Att helt välja bort dagis.
-
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
Att helt välja bort dagis.
Går det?
GÅR?! Det är klart att det går Men hur blir det? Arvid är bara 3 år. Så än finns det tid att ändra sig. Flera gånger om. Men jag gillar inte dagens förskolor (1-5 år). Barngrupperna är alldeles för stora. På vissa håll finns det ju undantag, och då tror jag faktiskt att jag hade gett det en chans. Men här är det tvärtom.
Jag tänker kyrkis, som erbjuds två em i veckan några timmar, familjegympa (som när de blir 5 år, är en egen aktivitet utan föräldrar) och lek med kompis när tillfälle bjuds. Vi har en grannpojke Arvid gärna leker med, men han går ju på dagis, lite vänner med barn. Annars är det rätt tomt men han har ju lillebror och på kyrkis (som är från 4 år) får han ju kompisar
Vad säger ni? Kan man hoppa över "dagistiden"? Eller gör jag honom en bjöntjänst när det blir dags för nollan och han inte gått på dagis alls?
Anna
GÅR?! Det är klart att det går Men hur blir det? Arvid är bara 3 år. Så än finns det tid att ändra sig. Flera gånger om. Men jag gillar inte dagens förskolor (1-5 år). Barngrupperna är alldeles för stora. På vissa håll finns det ju undantag, och då tror jag faktiskt att jag hade gett det en chans. Men här är det tvärtom.
Jag tänker kyrkis, som erbjuds två em i veckan några timmar, familjegympa (som när de blir 5 år, är en egen aktivitet utan föräldrar) och lek med kompis när tillfälle bjuds. Vi har en grannpojke Arvid gärna leker med, men han går ju på dagis, lite vänner med barn. Annars är det rätt tomt men han har ju lillebror och på kyrkis (som är från 4 år) får han ju kompisar
Vad säger ni? Kan man hoppa över "dagistiden"? Eller gör jag honom en bjöntjänst när det blir dags för nollan och han inte gått på dagis alls?
Anna
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
-
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
-
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
-
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
Hej
Som du vet så är inte heller celestis på dagis. Och hon börjar ju verkligen bli stora tjejen. Först nu ser jag ett intresse för andra barn, just att dom är intressantare för att dom är barn. Innan har alla varit lika kul, vuxna kanske lite roligare 8)
Jag kommer nos skjuta på dagis ca ett år till. Jag tänker att när jag kan släppa ut C och hon klarar sig bra utan min inblanding så är hon redo. När hon lärt sig hur man umgås med andra barn, att alla kanske inte lika snälla alltid och vad man kan göra då.
Idag har vi varit ute på gården där det finns massa barn (eftersom det är sommar) och hon springer runt med alla, men kommer till mig med jämna mellanrum för att fråga eller få något förklarat eller bara för att säga hej.
Om några månader/veckor så tror jag hon kommer komma färre och färre gånger. När hon inte kommer alls, då blir det dagis, om hon vill. Annars inte.
Jag vill inte att hon ska stå där på dagis och titta efter mig som hennes guide, och så finns jag inte där.
Normala blir dom ändå. Det vet du med innerst inne tror jag
Som du vet så är inte heller celestis på dagis. Och hon börjar ju verkligen bli stora tjejen. Först nu ser jag ett intresse för andra barn, just att dom är intressantare för att dom är barn. Innan har alla varit lika kul, vuxna kanske lite roligare 8)
Jag kommer nos skjuta på dagis ca ett år till. Jag tänker att när jag kan släppa ut C och hon klarar sig bra utan min inblanding så är hon redo. När hon lärt sig hur man umgås med andra barn, att alla kanske inte lika snälla alltid och vad man kan göra då.
Idag har vi varit ute på gården där det finns massa barn (eftersom det är sommar) och hon springer runt med alla, men kommer till mig med jämna mellanrum för att fråga eller få något förklarat eller bara för att säga hej.
Om några månader/veckor så tror jag hon kommer komma färre och färre gånger. När hon inte kommer alls, då blir det dagis, om hon vill. Annars inte.
