Ojoj nu var det verkligen längesedan jag skrev här. Har läst allt och följt tråden men bara inte ORKAT svara.
Jag mår, under omständigheterna, bra. Känner inte mycket av foglossningarna sedan jag gått på flera cranio-sacral-behandlingar och käkar en massa kosttillskott. Underbart! Däremot är man ju stor och tung förstås. Har nog gått upp minst 15 kg och precis som förra gången har jag en stooooor mage. Har dåligt HB trots en massa järntabletter och är trött ibland. Vissa dagar, andra dagar är jag pigg och vardagen funkar fint här hemma ensam med Junior. Det är nog mest synd om hundarna som bara får gå en långsam rastrunda runt kvarteret och släppas lösa att "göra sitt" i skogen på baksidan huset.
Husse får ta löprundor eller cykelturer på kvällarna med dem.
Har en del sammandragningar och nu senaste 1-2 veckorna har jag känt hur det nyper och stramar i ljumskarna samt hugg neråt när lilla huvudet fixerar sig. Minns såväl hur det kändes förra gången. Märkligt dock att det känns så redan eftersom det sägs att det inte är säkert att bebisen fixerar sig förrän alldeles i slutet hos omföderskor. Enligt BF har jag ju ändå 1 månad kvar. Dock är det mindre än 3 veckor kvar till snittet nu. Börjar bli lite pirrigt. Cranio-sacral-terapeuten har fört en massiv övertalningskampanj för att jag ska föda normalt men jag törs inte med rädsla för att det ska bli som förra gången. Vi kan konstatera att det är märkligt att jag inte fått något stöd av sjukvården i form av samtal osv. Nu får det bli såhär den här gången, blir det nån nästa gång så får vi se då...
Snart börjar det bli hög tid att fixa lite inför bebisens ankomst här hemma. Jag har sytt två bodies och en liten mössa. (Jag syr barnkläder som finns att beskåda på
http://www.nabbgadda.blogspot.com och tar även emot beställningar i liten skala om intresse finns.) Mamma har handlat en overall fast i strl 62 så den får nog ligga på vänt ett tag. Borde plocka fram Juniors gamla kläder och titta igenom ifall vi behöver komplettera något. Spjälsäng har jag beställt och den borde komma inom 1-2 veckor. Syskonvagn har vi bestämt att köpa av sambons jobbarkompis men hon behövde den fram till 1 september. Det är ju ingen panik än.
En rejäl liggvagn/vagningsvagn måste vi också skaffa. Har två begagnade på G men inget bestämt än. Vad säger ni? Funkar det med en gigantisk Emmaljunga av årsmodell 05 (alltså rätt ny) med hårdlift som man lägger i sittinsatsen? Eller måste man ha en sån rejäl liggkorg som man klickar fast på chassit? Till Junior hade vi en Emmaljunga City Cross med citykorg men den liggdelen blev ganska snabbt för liten. Eller han trivdes inte att ligga i den i allafall.
Sen vet jag inte om det är nåt mer man ska förbereda? Känns som att vi tar det vääääldigt coolt den här gången. 8)
Tack för namnförslagen Bluna! Har några av dem som vi redan funderat på. Just nu är de mest seriösa förslagen Eskil, Elmer, Elise, Ester... Ska bli spännande att se vad det är fören som bor därinne i magen. (Junior klappar på magen och säger bebäää.)
Tina! Jag har beställt böckerna du tipsade om!
Det känns skönt att slippa vara ensam de första veckorna hemma med två barn. Eftersom jag ska snittas kommer jag ju att behöva hjälp med Junior osv några veckor. Sambon ska vara hemma pappaledig och ha semester. Sedan har min snälla mamma tagit semester en vecka också. Sedan blir det väl kaos efter de veckorna. Då har hösten dragit igång på allvar också. Undrar redan nu hur vi ska få till utevistelse. Bebisen kan ju sova i vagnen men det är ju svårt att amma och byta blöja ute i höststormarna.
Hundarna kommer definitivt att bli lidande... igen...
