GlennMelody is alive! (förhoppningsvis)
GlennMelody is alive! (förhoppningsvis)
Marken svajar under våra fötter – GlennMelody är tillbaka! I ny version. Så här i digitala tider får vi ju säga GlennMelody 2.0. (Vad betyder GlennMelody egentligen??? – Se nedan.)
Inte hade vi väl kunnat tro att det skulle ta skruv så fort! Chockartat är det, det är det minsta man kan säga. Ett vår- eller sommarbarn hade vi tänkt, men det blir ju sällan så som man har tänkt. Nu blir det ett novemberbarn. Ännu tidigare än vad jag från början räknat ut, efter som jag var hela FYRA veckor längre gången än jag trodde! Jag visst ju att jag var i ungefär nionde veckan. Jag fick ju mens och sedan ägglossning, så tog det skruv direkt och japp, där är vi nu.
Men det var ju inte så! Det tog ju skruv en hel hoper veckor tidigare, men jag fick en blödning. Livmodern behövde inte all den där slemhinnan, så den gjorde sig helt enkelt av med den. Och lurade mig big time! Så idag, hos barnmorskan, fick jag se ett imponerande stort barn på ultraljudet. ”Jösses” tänkte jag. ”Ser det så barnlikt ut redan nu???”. Efter en noggrann mätning visar det sig att jag är i vecka 13+2! Första trimestern har gått innan jag ens hunnit tänka tanken!
Vi är glada. Glada, stressade och rädda. Tänk att det kanske blir en till! Tänk att vi verkligen skall bli en familj! Tänk att jag skall få en chans att standarmodella! Men samtidigt – vad säger de på jobbet? Jag har ju provanställning!!! Vi måste flytta – men när skall vi hinna renovera det vi har? Vart skall vi ta vägen? Tänk om KUB/NUPPen visar något? Tänk om något är fel? Är jag dum som ens vill det här? Borde vi adoptera istället?
Jag får faktiskt lite skuldkänslor gentemot det barn jag redan har! Hela världen är hans. Hans föräldrar gör vågen bara han säger pip. Vi skrattar, busar, fokuserar… Samtidigt har en mycket klok kvinna sagt att barn skall befinna sig i händelsernas centrum, inte VARA händelsernas centrum. Och det är nyttigt att få syskon. Och roligt. Skrämmande för hela familjen och svindlande. Jag vet ju att det är det största jag kan ge min son – ett syskon. Oj, som både min man och jag älskat våra syskon! Vi vill ju inget hellre än att ge honom det vi fick. Vänner för livet. Men det blir lite tufft för honom, åtminstone under en övergång.
Men visst är vi glada. Vi kan ju! Efter den långa startsträckan innan Waldemar tog skruv så var jag tveksam på om det ens skulle gå. Det ÄR ju svårare ju äldre man blir. Och purung är jag ju inte längre. Nu skall vi fixa KUB-testet för att se om det ser ok ut. UL på torsdag (i sista minuten!) och så får jag vänta några dagar mer resultatet från blodprovet. Jag håller tummarna så att jag blir alldeles blå!
Förresten – vad sjutton betyder egentligen GlennMelody??? Jo, när vi lekte med namn till vår ofödde Waldemar började vi tramsa. Bor man i Göteborg skojar man lätt med namn på göteborgska. Och då skojar man nog ofta med namnet Glenn. Det gjorde i alla fall vi. Så Glenn blev snabbt ”arbetsnamn”. (Lite ironiskt sedan man faktiskt blivit granne med Glenn Hysén!) Sedan kom vi in på försvenskning av utländska namn och Melody på göteborgska blev så himla roligt. ”Mällådy”… Och innan vi visste ordet av, så klistrade vi ihop namnen och varför överge ett vinnande koncept? Så länge leve GlennMelody – välkommen!
Inte hade vi väl kunnat tro att det skulle ta skruv så fort! Chockartat är det, det är det minsta man kan säga. Ett vår- eller sommarbarn hade vi tänkt, men det blir ju sällan så som man har tänkt. Nu blir det ett novemberbarn. Ännu tidigare än vad jag från början räknat ut, efter som jag var hela FYRA veckor längre gången än jag trodde! Jag visst ju att jag var i ungefär nionde veckan. Jag fick ju mens och sedan ägglossning, så tog det skruv direkt och japp, där är vi nu.
