Tack rara. Det värmer i kylan. Det är svårt att leva med att all utveckling av barnen ska puffas fram. Det är tungt och tröttsamt. Men när det går ett bit frammåt blir iaf jag riktigt glad. Mannen har ännu inte nått dit han är fortf förlamad av sorg. Han kan inte hjälpa mig och det gjorde mig ett tag både arg och ledsen men nu gillar jag bara läget och fokuserar vidare på det jag fortf kan göra.
Biomedicin är den alternativa behandling vi också har igång för båda barnen med kosttillskott, terapeftiska mängder probiotika och viss medicinering. Och en del medicin ger hiskliga biverkningar...Inte alls lätt att leva med men genombrotten ska visa visa sig om ytterligare ngn månad om vi har tur. Först då kan det ske ett mirakel. Barnet kan "vakna" upp och börja bete sig neurotypiskt. Men som sagt det om vi har tur. En del barn svarar inte på medicinering eller ngt annat heller.
Måste bara orka några veckor till av fullkomligt kaos och missförstånd.
TBA är en modern variant av Lövåsmetoden där barnet tränas en-till-en pass. Korta ofta. På detta vis tränar man upp ett språk och barnet lär sig massa olika saker- att lystra till sitt namn, att säga hej, att leka, att ta kontakt med andra, att gå på toaletten, klä på sig, räkna, läsa, skriva mm
Men allt är intränat så det blir lite robot över det hela. Tyvärr. Men de kan iaf bli självständiga om det svarar på träningen. En del älsklingar gör ju inte det heller. Men de kan göra sig förstådda på ett basalt plan iaf.
Har tänkt mkt på vad som ger vad i vårt fall och många andras. Ska skriva ned mina tankar i ett nytt inlägg. Snart hoppas jag. [-o<