Med Junior är allt iallafall bara fint! (Ja förutom trotsen då.) Han har blivit så stor i sommar känns det som. Han förstår så bra när man förklarar och pratar med honom. Sedan pratar han inte speciellt mycket tillbaka men det kommer nåt nytt ord per vecka. Senaste nu är väl "kaka". Igår morse hittade han en bit knäckebröd på badrumsgolvet som halkat ner från skötbordet (en fd muta vid blöjbyte) och utbrister entusiastiskt "aah kackaa!"
Det kommer massor av tänder. Han har ju haft bara sina 8 framtänder lääänge nu men senaste 1-2 veckorna har det kommit 3 hörntänder och den första kindtanden har tittat fram. Sista hörntanden och nån mer kindtand är på G. Att BB-barn sover lika gott osv trots tänder, förkylningar osv är helt klart sant. Han påverkas inte nämnvärt av tänder och jag fnyser åt dem som har "det är nog tänderna" som ursäkt för allt gnäll/trots/sömnstrul som deras barn har. Visst kliar det och han tuggar på saker och gräver med fingrarna i munnen men mer är det inte.
Sömnen är såå stabil som den aldrig har varit förr. Skööööönt! Junior VET verkligen vad som gäller och är helt trygg med det. Förra veckan var mormor barnvakt en eftermiddag/kväll samt följande dag när vi var borta (middag hos vänner och fågeljakt på morgonen, det ni! höggravid och allt
men hundarna var glada!). Det hade gått finfint för henne att lägga honom och det är inga bekymmer. Nästa steg är att han sover borta hemma hos mormor utan oss. Det kan nog bli en del protester vid läggning då. Hemma är en sak men sover vi borta så uppstår en helt annan situation. Nu känns det dock bra att man kan prata med honom och förbereda massor så att han känns trygg i det. Upplever att det funkar bra och det är så skönt när de kommit till den här åldern på så vis. Tyckte det var lite frustrerande med kommunikationen när han var yngre.
Förtrotsen då... Den har ändrat karaktär minst sagt. Det är inte speciellt många sura utbrott längre. Däremot en himla massa FLAMS, TRAMS, SLARV och GARV. *suck* Man kan t.ex. slänga sig på golvet och asgarva och vägra ta av sig skorna. Eller helt plötslig slutar benen fungera när man ska stå i badrummet och torka händerna och man bara lägger sig på golvet och skrattar. Sen är det en massa massa test på saker man inte får/ska göra. Kanske har mitt tålamod blivit sämre iom graviditetens fortskridande men han kan verkligen gå mig på nerverna ibland. Det är nästan värre med det skrattande flamset än rent sura utbrott.
Tips på hur man ska hantera den här BUSUNGEN?
Det kastas mycket saker, rymmer ifrån mig ute (kanske för att han vet att jag har svårt att springa efter), sätter på vattenkranen på fullt och sprutar vatten över hela köket, tuggar på blombladen i köksfönstren, slänger mat, bestick på golvet, lägger fötterna på bordet, skjuter ifrån stolen så att man inte når bordet, häller ut mjölken/vattnet, repar med gaffeln i bordet, jagar hundarna, tar saker från diskmaskinen (t.ex. knivar och springer iväg och gömmer sig och sågar i köksstolar) när vi ska arbeta, river ut alla kläderna i min garderob, slänger ner all blöjor på golvet från skötbordet osv. Allt med ett gapskratt. :-k
Fnurran fixar ni fint. 8) Ja Gotland var underbart, kanske ses vi där någon gång? 
för jobbet. Det är mer eller mindre kaos just nu... 8-[ Men det kan ju bara bli bättre. 
8) Skall lägga fram förslaget för maken...fast troligare är att vi står fast vid Ingrid som tidigare bestämt 
Sen han jag bara dra ett tag på lustgasen innan jag fick krystvärkar mitt i den pågående värken och kvart över 8 var hon ute 
Jag fick ont i magen hela dagen men Johan sa att hon knappt brydde sig om honom när han hämtade och hon fick gå hem. Kanske jag överreagerar, men vill ju inte att hon ska tycka att vi överge henne. Sovningen hade inte gått bra, första gången så det kan vara en omställning, vi får se. Hon hade vilat i 1,5 timmar men inte sovit något.