I lördags gifte vi oss, Amandas pappa och jag och Amanda döptes. Det var en mycket hektisk dag för oss alla och inte minst för Amanda. Jag hade planerat allt noga och började dagen en halvtimma tidigare än vanligt och använde mig flitigt av marginalkvartarna under dagen för att få det hela att gå ihop.
Nu var Amandas pappa ganska nervös och det smittade väl av sig på vår lilla docka så hon fick inte i sig många skedar gröt till lunch. Vid nästa mål skulle jag amma precis innan avfärd till kyrkan och det blev lite förseningar vilket medförde att jag var tvungen att avbryta henne innan hon var klar. Trots detta var hon hur snäll och glad som helst under vigseln och dopet. (Det var bara jag som tappade talförmågan när jag skulle avge mina löften…)
På väg från kyrkan somnade hon som en stock i vagnen, precis som jag hade hoppats. Sedan hade jag planerat att hon skulle ha vakentid under middagen och under pausen mellan varmrätt och dessert skulle hon få gröt och nattas. Men eftersom hon inte hade ätit sig riktigt mätt under dagen blev hon hungrig en timma ”för tidigt”. Så, till alla gästers stora glädje började bruden klä av sig. (Brudklänningar är inte direkt amningsvänliga… ) Jag fick hänga en sjal över axlarna och smyga in Amanda därunder och amma och min nyblivna make fick mata mig för att jag inte skulle behöva äta kall mat. Detta blev bara ett roligt inslag och alla har kort på hur jag blir matad på min egen bröllopsmiddag.
I pausen blev det då dags att lägga den lilla gumman för natten i ett rum intill. Det var egentligen lite för tidigt, så hon låg länge och sparkade och tittade sig omkring. Det blev dags att fortsätta med middagen så mina föräldrar tog över och gick in till henne. När jag efter en stund smet in för att se hur det gick såg jag morfar sitta och mumla för sig själv och räkna på fingrarna samtidigt som Amanda skrek protesterande. När morfar hade räknat till åtta på fingrarna hörde jag hur han började ramsa mjukt och lugnande. Så jag smet ut igen.
Under kvällen var det många som pratade om hur snäll och duktig Amanda var och då hörde jag flera gånger hur mormor stolt svarade att det beror på att Amandas mamma håller väldigt hårt på fasta rutiner med mat och sömn för henne.
Kan livet bli bättre än så här?
bröllop och dop
bröllop och dop
Mamma till två underbara busbarn:
Amanda, november 2004 & Vilmer, juni 2006.
Amanda, november 2004 & Vilmer, juni 2006.
Jag måste bara tillägga att när det var dags att åka hem med mormor och morfar så vaknade dockan när vi flyttade över henne till bilstolen och var vaken i bilen hela vägen hem. Väl hemma lade mormor över henne i resesängen och stoppade om henne och började ramsa. ”Men jag sa bara ramsan en gång”, sa mormor. ”För hon hade fullt upp med att prata med mig och berätta om hur kul hon har haft det idag så hon lyssnade inte på vad jag hade att säga. Så jag lät henne prata på och efter ungefär tio minuter blev det knäpptyst. Då gick jag fram och tittade och då sov hon.”
Detta var andra gången som Amanda sov över hos mormor och morfar och det gick ju hur bra som helst!
Detta var andra gången som Amanda sov över hos mormor och morfar och det gick ju hur bra som helst!
Mamma till två underbara busbarn:
Amanda, november 2004 & Vilmer, juni 2006.
Amanda, november 2004 & Vilmer, juni 2006.
-
- Inlägg: 861
- Blev medlem: tor 25 nov 2004, 22:18
- Kontakt:
så där är det ner man har en attityd av självklarhet =)
Du visste era rutiner, dina föräldrar likaså, och ni var beredda på alla överraskningar som ev kunde komma, därför kom de inte. Gratulerar till en lyckad dag och till den "nya familjen "
Du visste era rutiner, dina föräldrar likaså, och ni var beredda på alla överraskningar som ev kunde komma, därför kom de inte. Gratulerar till en lyckad dag och till den "nya familjen "
Mamma till två barn som får Emil i Katthult att blekna
blogg om pyssel och allt därtill: krumelurans.blogg.se
blogg om pyssel och allt därtill: krumelurans.blogg.se