Men.. inte somnar han i växa-sängen. Varken efter lunch eller på kvällen. Istället klättrar han ur sängen precis hela tiden och jag ångrar mig något så infernaliskt att vi bytte bort spjälsängen så här tidigt.
Problemet är nu att han blev så otroligt stolt och glad för den nya sängen. Vi tog dock bort den när det inte fungerade och då blev han som personlighetsförändrad när han vaknade dagen efter, jätteledsen och nästan som att hans självförtroende var "knäckt". Eftersom att vi inte kan kommunicera med honom med ord (han pratar inte något direkt ännu) gick det ju inte att förklara varför vi tog bort sängen.
Så vi beslutade oss dagen efter för att ta tillbaka sängen igen till hans rum men att köra lite "parallellt" ett tag och han blev jätteglad. Men går ändå inte att få honom att somna i växa-sängen så vi har provat att lägga honom i spjälsängen ändå men då blir han ledsen på ett helt annat sätt än han varit förut när han ska sova, mestadels har det inte varit några problem alls.
Har vi "knäckt" honom totalt pga. det här förvirrade beteendet tror ni?? Och vad gör vi nu? Känner mig alldeles rådvill
inte alls roligt att känna sig som världens sämsta förälder som har förvirrat ett barn som alltid sovit jättegott fram tills nu.Hoppas ni orkat läsa det långa inlägget. Tack för er hjälp.
Hej april79 och välkommen hit 
) och visst blev tösen, precis som er gosse, både arg, sur och förvirrad men på två kvällar var det glömt och sömnen, den goda!, återvände.
Så mitt råd: packa undan växasängen för åtminstone ett par år till, hjälps åt att göra iordning spjälisen i morrn (bädda rent, lägg i en nalle "ÅH, vad fint, vad myyysigt"...) och vänta inte på sonens godkännande. Ni vet att det är det han behöver och han behöver er säkerhet, ledning och trygghet!
