Hej!
Vad kul för lilla Irma att få prova riktig mat, jag tror hon kommer gilla det skarpt!
Som kontrast till Alma

kan jag berätta hur vi gjorde. Jag läser alla rekommendationer och plockar upp det jag gillar och gör resten (ganska mycket

) på mitt eget vis. Därmed inte sagt att det är rätt, men det har fungerat för oss.
Vi började vid tre månader och en vecka och lillan gillade det massor. Inte en enda droppe åkte ut, hon smaskade i sig med god aptit! Första dagarna fegade jag lite med en eller ett par skedar åt gången, men ganska fort erbjöd jag skedmat till varje mål och lät jag henne styra över portionsstorlekarna. Hon hade ju inte så mycket tålamod i början, så jag upplevde att hon trappade upp själv på ett bra sätt.
Nu hade vi ju rätt bråttom att komma igång, då flaskan strulade nåt helt otroligt. På tre veckor gick vi från noll till hundra utan några som helst problem, men så bråttom har ni ju ingen anledning att ha.
Lite beroende på hur hungrig hon var fick hon ersättning eller skedmaten först. Är man jättehungrig orkar man kanske inte vänta på skedarna och jag tror inte att hon kopplade ihop skedmaten med att man faktiskt blir mätt till en början. När den poletten hade trillat ner var det lättare att börja med skedmat och avsluta med ersättning som på så sätt fasades ut.
De säger ju att man ska införa en smak i taget, men jag tyckte det verkade tråkigt att äta samma sak hela tiden, så jag erbjöd lite mer variation. Oftast utgår jag från mig själv, hur jag skulle vilja ha det. Jag tycker kokt potatis är ganska trist, så jag gjorde sånt som jag själv gillar. Sötpotatis, palsternacka, majs, butternutpumpa och morot. Färska eller torkade örter hade jag i från början, palsternacka med persijla var gott, likaså sötpotatis med oregano ocn päron med ekologiskt vaniljpulver (obs, ej vaniljsocker) var godaste efterrätten. När hon kommit upp i hela portioner började jag blanda smakerna med varandra. Vad är det egentligen som säger att det ska vara lättare att acceptera en smak i taget? Jag såg till att införa allt när det fortfarande var nytt och spännande.
Nu stötte vi aldrig på något som magen blev ledsen av, men jag resonerade som så att skulle problem dyka upp var det ju bara att backa och ta det lite lugnare. Magen blev ju lite hårdare, så katrinplommon eller päron gav jag varje dag.
När det kommer till fett utgår jag också från mig själv. Smör är gott!!!

Jag har i ganska mycket, det blir man skönt mätt på och så lyfter det fram smakerna.
Jag har kokat allt i vanlig kastrull utan skal. Sen mosat med stavmixer. Spara gärna lite kokvatten för att späda till lagom konsistens, eller späd med bröstmjölk.
Gluten och komjölk har jag inte heller varit så rädd för, men det är jag det. Det värsta som kan hända är ju lite magont tänker jag.
Och jag tycker absolut att det är bra att introducera vatten till maten! Inte för att hon behöver det när hon fortfarande ammar, men det är bra att få in tekniken. Vi gjorde inte det och har fortfarande problem att få i vätska...
