Förbereder inför kurning av min 1 åring. Några funderingar..

miar70 · Inlägg av **miar70** » mån 02 mar 2009, 10:42

Hur gick det med kalasandet? Hoppas allt är bra!

Sofiepaues · Inlägg av **Sofiepaues** » tis 10 mar 2009, 15:34

Tja, vi ändrade faktiskt middagen till lunch då vi kände att det var synd att riskera något när kuren precis börjat sätta sig.
I övrigt går det bra. Han sover från 19.30-07 på nätterna utan uppvak, med undantag för vardagarna, då han vaknar tidigare är han hör oss ute i köket. Då ligger han där inne och tjoar. Brukar bli att vi tar upp honom kl 06:45 för att han inte ska hinna bli ledsen.
Middagslurarna går också bra nu tycker jag. Oftast sover han mellan 12 och 14. Ibland händer det däremot att han vaknar en halvtimme för tidigt och är ledsen.
I stort är alltså allting bra, vilket vi är så tacksamma för då vi börjat jobba båda två.

Hoppas allt bra med er!
Kram Sofie

miar70 · Inlägg av **miar70** » tis 10 mar 2009, 19:02

Hej Sofie!

Tack för rapport, jag tycker ni verkar ha ett alldeles lysande liv! Och du, kom ihåg: det viktiga är inte att han sover varje minut, utan att han får möjligheterna till det och det har han ju!

Kram och fortsatt lycka till med allt!

Mia

Sofiepaues · Inlägg av **Sofiepaues** » sön 29 mar 2009, 07:33

Jaha, lite funderingar så här i övergången till sommartid. Borde kanske planerat för det, men upptäckte inte att det var dags att ställa om klockan förrän igår.'
Jag har läst i verktygslådan om hur man ska göra att förskjuta med en kvart hela tiden, men jag förstår inte riktigt.
Theo har ju följande schema i korthet:
07:upp
07:15 välling
11:00 lunch
12-14 middagslur
14:30: Mellan mål
18:00 Middag
19:00 Välling
19:30 Godnatt

Nu har vi ju ändrat och ställt fram klockan:
Ska jag då enligt ny tid ta upp honom 07:45 sommartid då?
Men sen skriver Anna att man då ska äta lunch och tjäna in ytterligare en kvart, blir det då 11:30 sommartid?
Middagslurarna ska man ju uppenbarligen inte använda marginalkvartar till för bara en timme, men när lägger jag honom då? 12-14 sommartid och så är jag redan ikapp då kanske?

Tacksam för hjälp!
Funderar förövrigt på att ta upp lillen redan nu 07:30 och tjäna en halvtimme för jag hör att han har vaknat, innan han blir sur!

miar70 · Inlägg av **miar70** » mån 30 mar 2009, 08:41

Hej!

Det här med tidsomställningen är ett gissel för många, men jag tycker det är allra enklast att helt enkelt ställa om klockan och sen inte tänka så mycket mer på saken - helt enkelt följa schemat efter nya tiden. Det tar ett par dagar innan det känns bekvämt, men man slipper då fundera på att flytta en kvart eller halvtimme hit och dit

.

Hur blev det för er?

Sofiepaues · Inlägg av **Sofiepaues** » mån 30 mar 2009, 22:35

Jag gjorde som jag skrev dvs han gick upp en kvart tidigare vintertid och sen tidigarelade jag ytterligare en kvart för varje moment. Efter middagsluren var vi ikapp utan inskränkt sömn och det fungerade bra.
Hade nog fungerat att bara följa schemat också som du skrev.

Vi är förövrigt så glada och tacksamma varje dag för att vår son sover så bra och är så lätt att lägga!!!!

miar70 · Inlägg av **miar70** » tis 31 mar 2009, 07:24

Sofiepaues skrev:Vi är förövrigt så glada och tacksamma varje dag för att vår son sover så bra och är så lätt att lägga!!!!

