6års kris?

Samtalsforum med barnen i fokus
Skriv svar
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

6års kris?

Inlägg av ulrikaj »

Hej
Nu behöver jag ert stöd och erfarenheter kring 6års krisen som jag nästan är säker på att min som ramlat huvudstupa i. :shock: [-o<
Han är sedan 1vecka tillbaka helt förändrad.Trotsig och VÄLDIGT ombytlig i humöret.Från jätteglad till att i nästa sekund svara olämpligt.Han är även på Liw och knuffar från att sekunden tidigare pussat och kramat på henne.Han ifrågasätter allt jag så gärna vill ha hjälp med.Sen eller jag har ingen lust får jag till svar mest hela tiden.Jag känner mitt tålamod tryter,speciellt då han är på Liw som blir ledsen.När vi spelar spel ska han vinna och om han inte gör det bryter han ihop fullständigt.Ja,han gör det om han vinner oxå. :shock:
Jag säger flera gånger per dag att jag älskar homom och att jag tycker han är den bästa killen i världen.Den bästa brorsan man kan ha osv.Jag kramar och pussar på honom och försöker verkligen SE honom.
Vad göra??Är det bara att gilla läget så länge?
Blir han för "eländig" så förvisar jag honom in på rummet och han får komma ut då han är klar.
ÄR det någon som har liknande erfarenheter kring 6års?Jag känner att den här gången verkar det vara mycket "starkare" trots än då han var 3år.
Det har inte hänt något speciellt i hans liv utan han vaknade upp en morgon och var som förbytt.
Svettiga kramar från ulrika #-o
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
KajsaIE

Inlägg av KajsaIE »

Ååh, pratar du om min 5,5 åring? SKulle nästan tro det. Läste i BB:s om sexårskrisen och det stämmer så väl, fast hon inte är 6 år än, men det är inte din kille heller.

Hoppas ngn kan stötta dig och ge råd, vill gärna höra hur man bäst hanterar detta. Kan säga att jag har gjort som du, bekräftat henne mycket och verkligen SETT henne!
blomman
Inlägg: 1775
Blev medlem: fre 28 apr 2006, 17:01

Inlägg av blomman »

Eftersom ni är här på forumet så gissar jag på att ni har rätt mycket social delaktighet redan hemma.. :lol: ..
MEN min erfarenhet är att det behövs ännu mer av den varan under såna här perioder.
Det är viktigt att bli sedd, men också viktigt att bli behövd, massor!

Sen har jag tänkt mig som en klippa för dem. Att livet går upp och ner och att det är jobbigt att utvecklas ibland är naturligt. Men man behöver nån som står fast, som är lugn och står för det den säger.
Det är inte farligt alls att vara arg och sur, att vara ombytlig i humöret skadar ingen. Man får ju inte bruka våld eller göra folk ledsna, man får lära sig att vara sur för sig själv.
Och att det är helt ok, att vara sur en hel dag eller vecka om man så vill.
Man får givetvis se till att sköta sina uppgifter, sitt jobb!

Humorn är det bästa vapnet! Tack och lov är 5-6 åringar rätt lättroade, desto fjantigare humor desto bättre!
Se till att han skrattar minst en gång per dag förutom skrattet till go´nattet!

Mitt främsta råd är nog "ta det lugnt"! Livet är så här!
Kramar till er båda! /Blomman
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

KajsaIE,vad skönt höll jag på att säga och sa det att man inte är ensam. :) :shock: Hoppas du tar det på rätt sätt.För det är verkligen inget roligt när allt är negativt hela tiden.Först jätteglad och skrattar och pratar och livet är bara jätteroligt......men i nästa sekund om man råkar säga eller göra något som inte passar, bryter ihop.
Blomman,tack för stöttning och råd.Javisst,vi har massa sysslor att göra på en dag.Få se om det finns något ännu av den varan. :-k
Det jag känner jag har mindre tålamod är just när han är på Liw och bråkar.
För emellanåt är han ju världens goaste :heart: :Han pussar och kramar henne och man ser att han är stolt att ha en lillasyster iallafall.
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
Evrok
Inlägg: 114
Blev medlem: ons 29 mar 2006, 11:29
Ort: Eskilstuna

Inlägg av Evrok »

Skulle bara vilja berätta att det ju är min Jakob som beskrivs.... Så på pricken...

