Hej på er!!!
Jag är i desperat behov av hjälp.... Nu är det så här, att jag har lite problem med min 7-månaders dotter. Jag slutade amma henne på dagarna för ca 2 veckor sedan (ammar på kvällen,natten och morgonen,har inte kört shn-kuren). I samband med detta har min dotter börjat spänna sig (blir stel som en pinne,illröd i ansiktet,verkar ha ont) i matstolen,bilstolen och barnvagnen,emellanåt även i famnen. Dessa "spänningar" verkar gå i skov,då hon spänner sig i ca 30 sek (känns som flera minuter) för att sedan lugna ner sig och sen sätta igång igen. De på bvc trodde att detta var nån slags protest från hennes sida,eftersom det började när jag slutade dagamma eller att det har blivit en ond cirkel. Men nu har det blivit mycket värre. Ska på måndag ta kontakt med en barnpsykolog, men tänkte höra om nån av er kanske känner igen detta problem. Förhoppningsvis går även detta,som allt annat,över.
Ha det bra och kram på er! Mvh/Mia
I behov av råd.....
-
Gäst
Hej Mia, jag har eg inget bra svar på detta. Vet inte riktigt vad det kan bero på men det liknar lite det som min 6-månaders håller på med... 
Han har redan från början varit en bestämd liten grabb. Är vällingen slut, han vill ändra läge i famnen, inte ligga i famnen, är mätt, tappade flasknappen men vill fortsätta äta, osv så skriker han högt och spänner sig liksom i en båge bakåt. Det ger också med sig efter ett litet tag men under tiden är han ganska svår att få kontakt med. Min tanke har bara varit att han är otroligt viljestark (och om så är fallet så är det väl bara positivt
). Jag gör inte så stor affär av det när det händer. Ligger han i famnen för att äta och börjar spänna sig tippar jag upp honom på axeln precis som om jag just hade tänkt att göra det, oavsett hans lilla utbrott .
Jag tror att det går över. Var du bara lugn och framhärda det du tänkte göra i en attityd av självklarhet så att hon känner att du vet vad du gör.
Men känner du dig det minsta orolig så ska du självklart prata med en läkare om det, om inte annat för att bli lugn själv
Han har redan från början varit en bestämd liten grabb. Är vällingen slut, han vill ändra läge i famnen, inte ligga i famnen, är mätt, tappade flasknappen men vill fortsätta äta, osv så skriker han högt och spänner sig liksom i en båge bakåt. Det ger också med sig efter ett litet tag men under tiden är han ganska svår att få kontakt med. Min tanke har bara varit att han är otroligt viljestark (och om så är fallet så är det väl bara positivt
). Jag gör inte så stor affär av det när det händer. Ligger han i famnen för att äta och börjar spänna sig tippar jag upp honom på axeln precis som om jag just hade tänkt att göra det, oavsett hans lilla utbrott .Jag tror att det går över. Var du bara lugn och framhärda det du tänkte göra i en attityd av självklarhet så att hon känner att du vet vad du gör.
Men känner du dig det minsta orolig så ska du självklart prata med en läkare om det, om inte annat för att bli lugn själv
Linda
Emil 020212 (har alltid sovit som en liten gris, mycket och länge)
Jonas 040525 (gillar också att sova, introducerade verktygen för säkerhets skull vid 2 mån)
Emil 020212 (har alltid sovit som en liten gris, mycket och länge)
Jonas 040525 (gillar också att sova, introducerade verktygen för säkerhets skull vid 2 mån)
Tack snälla ni,för snabba svar!!!
Ja,viljestark är min lilla Evelina oxå
Problemet med mig är att jag känner själv att jag blir nervös och hispig,när hon gör så,måste försöka bättra mig på den fronten. Har faktiskt filmat hennes spänningar oxå,så blir det lättare för läkaren att förstå vad det är jag pratar om.
Återigen stort tack,för råd och uppmuntran. Vad skulle man göra utan detta forum?
Ha det bra och go´natt!!! Mvh/ Mia
Ja,viljestark är min lilla Evelina oxå
Problemet med mig är att jag känner själv att jag blir nervös och hispig,när hon gör så,måste försöka bättra mig på den fronten. Har faktiskt filmat hennes spänningar oxå,så blir det lättare för läkaren att förstå vad det är jag pratar om.
Återigen stort tack,för råd och uppmuntran. Vad skulle man göra utan detta forum?
