5,5-åring och klädbyten

[Blompan]

Hej!
Vi har en fantastisk 5.5-åring på alla sätt och vis men nu har vi sedan länge något som utvecklats till ett problem för oss och som vi inte kommer vidare i. Redan när hon var två var hon extremt nog med vad hon hade på sig, passerade sedan prinsessåldern längst ut på skalan (bara rosa, bara kjolar, bara klänningar - och mycket frustrerade föräldrar till följd). Hon har fortsatt med att byta kläder flera ggr varje dag och för något år sedan införde vi en "halvren" låda , där hon först fick plocka kläder ur. Hon får nu välja egna kläder själv på måndagar och resten av vardagarna bestämmer vi. Det har fungerat realtivt bra.

Som kommentar till detta är att vi själva är påklädda när vi väcker barnen, och vi är nog mer praktiskta än fåfänga till läggningen (vi bor på landet - och högklackat är sällan ett altenativ...fleecetröja och jeans är mer uniformen)

Vi föredrar att hon har praktiskta kläder på sig när hon är ute och leker te x har man överdragsbyxor /regnbyxor på sig när det regnar och inte korta tights och crocs...och man leker inte i finkläder för de går sönder. Vi vill också att man har bekväma och lektåliga kläder på sig. Men det är ett evigt argumenterande om det varenda dag, och hennes far och jag är rätt less nu. Hon är mer fåfäng än praktisk, och visst - det är trevligt om man vill se fin ut när man åker till stan men när man leker med kompisarna är det bättre man har lekvänliga kläder så man kan härja fritt. Idag har hon kommit in och bytt( velat byta) kläder fyra-fem ggr och vi ser att det tar så mycket energi och tid från henne och hennes lek (hon avbryter lek för att gå in och försöka byta kläder om hon t ex ser att någon annan har mjukisbyxor på sig) att vi känner att vi måste göra något. Vi märker stor skillnad på henne och lillasyster när det gäller kläder.

Antingen får vi tagga ned och hon får själv ta ansvar eller så får vi försöka stärka henne i att det är ok att inte alltid ha det finaste på sig. Eller?
Det är tråkigt med de här diskussionerna morgon, middag och kväll (ja, även pyjamasar ser ju olika ut...). Och vi reagerar rätt starkt nu, ryggsäckarna är liksom fulla med klädgnäll.

[Ewa]

Hej !

Jag tror du analyserar situationen rätt väl när du säger att ryggsäcken är full av klädgnäll.

Det är en stor tjej du har, tänker jag. Och vore jag du skulle jag överlåta åt henne själv, faktiskt helt och hållet. Det innebär ju inte att det inte kan finnas vissa förhållningsregler möjligen. Här är vi alla olika. Själv klarar jag inte slit-och-släng-tankar så vissa saker får man vara extra rädd om. Och det står jag för. Men det behöver inte betyda att jag som förälder går in och bestämmer till vardags. Bara huvudstrukturen är klar för alla parter så behöver inte träta uppstå. Det kan man minimera genom att tänka, som med små barn, hellre plocka bort saken än barnet...

Här blir man garanterat lerig om man ger sig ut och leker och att kasta kläder som inte går att få rena stämmer inte för mig, så vår enkla regel är att här gäller jeans eller överdragsbyxor och barnen får själva välja vilket de vill ha. Hade jag bott någon sandigare stans hade jag inte haft det bekymret. Så man anpassar efter sina omständigheter, tycker jag. Men komplicera inte tillvaron. Enkelt och tydligt - om man ska ha några regler.

Kläder som man är mer rädd om, som är finkläder, kan ju hänga något utom synhåll, om ni har svårt nu i en möjligen lite infekterad situation att komma överens om att finkläderna hänger här och de får man ha när det är kalas, eller något. Tror du inte det är en överenskommelse ni kan göra så ha dem på annan plats, där dottern får komma och välja vid festligare tillfällen. Men valen tycker jag du ska låta vara hennes. Så stor hon nu är.