/E
Mamma till Jakob f?dd 011102 och David f?dd 051124!
blomman
Inlägg: 1775
Blev medlem: fre 28 apr 2006, 17:01

Inlägg av blomman »

Jo, förresten, har han eget "jobbschema" eller arbetar ni tillsammans?
Mina har iaf verkligen uppskattat sitt eget schem och är petnoga med vad de har att göra.
Är man 5-6 år kan man ju få vara med och bestämma lite vilka dagar man gör vad.
Så om han inte redan har eget arbetsschema kanske det är något att införa?
Kram
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

Evrok:Vad bra att vi är fler som förstår varann.Då kanske vi kan stötta varandra genom detta? [-o< Denna helomvändning i humöret utan like. :wink:
Blomman :heart: Jacob har vissa uppgifter som bara är hans.Tända akvariet och ge fiskarna mat,hämta in posten,tömma diskmaskinen,hänga tvätt,bädda hans säng,han har hand om hunden Kajsa när vi är ute och går.Det är saker som bara är hans som han sköter.
Sedan hjälps vi åt med övriga saker.Kanske är det dags att utöka detta?Några tips?Jag blir hemskt nyfiken hur ni gör hos er. :oops: Vill du dela med dig ?Du behöver absolut inte om du inte vill.
kram ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
blomman
Inlägg: 1775
Blev medlem: fre 28 apr 2006, 17:01

Inlägg av blomman »

Vi har det mer upplagt så att man har hand om en uppgift från början till slut. Ska man t.ex tvätta en dag, så får man sortera (kanske ta lakanen från sängarna om det skulle behövas) stoppa i tvätten, sätta igång, hålla koll på när den är klar och hänga upp. Samma med diskmaskinen. Att man har hela ansvaret verkar funka bra för mina knattar.
De har en matdag också, då de bestämmer vad som ska serveras till middag och har hand om allt, även disken efteråt.
Däremot har vi inte säskiljt deras rum från övriga huset. Dammsuger man gäller det alla rum, dammar man likaså. Vi har inget "städa ditt rum". Vilket ni kanske inte heller har?!

Nån gång i veckan händer det nog att nån av dem kan gnälla lite och tycka att nån uppgift är pest, men så är det ju, jag gillar inte heller alltid mina uppgifter.. :wink:
Att vara ute mycket verkar ha en ypperligt god inverkan på humöret. Desto surare unge desto mer utevistelse! Man blir ju så härligt avslappnad efteråt!

Man får ju inte bråka, så är han på systern så får det ju bli "tvångskramar" och annat som hör till. Sur och förbannad är man nånstans där andra slipper lyssna på det!

Vet man med sig att man har låtit barnet känna sig behövd, få kärlek, utevistelse och goda skratt, då kan man faktiskt luta sig lite tillbaka och inte bry sig så himla mycket om att han/hon är upp och ner i humöret.
Alla dagar är inte perfekta, man kan få ha dagar då man vill sitta och muttra på sitt rum!
Jag tror att du har ett suveränt grundtänk när det gäller dina barn, så slappna bara av.. människan måste få ha sina utvecklingsperioder!
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

Tack Blomman för du delade med dig hur era dagar ser ut hemma hos er :heart:
Nej,vi kör inte heller städa "ditt rum" utan Jacob bäddar sängen varje morgon bara.Städningen gör vi gemensamt.
Det här med att man gör hela saken själv är något jag ska införa redan idag.Vi behöver byta lakanen i sängarna.Ska även börja skriva upp alla sysslor som ska göras.
Och krama sin syster efter att ha knuffat henne får han göra vare sig han vill eller inte.Jag kan säga att vissa dagar blir det hemskt mycket kramande :wink:
Kram ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
blomman
Inlägg: 1775
Blev medlem: fre 28 apr 2006, 17:01

Inlägg av blomman »

Just skrivet schema är hemskt uppskattat av mina barn!
Om man inte läser så bra ännu ritar man ju bara lämplig illustration till! :lol:
Det är ganska kul att se hur de kollar av flera dagar framåt vad de har för uppgifter, och påminner sig själva och varandra om vad som ska göras!

Tiden går fort, utveckling likaså och snart kommer du sitta där och knappt minnas att han har haft ombytligt humör.. tills nästa gång det är dags att utvecklas! :wink: :lol:

Kram!
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

Blomman :heart:
Idag har jag verkligen gått in för att ta Jacob i bruk hela tiden och att framför allt vara lugn hela tiden när han trilskats.....och det har gått,än så länge såååå bra.Jacob har haft några få invändningar,men det är inte alls på långa vägar som det varit den senaste tiden.När vi kom hem innan lunch från dagis så dukade vi bordet tillsammans och hadde faktiskt en riktigt trevlig måltid alla tre.Efter så fick han dra av påslakan och örngott ur sängarna och sätta på tvättmaskinen.Han var på riktigt gott humör hela tiden och inga invändningar alls.Sen gick vi ut och har varit ute ända tills nu,då han gjorde en pannkakssmet som står i kylen för tillfället som vi ska ha till middag.Ja,jag måste säga att än så länge har dagen varit underbar.
Som alltid är Aoch O förståss hur man själv är och hur man agerar i vissa situationer.Jag medger att jag blivit arg på honom på fel sätt för när jag nu idag har varit den klippan han behöver har han varit mycket mycket gladare.
Jag inser nu att felet egentligen legat på mig.Även om jag varit lugn så har mitt kroppsspråk visat något annat.
Tack än en gång. :heart:
kramar från ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
Fjällfolket

Inlägg av Fjällfolket »

Hej!