:thumbsup:

Sofiepaues · Inlägg av **Sofiepaues** » mån 11 maj 2009, 20:57

Hej igen!
Fram tills för en vecka sedan har allt varit bra. Då kom jag hem efter att ha varit borta en vecka.
Helt plötsligt är Theo nu 16 månader omöjlig att lägga. Han blir helt förtvivlad (inte arg utan riktigt ledsen) så fort vi går ut från rummet med ramsan. Ramsan tar sen inte alls, utan vi får gå in och göra en lååååååång solfjäder in i sömnen, annars sätter han igång igen.

Jag vet inte vad som har hänt om han tror att att lägga sig = att mamma försvinner?? Nu när jag jobbar så går jag innan han vaknat, men så var det ju ett tag innan också. Däremot har han blivit väldigt mammig efter min vecka borta.

Just nu har jag backat så att jag gör solfjädern med en gång, ändå in i sömnen och går sedan ut med ramsan (säger den med samtalsröst) när han somnat. Hoppas att han ska lära sig ramsan igen.

Gör jag rätt eller ska jag göra på annat sätt? För det mesta sover han hela natten, men senaste veckan har han vaknat och varit förtvivlad även på natten. När min man lägger honom går det bra vid middagsluren, men inte på kvällen.
När jag lägger honom vid middagsluren blir han förtvivlad då också..

miar70 · Inlägg av **miar70** » tis 12 maj 2009, 17:26

Hej igen Sofie!

Jag tror att det är så att lille Theo har trätt in i förtrotsen, och då gungar världen lite för de små. Precis som det låter är det en liten försmak på vad som komma skall ("riktiga" trotsen...

).

Jag har en klistrad favorit som jag skickar dig, läs den och återkom sen:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298

Kram Mia

Sofiepaues · Inlägg av **Sofiepaues** » tis 12 maj 2009, 20:25

Hej Mia!
Vilket bra inlägg om förtrotsen. Det stämmer bra på Theo tycker jag. Det ända som inte stämmer är att solfjädern fungerar utmärkt på honom. Står man och solfjädrar honom så blir han helt lugn, bara det att han tar en halvtimme på sig att somna. Fram till nu har det nog tagit den tiden för honom att somna också, men han har då kunnat underhålla sig själv i sängen under den halvtimmen. Blir genast mer ohanterbart när man måste stå böjd över sängen under den tiden.

Förstod jag inlägget rätt att man helt enkelt bara ska låta honom skrika och inte ramsa eller göra solfjädern? Han kommer då lätt att gorma i en timme, vilket känns jättejobbigt tycker jag, särskilt som jag vet att han blir lugn av solfjädern.

Gäller upplägget att låta honom skrika utan att ramsa och solfjädra även på natten?

miar70 · Inlägg av **miar70** » tis 12 maj 2009, 20:53

Sofiepaues skrev: Förstod jag inlägget rätt att man helt enkelt bara ska låta honom skrika och inte ramsa eller göra solfjädern? Han kommer då lätt att gorma i en timme, vilket känns jättejobbigt tycker jag, särskilt som jag vet att han blir lugn av solfjädern.

Nej, jag tycker inte du ska låta honom ligga och skrika i en timme, inte om han ber om hjälp och är ledsen! Men han behöver hjälp att hitta tillbaka till egen, skön insomning, som han ju kan, stora karln

. Så mitt förslag är att ni lägger extra krut på skrattet till gonattet, och lägg ner med Attityd!

Le och var glad, sträck på dig och fika inte efter bekräftande svar på outtalade frågor.

Erbjud en solfjäder när du lägger honom, en lugn, stabil och gå med ramsan rätt ut, stäng dörren och fortsätt att gå medans du ramsar högt och stadigt och LE

Gå direkt och gör något som hörs, dammsug, prata i telefon, diska och slamra osv...

OM han fortsätter gråta, erbjud EN solfjäder för att bryta. Den du erbjuder ska vara rejäl, allt som görs nu ska vara tydligt och rejält och säkert!

Har du läst Attitydtråden:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252

Detsamma gäller på natten, lyssna med hjärnan - vad är det han behöver? När du känner att han behöver din hjälp, så ge honom den om det så är med ramsa (helst) eller solfjäder om du känner att du vill ge honom det.