Jag vill inte att hon ska stå där på dagis och titta efter mig som hennes guide, och så finns jag inte där.
Normala blir dom ändå. Det vet du med innerst inne tror jag
Celeste 061208 -
Världens Bästa Barn
Världens Bästa Barn
-
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
Haha, Cissii, du är så härlig!
Jo, klart barnen blir normala även utan dagis. Det tvivlar jag inte ett ögonblick på.
Finns det (och det finns det ju men vem) de som inte haft barnen på dagis, här på forumet?
Hur resonerar ni som väljer att ha dem på dagis?
Jag vill bara bolla
Anna
Psssst: Jag tror inte heller Celeste kommer att börja på dagis 8)
Jo, klart barnen blir normala även utan dagis. Det tvivlar jag inte ett ögonblick på.
Finns det (och det finns det ju men vem) de som inte haft barnen på dagis, här på forumet?
Hur resonerar ni som väljer att ha dem på dagis?
Jag vill bara bolla
Anna
Psssst: Jag tror inte heller Celeste kommer att börja på dagis 8)
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Här i vår familj går inga barn på dagis och de trivs med livet och utvecklas som de ska ändå.
Emil som nu är 4,5 år började på kyrkis när han var 4, en fm i veckan går vi dit allihopa för det är öppen verksamhet och så får kyrkisbarnen göra något eget i sin grupp. En em lämnar vi honom på hans "alldeles själv kyrkis" som han kallar det och där trivs han som fisken i vattnet. Han har jättehärliga kompisar och kommande termin blir det en em och en fm på "alldeles själv kyrkiset". Jag tycker att det räcker så länge man är så liten som han är. Tids nog måste han iväg var dag och då blir det fullt upp.
Han har ju lyckan av att ha två småsyskon att roa sig med hemmavid, en mormor och en x-tra morfar och kompisar som vi träffar på helgerna eller i veckan för de som är hemma eller bara går på dagis 15 tim.
Jag tycker att kyrkis är en otroligt bra start på det egna lilla livet hemmifrån, en trygg miljö, liten barngrupp, härliga fröknar som verkligen har tid till barnen, aktiviteter och mysiga kompiskar. Det kan nog inte vara bättre.
Kram Susan
Emil som nu är 4,5 år började på kyrkis när han var 4, en fm i veckan går vi dit allihopa för det är öppen verksamhet och så får kyrkisbarnen göra något eget i sin grupp. En em lämnar vi honom på hans "alldeles själv kyrkis" som han kallar det och där trivs han som fisken i vattnet. Han har jättehärliga kompisar och kommande termin blir det en em och en fm på "alldeles själv kyrkiset". Jag tycker att det räcker så länge man är så liten som han är. Tids nog måste han iväg var dag och då blir det fullt upp.
Han har ju lyckan av att ha två småsyskon att roa sig med hemmavid, en mormor och en x-tra morfar och kompisar som vi träffar på helgerna eller i veckan för de som är hemma eller bara går på dagis 15 tim.
Jag tycker att kyrkis är en otroligt bra start på det egna lilla livet hemmifrån, en trygg miljö, liten barngrupp, härliga fröknar som verkligen har tid till barnen, aktiviteter och mysiga kompiskar. Det kan nog inte vara bättre.
Kram Susan
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
-
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
Kära Susan!
Du skriver så bra och jag blir så glad! TACK!
Precis sådär tänker jag också. Och så fungerar kyrkis här med. Vi har också mormor väldigt nära, med extra morfar, morbror och massa hundar. Lite grannar som vi leker med när lusten faller på. Men vi är nya på orten och känner inte så många. Men det kommer ju. Jag är inte jättesocial av mig heller eller vad jag skall säga en riktig hemmafis
Tack igen, Susan, för att du delar med dig!
Kram, Anna
Du skriver så bra och jag blir så glad! TACK!
Precis sådär tänker jag också. Och så fungerar kyrkis här med. Vi har också mormor väldigt nära, med extra morfar, morbror och massa hundar. Lite grannar som vi leker med när lusten faller på. Men vi är nya på orten och känner inte så många. Men det kommer ju. Jag är inte jättesocial av mig heller eller vad jag skall säga en riktig hemmafis
Tack igen, Susan, för att du delar med dig!
