Vi har en underbar kille på 1,5 år som för snart 4 månader bestämt sig för att det inte går att somna eller för den delen somna om ifall inte pappa är hemma och kan natta. I början tog vi det med ro och tänkte att det inte var så konstigt då jag varit pappaledig i några månader. Problemet är att de gånger hans mamma ska lägga honom inte bara blir han ledsen utan han blir förtvivlad och skriker och slår och i stort sett förnekar henne. När han vaknar är mamma minst lika bra och är vi båda hemma så är han i stället mammig.
Det börjar bli ganska jobbigt och framför allt min frus självförtroende är kört i botten. Vi ska försöka ordna så att de kan få mer tid för sig själva och göra saker där mamma är den självklara tryggheten.
De gånger min fru bitit ihop och bestämt sig så har det gått efter ca en timmes skrikande men då är hon så trött och ledsen att det är svårt att göra så ofta.
tacksam för svar om det är någon dom upplevt något liknande.