Det här är övergående. Han ifrågasätter och vill ha tydliga svar. Jag är säker på att ni kan ge honom det

Kram Mia

Sofiepaues · Inlägg av **Sofiepaues** » lör 23 maj 2009, 22:10

Det här går verkligen bara sämre och sämre. Från att bara ha strulat en massa vid läggningen, där alltså solfjädern är det enda som fungerar (ramsan tar inte över huvudtaget), så har han nu börjat vakna allt oftare på nätterna också.
Nu tex ligger han och gormar och flyger upp och skriker så fort jag lämnar med bekräftelseramsan. Då har jag ändå givit honom en rejäl och lång solfjäder ändå in i sömnen, samt ytterligare 5 min.
Jag tycker att vi lägger med attitiyd. Vi försöker verkligen lägga krut på skrattet vid godnattet, men det är svårt för han vet att det närmar sig läggdags och börjar bara sura. Även om det lyckas så blir han sur så fort vi närmar oss sängen.
Just nu känns det som att solfjädern har blivit det som amningen och vällingflaskan än gång var, dvs något han tror att han inte kan somna utan. Så fort vi bara kommer in i rummet så lägger han sig ner och blir lugn.

Det är bara det att det inte fungerar att ramsa, eller göra husljud. Jag har stått ut upp till 30min, men det jag inte står ut med är att han verkligen låter förtvivlad från start och så fortsätter det så. När vi kurade honom så var han iallfall arg till en början, men nu är det inte så. Om jag inte går in och gör solfjädern så ser jag verkligen ingen skillnad mellan SHN och 5 min metoden i vårt fall.

Känner mig lite gråtfärdig just nu. Varför fungerar det inte längre, jag tycker inte att vi gjort något fel??? Har alltid varit noga med att gå till bekräftleseramsan. Middagsluren går bra ibland (kanske 20% av fallen), så han vet ju hur man gör, men på kvällen och natten så går det bara inte.

Kommer det att lösa sig av sig själv efter 2 månader så kan jag stå ut om det fortsätter som det gör. Jag är bara orolig att vi kommer att få göra om kuren helt och hållet, eller att den inte fungerar längre på vår son.

I tråden om förtrotsen står det att man ska skippa bekräftelseramsan under den här fasen. Tycker du att vi ska göra det? Den får honom ju att flyga upp några extra gånger utan att verka sätta ramsan det minsta. Vi har ändå kämpat i ca 3 veckor nu.
Det står ju också att skrattet till godnattet ska struntas i om det är så att han bara surar, vilket han gör ibland. Tycker du att vi bör göra det då och istället skicka bums i säng?

miar70 · Inlägg av **miar70** » mån 25 maj 2009, 21:36

Hej Sofie!

Hur går det för er?

Känner du att du är på väg eller redan är i solfjädersträsket så är det dags att kravla sig upp därifrån

.

Har du läst Anna januarikrönika från förra året? Jag tror du har svaret på dina funderingar i den:

http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet

Och så de "vanliga" kollfrågorna:
Mörkläggningen?
Utevistelesen?
Maten?
Schemat?
Sociala delaktigheten?
Skrattet till gonattet?

Kram Mia

Sofiepaues · Inlägg av **Sofiepaues** » fre 05 jun 2009, 21:58

Hej Mia!
Tack för ditt svar! Som tur är för oss så vände allt bara dagen efter att jag skrev mitt förra inlägg!

Jag tycker att vi gjort allt det som du beskriver med rutiner, mörkläggning, utevistelse etc. Tror att det var en fas han var inne i (och ibland återfaller i). Och ja, efter en månads traglande så känner jag mig osäker och förmedlar nog det till honom också.

Men nu är han tillbaka till sitt gamla jag igen, det är skönt!
8)

Tack för att du och det här forumet finns iallfall så att vi andra kan få stöd och råd!

miar70 · Inlägg av **miar70** » fre 05 jun 2009, 22:02

Härligt

Visst kan vägen vara lite gropig ibland

.

Tack för rapport, roligt att höra när det funkar bra!

Kram Mia