Har smugit i kulisserna ett tag nu och läst och lärt av andras erfarenheter men nu har vi stött på ett problem som jag inte hittar i någon tråd så därför kliver jag nu ut på scenen
Lite kort historik om oss. Vår lilla donna är lite drygt 4 månader. Har fått en vilja som heter duga 8) Det sägs att man får vad man förtjänar
Vi har haft BB som vår kvällslektyr sedan långt innan hon tittade ut och har följt Annas kloka råd från början. Hon sover på mage med larm sedan vecka 2.
Vi har haft vår beskärda del av vagningsträsk, skriktimmar på kvällen och mattrassel men som sagt, vi har slingrat oss fram tack vare all fin information som finns att hämta här.
Vi följer sedan drygt 5 veckor följt ett schema som i grunden utgår från Torsmamma´s förslag på schema till 3 månaders.
Vi har dock anpassat det lite efter våra rutiner och lill donnans humör. Hon var från början en "tröttis" så det blev långt sovpass både för och efter lunch. Det har vi dock de senaste dagarna börjt ändra för att lunchluren började strula så nu sover hon (är det tänkt) enligt följande:
07.30 Mat, umgänge, mat, passiv social delaktighet
09.15 Sova 45 min
10.00 Mat (kl 11.30), Social delaktighet, umgänge
12.00 Sova 2 tim
14.00 Mat, Social delaktighet, umgänge
16.00 Sova 45 min
17.15 Mat, umgänge (Nattslurk 19.00)
19.30 Godnatt!
03.30 Nattmål
Hon sov över nattmålet själv under en hel veckas tid men de senaste tre nätterna har hon vaknat och vill äta igen. Har varit lite si och så med viljan att äta på dagen de senaste dagarna så jag antar att det går hand i hand. Gör ingen stor grej av det just nu utan jobbar på mer mat på dagen så hoppas jag att hon "sover över" maten igen, om inte så får vi ta tag i det sen... Blev inte så kort som jag tänkte
Sen ca 2 veckor tillbaka sover hon sin dagsömn i 9 fall av 10 i säng inne. Hon kom inte till ro i vagnen utan låg och sparkade för att komma runt och stack ut armarna på sidorna och bökade och sov som längst 30-45 minuter. Provade en dag att lägga i sängen och hon sov 2 timmar rakt av
Efter det så försöker vi planera så hon kan sova där. Har fönstret öppet när temperaturen ute varit svalare än inne så hon ska få "frisk luft" ändå. Nu till "problemet": Vid tre tillfällen hitills har hon somnat på dagen som vanligt. Jag lägger ner går ut, säger ramsan, sen somnar hon själv efter en liten stunds bökande. Efter ca 45 min börjar hon gråta. Första gången detta hände så gick jag in, la tillrätta, ramsade och gick ut. Hon skrek upp sig bara mer och mer tills hon nästan tappade andan. Hon var inte kontaktbar kändes det som utan bara skrek rakt ner i madrassen. Första gången det hände så trodde jag att det var något allvarligt fel så efter ca 15 min skrik och panik så tog jag upp henne. Lugnade så gott det gick innan... När hon sen kom upp lugnade hon sig och efter en stund var allt bortglömt från hennes sida
Andra gången det hände (några dagar senare) var det bara 15 minuter kvar av sovtiden så då lugnade jag och bröt innan hon han bli skogstokig
Tredje gången det hände var idag. Hon vaknade då 45 min in i sitt 2 tim pass vilket innebar att "nu ska vi sova" attityden gällde. I detta läge hade jag önskat att man kunde lägga upp ett filmklipp för att visa hur hysterisk hon blir... Lugnade genom att lägga tillrätta, solfjädra, ramsa och ut. Satte på dammsugaren, gjorde husljud. Fortfarande skrik och panik. In igen la tillrätta ramsade och ut.
Hon lugnade sig korta stunder (30 sek) där hon gnydde, men sen satte det fart igen.
I 45 minuter höll vi på
Trodde i mitt stilla sinne att snart somnar hon av ren utmattning, men icke 
Till saken hör att hela tiden blundade hon och bökade in ansiktet i sin snuttekanin som hon gör när hon vill sova, men som sagt, samtidigt hysteriskt ledsen.
När 45 min gått kände jag att detta går inte. Gick in, vinklade upp persiennen och sa "Hej hej" med glad stämma "Nu har vi sovit klart". Hon fortsatte gråta. Tog bort kaninen och ser att hon blundar
Hmm sover hon trots allt?? Började prata med henne - ingen kontakt bara gråt. Tar henne försiktigt och vänder henne på rygg. Gråter och blundar fortfarande men börjar lugna ner sig. Sakta men säkert öppnar hon ögonen precis som om hon var nyvaken, kisade och tittar upp efter en stund. När hon ser mig ger hon ifrån sig ett stort smile Tog upp henne. Kände att nu skiter det sig med mat och sovtider idag när hon sovit 45 och skrikit 45. Hur ska hon orka vara vaken till nästa sovpass? När hon sen kom upp lekte hon själv, nöjd och glad i 45 minuter
Åt och var nöjd och glad tills det var dags för nästa sovpass 
Sov då 30 minuter av sina tänkta 45 och började gråta igen. Gick in och bröt direkt.
Undrar nu om någon känner till detta fenomen Nattskräck har jag hört talas om men "dagskräck" Fick som sagt känslan av att hon av någon konstig anledning "sov" även fast hon skrek och grinade hysteriskt.... Låter jättekonstigt, jag vet, men jag kan inte förklara det på annat vis. Någon som har tips på vad som är bäst att göra i denna situation Husljud bet inte alls. Lägga tillrätt och ramsa kändes också mest som att det retade ännu mer. Jag vill ju dock inte att hon ska ligga ensam och gråta på det där viset... Ska man bryta och ta upp (efter att hon lugnat sig) även om det inte är färdigsovet på långa vägar Eller ska jag ev vända henne så vi får ögonkontakt, lugna och vända tillbaka
Känner mig som ett STORT
Blev idag orolig att något är allvarligt fel... Speciellt då hon inte känns som hon är närvarande.Upplever inte att hon har ont någonstans speciellt inte då allt är frid och fröjd bara hon får komma upp. Tycker att hon är lite för liten för att bli SÅ LEDSEN över att behöva sova
3 års trots har jag hört men 4 månaders Tacksam för hjälp
Känner någon igen sig Långt blev det... Hoppas någon orkat läsa hela vägen ner...
Kram Fia