Men det var ju inte så! Det tog ju skruv en hel hoper veckor tidigare, men jag fick en blödning. Livmodern behövde inte all den där slemhinnan, så den gjorde sig helt enkelt av med den. Och lurade mig big time! Så idag, hos barnmorskan, fick jag se ett imponerande stort barn på ultraljudet. ”Jösses” tänkte jag. ”Ser det så barnlikt ut redan nu???”. Efter en noggrann mätning visar det sig att jag är i vecka 13+2! Första trimestern har gått innan jag ens hunnit tänka tanken!
Vi är glada. Glada, stressade och rädda. Tänk att det kanske blir en till! Tänk att vi verkligen skall bli en familj! Tänk att jag skall få en chans att standarmodella! Men samtidigt – vad säger de på jobbet? Jag har ju provanställning!!! Vi måste flytta – men när skall vi hinna renovera det vi har? Vart skall vi ta vägen? Tänk om KUB/NUPPen visar något? Tänk om något är fel? Är jag dum som ens vill det här? Borde vi adoptera istället?
Jag får faktiskt lite skuldkänslor gentemot det barn jag redan har! Hela världen är hans. Hans föräldrar gör vågen bara han säger pip. Vi skrattar, busar, fokuserar… Samtidigt har en mycket klok kvinna sagt att barn skall befinna sig i händelsernas centrum, inte VARA händelsernas centrum. Och det är nyttigt att få syskon. Och roligt. Skrämmande för hela familjen och svindlande. Jag vet ju att det är det största jag kan ge min son – ett syskon. Oj, som både min man och jag älskat våra syskon! Vi vill ju inget hellre än att ge honom det vi fick. Vänner för livet. Men det blir lite tufft för honom, åtminstone under en övergång.
Men visst är vi glada. Vi kan ju! Efter den långa startsträckan innan Waldemar tog skruv så var jag tveksam på om det ens skulle gå. Det ÄR ju svårare ju äldre man blir. Och purung är jag ju inte längre. Nu skall vi fixa KUB-testet för att se om det ser ok ut. UL på torsdag (i sista minuten!) och så får jag vänta några dagar mer resultatet från blodprovet. Jag håller tummarna så att jag blir alldeles blå!
Förresten – vad sjutton betyder egentligen GlennMelody??? Jo, när vi lekte med namn till vår ofödde Waldemar började vi tramsa. Bor man i Göteborg skojar man lätt med namn på göteborgska. Och då skojar man nog ofta med namnet Glenn. Det gjorde i alla fall vi. Så Glenn blev snabbt ”arbetsnamn”. (Lite ironiskt sedan man faktiskt blivit granne med Glenn Hysén!) Sedan kom vi in på försvenskning av utländska namn och Melody på göteborgska blev så himla roligt. ”Mällådy”… Och innan vi visste ordet av, så klistrade vi ihop namnen och varför överge ett vinnande koncept? Så länge leve GlennMelody – välkommen!
Waldemar (Walle) 07-01-08
Kurad maj -07. Finslipad i Gastsjön 2007.
Gustav 08-11-12 (39+4)
www.backjohan.se - uppdaterad 8 jan till Walle
Syblogg: www.backjohan.blogspot.com
Kurad maj -07. Finslipad i Gastsjön 2007.
Gustav 08-11-12 (39+4)
www.backjohan.se - uppdaterad 8 jan till Walle
Syblogg: www.backjohan.blogspot.com
-
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
Men oj så roligt!
STORT grattis! Det är mycket att smälta! Man landar till slut. Oron finns där och gnager men jag tycker den blir mildare och mildare. Det är så mycket som man inte kan påverka, men som tar så mycket av ens tanke, tid och energi. Svårt att påverka sin egen tanke alltid.
Meeeen GRATTIS än en gång!
Kram, Anna
STORT grattis! Det är mycket att smälta! Man landar till slut. Oron finns där och gnager men jag tycker den blir mildare och mildare. Det är så mycket som man inte kan påverka, men som tar så mycket av ens tanke, tid och energi. Svårt att påverka sin egen tanke alltid.
Meeeen GRATTIS än en gång!
Kram, Anna
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Grattis igen!
