För ett par veckor sedan drygt så började helt plötsligt lilleman strula vid läggningen. Skrik och panik helt enkelt! Vis av erfarenhet så skippade jag trafiken och ramsade för kung och fosterland (förutom när lilleman förtvivlat ropar "ta" - då är det kära snutten som hamnat på golvet). Några kvällar med låååånga läggningar, upp till 1,5 timme, skriket började redan när det var dags att gå upp för trappan. Men sen blev det bättre.
Och nu är allt som förr, gladaste killen klättrar upp för trappen, pussar pappa och storebror gonatt och springer till sängen. Men när jag lagt honom tillrätta och ramsar ut så börjar han skrika direkt
Nu krävs det väl inte så värst mycket för att han ska komma till ro - ibland ingenting alls, han tystnar själv ganska omgående. Ibland, som ikväll, ett par ramsor innan han somnar. Men vi vill ju tillbaka till var vi var, killen som skrattade hela vägen ner i kudden och sen hörde man inte ett ljud! Lyxproblem, måhända, men ni som oxå har säkra sovare förstår hur trist det är när det blir fnurror! Och håller i sig så länge, jag trodde det skulle vara några kvällar med ramsövning och sen lugnt men icket... Jag vet inte vad frågan är egentligen, vi kör ju på som vanligt, men kanske några kloka råd
Lovar att PM:a!
, men jag vet att jag trots allt gillade lillemans teknik att krångla vid läggning bättre än storasysters som var att vakna tidigare och tidigare...