Vilken härlig kackeltråd
Jag hade en tristessperiod i höstas, mörkt, ingen snö, långa dagar inomhus med två barn. Eftermiddagarna kändes oändligt långa. Särskilt då min sambo reste en hel del då det var som allra mörkast ute. Jag är en ganska rastlös själ, har svårt att finna ro i att bara sitta och göra ingenting. Samtidigt var det en period där det var ganska trixigt att få till social delaktighet med båda barnen vakna. Kändes som vi hamnade i en återvändsgränd mest hela tiden, där det slutade med att jag satt på golvet och tittade på när de lekte..typ.. eller satt mycket vid datorn. De stunder Malte sov fixade jag och Vega med dagens uppgifter.
Nu är det ju pappan som är hemma om dagarna, och de är ute betydligt mer än vad jag orkade vara

Efter jul har vi haft tur med vädret också, massor av snö och en hel del sol.

De är ute 1.5 h på fm och ca 45 min på em. Jag vet inte riktigt vad de hittar på så länge ute, men jag misstänker att han leker betydligt mer aktivt med dem. Åker pulka, sparkar boll ,bygger snögubbe, letar spår i snön, går promenad med vagnen till hästarna....ett är säkert i alla fall, det är att Vega tycker det är ROLIGT ute nu (hon har alltid varit svår att få igång utomhus, men jag tycker själv det är rätt trist att vara ute på vintern, vilket säkert har smittat av sig

) Hon är ju annars drömmen att vara inne med, precis som Antonia pysslar hon gärna på egen hand. Ritar, pusslar, läser böcker, tittar på dvd. Hon är enormt självständig, leker för sig själv långa perioder utan att bry sig om vad vi andra gör.
Jag måste ha tydliga ruiner eller ramar för dagarna hemma. I stora drag gör vi samma saker i samma ordning dag efter dag. Underlättar enormt för mig.
Och precis som Lua skriver, kan tiden mellan då jag kommer hem från jobbet ( tidigare min sambo) och fram till vällingen ganska intensiv och kan stundtals vara lite gnällig. Efter hälsningsceremonin så särar vi på barnen en stund. Ett barn hjälper till och förbereder middag, den andra får hjälpa till och hämta ved + tända eld (ca 45 min var för sig) Efter middagen tar en vuxen ( den som har jobbat) och sätter sig i lekrummet och bara är en stund. Barnen får helt styra. Ibland leker de helt för sig själva, men ofast brukar vi plocka fram duplolådan och så bygger vi tillsammans. Den andre röjer i köket. Ibland vill barnen springa dit och får då vara med en stund, men helt på frivillig basis. Vid 18.15 ca är det pyjamas och sedan välling framför tv:n. Då brukar lugnet lägra sig. Sista halvtimmen brukar oftast vara riktigt mysig. Vi sitter i soffan, pappan och jag med en kopp kaffe och barnen med sina flaskor. Vega får välja dvd-film ( just nu är det Lotta på Bråkmakargatan som går varm)
Linda