Tufft att du redan är i v 13 !! Då får vi fixa en dejt nudå, så att du får tillbaka dina mammakläder! Och så ni får se vårt underverk. Han ligger och vilar sig lite på filten efter en stunds träning av nacken .
När ni ändå ska flytta - jag rekommenderar Majorna. Jag är glad VARENDA dag att vi bor där vi bor. Gården, myset, småaffärerna.
Vi hörs!
GRATTIS Åsa!!! Vad roligt! Tänk ska Walle bli storebror, den charmören I november är det sååå skönt att föda barn, man kan med gott samvete kura och mysa i höstmörkret och sedan är de små juvelerna krypbarn lagom till våren/sommaren. Har en novemberjuvel här hemma
Hoppas att alla prover går bra och att du får må bra.
Pussa charmören från hans beundrarinna
Hoppas att alla prover går bra och att du får må bra.
Pussa charmören från hans beundrarinna
Storebror född -05 kurad feb-06
Lillasyster född -07 SM från start
Lillasyster född -07 SM från start
Vad glad jag blir för er skull, så spännande att Walle (den lilla sötnosen) ska bli storebror. Det är häftigt på många plan kan jag lova.
Kram Susan
Kram Susan
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Tack tack och tack! Ni är så söta alla! Många kramar blir det för Walle - som faktiskt ÄR världens goaste kille!
Chocken lade sig lite igår, men det blir läskigt att berätta på jobbet. Vi har det tufft och det blir inte kul att berätta att man inte skall vara med. Samtidigt fick jag beröm igår , så jag vet att de vill ha mig kvar. Det som är skönt med att plötsligt vara i vecka 14 är att jag kan berätta på jobbet redan nästa vecka, bara jag vet att det inte ser jätteknasigt ut. Puh. Lika bra att få det gjort.
Annars mår jag bra. Illamåendet är inte så farligt och kanske på väg bort. Suget i magen är det värsta, det släpper ju aldrig! Jag äter ihjäl mig!
Jag ser fram emot en liten novemberunge. Får bilder i huvudet av en familjejul där det bara kryllar av paket och ungar! Helt klart blir det Göteborgsjul i år! Mysigt! (Här strålar våren och syrénerna börjar blomma och jag skriver om jul... ).
Chocken lade sig lite igår, men det blir läskigt att berätta på jobbet. Vi har det tufft och det blir inte kul att berätta att man inte skall vara med. Samtidigt fick jag beröm igår , så jag vet att de vill ha mig kvar. Det som är skönt med att plötsligt vara i vecka 14 är att jag kan berätta på jobbet redan nästa vecka, bara jag vet att det inte ser jätteknasigt ut. Puh. Lika bra att få det gjort.
Annars mår jag bra. Illamåendet är inte så farligt och kanske på väg bort. Suget i magen är det värsta, det släpper ju aldrig! Jag äter ihjäl mig!
Jag ser fram emot en liten novemberunge. Får bilder i huvudet av en familjejul där det bara kryllar av paket och ungar! Helt klart blir det Göteborgsjul i år! Mysigt! (Här strålar våren och syrénerna börjar blomma och jag skriver om jul... ).
Waldemar (Walle) 07-01-08
Kurad maj -07. Finslipad i Gastsjön 2007.
Gustav 08-11-12 (39+4)
www.backjohan.se - uppdaterad 8 jan till Walle
Syblogg: www.backjohan.blogspot.com
Kurad maj -07. Finslipad i Gastsjön 2007.
Gustav 08-11-12 (39+4)
www.backjohan.se - uppdaterad 8 jan till Walle
Syblogg: www.backjohan.blogspot.com
Åh, Åsa och Walle! Mitt och Rufus "tvillingpar"! Rufus är jätteavis på Walle, men han får vänta lite till (tills jag är helt frisk från sköldkörteltrasslet) innan han får bli storebror. Men jag kan inte neka till att jag blir mer sugen när jag får veta att ni är på gång...
Kramar och alla lyckönskningar!
/Ewa å Ruffe
Kramar och alla lyckönskningar!
/Ewa å Ruffe
Mamma till en pojke född 8 januari 2007 (kurad vid 6 månader) och en stor liten knodd född 24 juli 2010 (en vecka efter beräknat, 4,5 kg tung) som standardmodellas.