Kram, Anna
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Här finns en till som tänker att dagis inte är självklart.
Och nej, jag gick inte i dagis själv. Jag gick hos dagmammor. Den jag gick längst hos står jag fortfarande nära och hennes dotter är en av mina allra bästa vänner. Henns barn är jag gudmor till.
Vi har ett dagis "i reserv" för sonen där vi står i kö. Det är ett som har både filosofi, miljö och människor som jag gillar.
Men alla dagis är som en skola. Det är terminsstart, avslutning och lov. Det börjar på morgonen. Det finns en pedagogik, pedagoger, ett dags- och veckoschema. Det är en bunt barn på varje pedagog. Man hinner inte under dagistiden tala med personalen, och man har inte mycket annat liv med dem än samtal två gånger per år. Många dagis som vill ha broar till föräldrar och hem kan ändå inte ha föräldrar med någon eller några dagar som jobbar med något när dagispedagogiken pågår. Det är liksom skolan byggt på skilda världar mellan hem och skola.
Det här är inte dåligt. Men det är en skola. Och jag vill inte att min son ska börja skola så tidigt som 3,5 år! Frågan är om jag kommer att tycka att det är bra när sonen är 4,5 år heller. Jag vet inte. Jag tycker att barn så tidigt måste inruta sig, att det blir så lite fritt, associativt liv. Att det blir så snabbt skilda världar mellan barn och familj.
Trots att dagiset vi står i kö till verkligen har en massa bra kvalitéer så tror jag att lösningar som har starkare broar mellan föräldrar och personal skulle passa oss bättre. Vi vill vara delaktiga, dela liv så mycket som möjligt, ingå i samma "projekt". Att sonen ska känna att vi tillsammans med andra vuxna, honom och deras barn bygger något tillsammans. Tids nog kommer glädjen också i att ha mer åtskilda liv där man lär av varandras verksamheter. Och den perioden blir sedan livslång. Den här första tiden av att dela mycket är kort.
Nu har vi regelbundna träffar med andra föräldrar som vi gillar. För närvarande är vi tre till fem barn och deras föräldrar som ivrigt anlägger ett jordgubbsland. Snart kommer den stora dagen då de nya, blommande plantorna ska ned i jorden. Förra gången skördade vi sparris. Och i helgen gjorde vi en utflykt med båt till ett naturområde där det finns vildsvin, rovfåglar, gäddor och annat spännande.
I övrigt träffar vi släkt och vänner, och ibland lite nya människor också. Vi börjar så smått kunna ta uppdrag på en 4H-gård i närheten - sonen kan bära en fylld vattenkanna. Sonen har en mängd sysslor hemma, och så har vi en koja och lite till som vi spikar och skruvar på. 20 kubik sand som vi beställt till en strand i en stor hög kommer också att vara det stora projektet en tid framöver, och till den bjuder vi in andra sandglada. En kväll i veckan åker hela familjen och badar varmbad med en grupp barn och andra föräldrar. Där finns en simfröken som sonen är lite förälskad i. Grannar, vänner och släkt kommer och går och ibland åker vi till dem. Några gånger per år gör vi stora upptäcksresor, som till kusinerna i Uppsala, eller ångloken i Mariefred. Händer att vi åker till mormor som har en lekpark utanför sig också. En gång var vi i Gamla Tan. Nästa gång kanske vi besöker Tödermalm.
Men om jag inte hade andra vuxna och barn som vi kunde träffa regelbundet. Eller om jag och maken varit tvugna att jobba mer än 2 respektive 3 dagar i veckan. Då hade jag kanske resonerat annorlunda och genast satt igång ett flerfamiljesystem eller föräldrakooperativ.
Och nej, jag gick inte i dagis själv. Jag gick hos dagmammor. Den jag gick längst hos står jag fortfarande nära och hennes dotter är en av mina allra bästa vänner. Henns barn är jag gudmor till.