Vilka bra svar du fått av blomman :thumbsup:
Här kommer en gammal kanontråd som grädde på moset..

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... highlight=

/Fjällmor
blomman
Inlägg: 1775
Blev medlem: fre 28 apr 2006, 17:01

Inlägg av blomman »

Men vad härligt att höra att er dag varit så bra! :heart:
Härligt att du har så god insikt om dig själv och ditt beteende, det är verkligen inte det lättaste!
Kram!
ulrikaj
Inlägg: 1864
Blev medlem: tis 22 aug 2006, 13:10
Ort: Dalarna
Kontakt:

Inlägg av ulrikaj »

Ja,vad kan jag säga?tack alla för stöttning,råd,länktips. :heart:
Dagen idag fortsatte bra.Det har varit en rolig dag idag.Jag har ju funderat på det här och kom till slut fram till att även om jag varit lugn utåt så har jag inte varit lugn på insidan.Speciellt vad gäller när Jacob har varit på Liw.Jag är annars en lugn person som inte brusar upp,MEN är han på henne har det liksom varit gränsen till vad jag har tålt.Eftersom hon fortfarande är en liten människa som inte kan försvara sig.Han har liksom tittat på mig och knuffat henne bara för att se min reaktion ungefär och hur långt han kan gå.Nu idag la jag om taktik och jag har faktiskt kännt mig lugn på insidan oxå.Det är tur att jag aldrig varit intresserad av att bli skådespelare iallafall för jag skulle bli en usel sådan :lol:
Imorgon ska vi tillsammans göra ett schema på göromål.Det verkar vara en bra ide.
Nu ska jag köra på den här linjen och försöka stötta Jacob så mycket som det bara går.Det du skrev Blomman om att vara en klippa för ens barn har jag tänkt mycket på.Skulle jag nu glömma bort att vara den här klippan för Jacob så kan jag gå tillbaka och läsa den här tråden igen annars hör jag av mig igen. :wink:

Varmaste kramar från ulrika
mamma till goaste killen Jacob 17/3-02 :heart: och till goaste tjejen Liw 1/1-07 :heart:
Evrok
Inlägg: 114
Blev medlem: ons 29 mar 2006, 11:29
Ort: Eskilstuna

Inlägg av Evrok »

Tack för trevligt länktips :!: Jag märker ju också att nästan ALLT hänger på mig. Det är ju min attityd som bestämmer hur barnen uppför sig :oops:

Jakob är PÅ David mest hela tiden, och, precis som du skriver Ulrica så är det på gränsen till vad JAG klarar av. Hur gjorde du när din Jacob är på Liw? Nu är ju hon mindre än vad David är, och David har börjat försvara sig.

Jag MÄRKER ju att när jag VERKLIGEN går in för det, så hjälper ju Jakob till, men just nu så är det sporadiskt när jag behöver hjälp. Jag SKA sätta mig med honom och göra ett schema :D Han kan ju skriva själv så det ska han få göra. Ska David också ha någon bestämd uppgift. Inte för sin egen skull, utan för att Jakob ser att ALLA hjälps åt. Vi är ganska nya på social delaktighet, men vi gnetar och kämpar och det SKA fungera hemma hos oss också :!: Jag blev så glad (?) när jag fick läsa om någon som har det precis som oss :D

Vi vill verkligen att våra pojkar ska förstå hur mycket de behövs hemma, och när Jakob säger "orkar inte", "varför måste alltid jag" och "inte nu" FÖRSÖKER jag bemöta på rätt sätt och det allra bästa är att, ger jag inte upp, så kommer han ju larvandes och dukar/plockar eller vad det nu är :!: :!: :heart:

En sista grej bara: Hur gör ni när ni inte ORKAR :?: Jag VET att man måste orka jämt, men just nu har jag ONT i en axel och är trött, trött. DÅ vill ju jag att mina barn ska ha annamat social delaktighet och ha rutinerna FAST, inte vara i fasen där vi fortfarande sätter dem.

Det blev lite svamligt, men jag är lycklig för alla tips och kul läsning på denna tråd.
Mamma till Jakob f?dd 011102 och David f?dd 051124!
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"