Ha det bra och go´natt!!! Mvh/ Mia
-
Gäst
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Hellre än att fördjupa sig i den psykologiska sidan av saken, och hellre också än att fördjupa sig i den fysiologiska - att det skulle handla om amningen som du inskränkt på dagarna - tycker jag nog man borde ge den motoriska sidan av saken sin mycket rejäla uppmärksamhet.
Eftersom du inte "kurat" henne utan ammar på nätterna förmodar jag att hon också sover, och tillbringar sin mesta vakentid, på rygg (alternativt upprätt, sittande eller buren). Det ger en kolossalt begränsad rörelsefrihet. Om inte så väldigt många månader är det meningen att hon ska kunna gå. På vägen dit måste hon beskriva hela evolutionen: åla som ormen, krypa som krokodilen, krypa "crosswise" som apan eller björnen för att slutligen resa sig på två ben, som människan. Golvet är barnets arbetsplats, sa redan Ericsson; och på golvet opererar - ska få lov att operera
- det lilla barnet på mage. Inte på rygg. På rygg är barnet inte rörligare än en sköldpadda på sitt skal.
Din lilla flicka formligen piskas nu av naturens imperativ att gå vidare i utvecklingen, fram mot den stora dagen då hon kan röra sig fritt, på egen hand, upprest på två ben. Bara att du håller fast henne - eller att bilbarnstolen gör det, eller matstolen, eller något annat av all världens alla yttre hinder för detta hennes inre oavvisliga krav på motorisk vidareutveckling - ger henne skäl nog att spänna sig som en sprättbåge i sina försök att bokstavligen komma loss. Vad annat kan hon göra
Läs gärna "Magläge - risk för PSD?" så förstår du mer om VIKTEN av magläge för såväl sovande som vakna små barn som står på tröskeln - och inte ska hållas tillbaka från den! - till att börja ta sig fram för egen maskin.
De fem sinnena utvecklas hand i hand med motoriken. Djupseendet t ex börjar utvecklas först i samband med crosswise-krypandet.
Barn som hålls på rygg respektive hålls fast och inte läggs på mage, utvecklar till slut en förflyttningsteknik som evolutionen aldrig någonsin skådat: de sätter hälarna i golvet och ålar sig runt i cirkel på rygg, eller de tar sig fram genom att rulla runt, runt, runt. Sådana "onaturliga" rörelser kan de bara åstadkomma genom att - just det - spänna kroppen. De använder inte händer och knän.
Så låt henne göra det
Eftersom du inte "kurat" henne utan ammar på nätterna förmodar jag att hon också sover, och tillbringar sin mesta vakentid, på rygg (alternativt upprätt, sittande eller buren). Det ger en kolossalt begränsad rörelsefrihet. Om inte så väldigt många månader är det meningen att hon ska kunna gå. På vägen dit måste hon beskriva hela evolutionen: åla som ormen, krypa som krokodilen, krypa "crosswise" som apan eller björnen för att slutligen resa sig på två ben, som människan. Golvet är barnets arbetsplats, sa redan Ericsson; och på golvet opererar - ska få lov att operera
- det lilla barnet på mage. Inte på rygg. På rygg är barnet inte rörligare än en sköldpadda på sitt skal.Din lilla flicka formligen piskas nu av naturens imperativ att gå vidare i utvecklingen, fram mot den stora dagen då hon kan röra sig fritt, på egen hand, upprest på två ben. Bara att du håller fast henne - eller att bilbarnstolen gör det, eller matstolen, eller något annat av all världens alla yttre hinder för detta hennes inre oavvisliga krav på motorisk vidareutveckling - ger henne skäl nog att spänna sig som en sprättbåge i sina försök att bokstavligen komma loss. Vad annat kan hon göra
Läs gärna "Magläge - risk för PSD?" så förstår du mer om VIKTEN av magläge för såväl sovande som vakna små barn som står på tröskeln - och inte ska hållas tillbaka från den! - till att börja ta sig fram för egen maskin.
De fem sinnena utvecklas hand i hand med motoriken. Djupseendet t ex börjar utvecklas först i samband med crosswise-krypandet.
Barn som hålls på rygg respektive hålls fast och inte läggs på mage, utvecklar till slut en förflyttningsteknik som evolutionen aldrig någonsin skådat: de sätter hälarna i golvet och ålar sig runt i cirkel på rygg, eller de tar sig fram genom att rulla runt, runt, runt. Sådana "onaturliga" rörelser kan de bara åstadkomma genom att - just det - spänna kroppen. De använder inte händer och knän.
Så låt henne göra det
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
heartworn