[Ewa]

Kanske att jag inte gav så mycket tankar kring de många klädbytena... :-k

Jag tror förvisso att de kan minska en smula i takt med att hon själv anförtros ansvaret för sina egna kläder. Men märker du inte av något sådant så får man förstås vara med och ta hand om de klädhögar det blir. Helt sakligt och konkret. Visst kan vi alla byta kläder femtielva gånger per dag (och ibland gör man kanske det också), men jösses så mycket tvätt det blir att ta hand om Jaja, det är inte mycket att göra, bara kavla upp ärmarna och sortera, tvätta, hänga på tork, vika, stoppa in i garderoben... Och sedan samma sak nästa dag, och nästa... Utan minsta gnäll från er sida. Bara rent sakligt att man ju faktiskt tar hand om vad man använt.

Kram

[Blompan]

Vilken pärla du är Ewa! Du prickade helt rätt tror jag!

Jag känner som du - att man leker i jeans eller överdragsbyxor (men tyvärr leker grannbarnen i mjukisbyxor...). Men som sagt, få och okomplicerade regler. Och fixa tvätten!! Det har vi helt glömt bort, fadern är av det rappare slaget och kastar in en maskin lite då och då när det behövs, och snabbare än en gris hinner blinka. Tror att storbarnet behöver behövas lite mer hemma generellt! Nu är hon mer vild än tam eftersom hon är ute och leker från morgon till kväll. Suckar när hon måste komma in och äta...
Sysslorna behöver struktureras!

Tack igen. Nu kommer barnvakten och fadern och jag går ut på planeringspromenad!

[Blompan]

Och så inte så mycket valmöjligheter, så slipper mamma bli irriterad när fel sak väljs...! Bra det där med "Bättre plocka bort saken...".

[Ewa]

:thumbsup: Jo, det är verkligen lätt att glömma att man faktiskt alla ska dra sitt strå till stacken också när de blir i den där åldern då de leker som galningar från morgon till kväll och inte har tid för något annat. Känns igen. Samtidigt så är schemat (eller hur man nu sorterar sysslorna) guld värt för grinigheten är som bortblåst när uppgiften är klar och särskilt om man får gå igång på lite mer avancerade göromål. Då återkommer solstrålen som ibland tenderar vara mindre närvarande runt 6-årskriser och annat. Märker jag 8)

Här har sonens bakbravader (han skulle helst baka varje dag om det inte var för att syster och mamma får så väldans ont i magen av mjöl) givit vika för matlagningseskapader. Så två gånger nu har han fixat middagen egenhändigt. Mer mäkta stolt tupp får man förstås leta efter. Och gott som tusan var det. För att inte säga lyxigt att få sätta sig vid dukat bord. Så de kan så mycket mer än man ibland får för sig. Och det mår de själva allra bäst av att få upptäcka

[Susanne*]

:thumbsup: Ewa.

Tänker också att hennes benägenhet att just göra som andra kanske förändras genom att hon får välja själv och därmed känner sig nöjd

Lite fler tankar i samma anda som Ewa.

Barn nr 1 hade jag massa åsikter i början om vad hon skulle ha på sig, vilket såklart ledde till tröttsamma bråk. Nr 2 och 3 har i princip full frihet i val av kläder men sedan styr leken och vädret vad som ska vara över. Väljer man kläder som man behöver vara lite mer rädd om så blir det överdragsbyxor eller overall. Väljer man jeans så behövs inte det. Finkläder är jag oftast generös med men att leken ska fungera och rörelsefriheten ska hållas är viktigt och då kanske inte allt funkar. Eftersom friheten normalt är stor och de stora ramarna finns och genomförs så brukar det dock inte orsaka några problem.

Och som Ewa skriver att själv tvätta, sortera mm är bra av alla skäl - nu, framtiden, social delaktighet och lärande vilket arbete det är.

Kram
Susanne