälften och trodde jag hört fel - är det möjligt att detta händer i Sverige 2005?!?!?

Men jag vågar inte hoppas för mycket på någon större och mer utbredd förändring... ser dagligen tecken i omgivningen på att "folk" är så oförmögna att försöka hitta alternativ till dagisförvaring för små barn. Idag träffade vi vänner som just skolar in sin ettåring (har inte ens fyllt ett än...) på dagis, trots att pappan just blivit arbetslös . Jag menar, om man inte ens då tar chansen att låta barnet slippa dagis ännu ett tag pga att man är så rädd för att "gå miste om dagisplatsen" eller "hur ska vi göra om han får nytt jobb?" (mormor är nypensionerad och vill inget hellre än att ta hand om lille parveln - i väntan på ny dagisplats åtminstone)?

Det jag ville säga var att, det som oroar mig mest är inte politikernas ovilja att ge föräldrar valmöjligheter eller deras oförmåga att inse att framtida generationer skulle må bättre av en annan slags uppväxt än dagens - utan att så många föräldrar inte verkar vilja ha någon annan lösning på tillvaron än den rådande .

• man vågar inte ta några risker ("vad händer med min karriär, min pension, tänk om vi inte får dagisplats sen när vi behöver, tänk om han blir asocial om han inte går på dagis, för att inte tala om hur rastlöst och outvecklande det skulle vara för mig att bara vara hemma och umgås med ett litet barn hela dagarna", osv),

• man vågar inte gå ner i standard/inkomst, ("då har vi ju inte råd med nya fina kläder till barnen, eller utlandsresa, eller nyrenoverat kök - som alla andra har")

• man vågar framförallt inte vara avvikande ("alla andra har ju sina barn på dagis", "dom skulle tycka vi var konstiga om vi valde att vara hemma, och hemmafru/man vill man ju inte bli kallad!")

Men inser man hur värdefullt det är att få leva tillsammans med sina barn i vardagen hemma så är man beredd att göra mycket för att få fortsätta med det! Dessutom är det ju oerhört utvecklande för ens egen del och jag tycker uppriktigt synd om alla som inte upptäckt det själva!

Jag är så GLAD att detta forum är fyllt av varmhjärtade, tänkade och kärleksfulla föräldrar där man kan känna sig hemma

[Isobel]

I alla fall i min kommun (men jag tror det gäller hela landet) så MÅSTE man ha barnet på dagis när man är arbetslös, för att kunna uppbära a-kasseersättning. 15 timmar i veckan är det som gäller då. Det är meningen att man ska söka jobb under tiden barnet är på dagis.

Så det är nog inte bara din vän som inte vågar chansa eller sticka ut, utan de måste antagligen för att få ekonomin att gå ihop.
Sen menar jag inte att det är en bra lösning, men "det är så".

[Renee]

När jag blev arbetslös var vår plan att pappan skulle vara hemma med Otto ifall jag fick jobb. Han hade inte hunnit vara pappaledig och alla hans F-dagar var sparade. Men när jag anmälde mig till Arbetsförmedling/a-kassa fanns bara alternativen 1. kommunal eller 2. privat daghem att välja på när man skulle kryssa i barnomsorg . Eftersom vi (liksom vännerna jag nämnde) har en mormor som är pensionär satte jag helt enkelt henne som "privat dagmamma" eftersom hon hade kunnat ta hand om Otto tills dess maken fått OK för föräldraledighet från sitt arbete.

Det jag vill säga är att OM man har turen att ha någon som rycka in medan man väntar på ny dagisplats eller att den andre föräldern kan ta över barnavården eller vad det nu är, så KAN man nog det. Och inte är det väl kommunen som bestämmer om man får a-kassa eller inte, det måste väl vara a-kassan man är ansluten till? För det är ju helt sjukt att man tvingas ha barnet på dagis medan man är arbetslös trots att man inte behöver!? Blir så arg över att man ska omyndigförklaras av myndigheter som dikterar för en hur man ska leva sitt liv! Man kan ju klara av att söka arbeten samtidigt som man tar hand om sitt barn - ansökningar kan man skriva på kvällarna, samtal kan man ringa medan barnet sover middag eller leker själv och har man turen att komma på intervju har man kanske möjlighet att lämna barnet hos mor- el farföräldrar, en granne, annan hemmaförälder, den andre föräldern kanske kan ta ledigt några timmar från sitt arbete, eller vad man nu kan ha för lösning i sin familj.

Om det verkligen är så att en a-kassa har dagis som ultimatum för a-kasserersättning trots att man själv har föredrar en annan lösning som faktiskt fungerar så borde man ju strejka eller nåt . För nån måtta på knasigheterna får det ju vara