Vi har ett dagis "i reserv" för sonen där vi står i kö. Det är ett som har både filosofi, miljö och människor som jag gillar.
Men alla dagis är som en skola. Det är terminsstart, avslutning och lov. Det börjar på morgonen. Det finns en pedagogik, pedagoger, ett dags- och veckoschema. Det är en bunt barn på varje pedagog. Man hinner inte under dagistiden tala med personalen, och man har inte mycket annat liv med dem än samtal två gånger per år. Många dagis som vill ha broar till föräldrar och hem kan ändå inte ha föräldrar med någon eller några dagar som jobbar med något när dagispedagogiken pågår. Det är liksom skolan byggt på skilda världar mellan hem och skola.
Det här är inte dåligt. Men det är en skola. Och jag vill inte att min son ska börja skola så tidigt som 3,5 år! Frågan är om jag kommer att tycka att det är bra när sonen är 4,5 år heller. Jag vet inte. Jag tycker att barn så tidigt måste inruta sig, att det blir så lite fritt, associativt liv. Att det blir så snabbt skilda världar mellan barn och familj.
Trots att dagiset vi står i kö till verkligen har en massa bra kvalitéer så tror jag att lösningar som har starkare broar mellan föräldrar och personal skulle passa oss bättre. Vi vill vara delaktiga, dela liv så mycket som möjligt, ingå i samma "projekt". Att sonen ska känna att vi tillsammans med andra vuxna, honom och deras barn bygger något tillsammans. Tids nog kommer glädjen också i att ha mer åtskilda liv där man lär av varandras verksamheter. Och den perioden blir sedan livslång. Den här första tiden av att dela mycket är kort.
Nu har vi regelbundna träffar med andra föräldrar som vi gillar. För närvarande är vi tre till fem barn och deras föräldrar som ivrigt anlägger ett jordgubbsland. Snart kommer den stora dagen då de nya, blommande plantorna ska ned i jorden. Förra gången skördade vi sparris. Och i helgen gjorde vi en utflykt med båt till ett naturområde där det finns vildsvin, rovfåglar, gäddor och annat spännande.
I övrigt träffar vi släkt och vänner, och ibland lite nya människor också. Vi börjar så smått kunna ta uppdrag på en 4H-gård i närheten - sonen kan bära en fylld vattenkanna. Sonen har en mängd sysslor hemma, och så har vi en koja och lite till som vi spikar och skruvar på. 20 kubik sand som vi beställt till en strand i en stor hög kommer också att vara det stora projektet en tid framöver, och till den bjuder vi in andra sandglada. En kväll i veckan åker hela familjen och badar varmbad med en grupp barn och andra föräldrar. Där finns en simfröken som sonen är lite förälskad i. Grannar, vänner och släkt kommer och går och ibland åker vi till dem. Några gånger per år gör vi stora upptäcksresor, som till kusinerna i Uppsala, eller ångloken i Mariefred. Händer att vi åker till mormor som har en lekpark utanför sig också. En gång var vi i Gamla Tan. Nästa gång kanske vi besöker Tödermalm.
Men om jag inte hade andra vuxna och barn som vi kunde träffa regelbundet. Eller om jag och maken varit tvugna att jobba mer än 2 respektive 3 dagar i veckan. Då hade jag kanske resonerat annorlunda och genast satt igång ett flerfamiljesystem eller föräldrakooperativ.
Mamma till son född januari 07
Minikurad våren 2010
Minikurad våren 2010
-
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
Tårarna rullar ner för kinderna, CiL!
Kanske för att jag är lite blödig men det är så fint. Så sant, så rent och så rätt.
Ditt svar kommer jag ha i tankarna länge. Tvivlar jag, tar jag nog fram ditt svar och läser igen. För då vet man liksom.
Tack, kloka människa!
Anna
Kanske för att jag är lite blödig men det är så fint. Så sant, så rent och så rätt.
Ditt svar kommer jag ha i tankarna länge. Tvivlar jag, tar jag nog fram ditt svar och läser igen. För då vet man liksom.
Tack, kloka människa!
Anna
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12