Nu är första natten gjord...

[annawahlgren]

:nu känns det som att hon är jättetrött redan nån timme före läggning. Hon sover sina 14,5 (om vi är hemma). Kan det bero på att schemat är fel för henne?

Ja, det kan det. Se över schemat! Hon ska inte vara "jättetrött" över huvud taget. Hon ska läggas glad och tillsynes helt pigg Efter klockan.

"När jag sedan gick in efter 10 min för att lägga henne tillrätta så låg hon i fotändan på alla fyra med huvudet mot dörren. Då skar det i mitt hjärta", skriver du.

Men varför då Varför skar det i ditt hjärta?

Hon hade somnat, själv, och du gick in för att lägga tillrätta lite skönt så att hon skulle sova länge och gott, bekvämt. Du gjorde helt rätt och det var ingenting konstigt med det Så rannsaka dina njurar. Varför skulle det vara synd om henne

Visst kan du gå in när hon är ledsen. Du kan solfjädra, lugna, ge henne tid. Hon kommer in i åttamånadersångesten nu och vet varken ut eller in. MEN - nu mer än någonsin behöver hon sin lugna, trygga sömn, och du måste förstå att du inte är Guds enda välsignelse för henne, utan att du faktiskt stör, om du ska försöka trösta i stor stil i rutinerna (sova, äta, vara ute, bada etc). Då binder du ris åt inte bara egen rygg utan också åt hennes.

Försök odla lite mera saklighet - sätt dig själv in i hennes situation

Stå tillbaka - respektera

Tänk lite framåt. Visst kan du både gå in och ta upp. Men sedan då I vems intressen arbetar du? Vad lär du barnet genom att tycka synd om henne

Försök förstå att det är en tillgång för henne att få sova, att få hjälp att komma i ro utan din störande, känslomässiga inblandning. Att få sova är ingen påfrestning. Det är en ynnest Nåonting att reagera med verklig lättnad på!

Vilket hon gör, också - om hon bara får chansen.

[sanna76]

Tack snälla Anna för att du tar dig tid att svara . Jag behöver lite peppning och bekräftelse mitt i allt. Ibland blir det lite svårt att hålla fokus och då behöver man en påminnelse på vad man håller på med. Jag vet ju egentligen. Man kan verkligen undra varför det skär i hjärtat när hon mår så bra av att sova. Gamla vanor som försöker tränga sig på... Inatt somnade hon jättebra med lite smågnöl som vanligt, så vi måste ju gett henne rätt besked igår i alla fall.

Vi ska fundera på det där med schemat...hur och om vi ska ändra.

Tack än en gång

[annawahlgren]

Bra, bra

Man måste verkligen komma tillrätta med sin egen attityd Vi skulle ju t ex aldrig tycka synd om ett litet barn som måste utsättas för den enorma påfrestningen att äta Vi envisas, trugar, blir förfärligt oroliga om inte lilla barnet äter som folk, ger oss inte, försöker igen och igen och igen... Ingen människa skulle komma på idén att ifrågasätta barns (eller någon levande människas) behov av mat. Och tillräckligt med mat. Så varför ska vi i denna egendomliga kultur plötsligt ifrågasätta barns (eller någon levande människas) behov av sömn Och tillräckligt med sömn

Det här går fint - du ska "bara" odla lite mer förtroende för både lilla barnet och för dig själv

[sanna76]

Jag har läst igenom min egen tråd, några andra trådar, shn-boken en gång till för att se om det är något jag missat men jag kan inte hitta något. Vår tjej vaknar vid 6 fast hon ska upp 7.30 och jag fårstår inte hur jag ska göra

Det var över en månad sedan vi kurade och allt har gått smidigt. Dagvilorna sitter som sten, det är aldrig nåt krångel med läggningen och hon sover hela natten med nåt enstaka undantag. MEN hon envisas med att vakna kl 6. Vi har inte en enda gång tagit upp henne före 7.15. Vi har ingen trafik utan vi låter henne vara ifred. Hon är oftast glad under hela tiden, men hon somnar inte om. I två omgångar under den här kurtiden så har hon somnat om och sovit till ca 7 men det har bara varat i två-tre dagar sedan har hon börjat vakna 6 igen.

Vi har fått lite tips som vi prövat med musik, skrammel i köket och inget skrammel men det spelar ingen roll. Jag vet inte om det är vi som gör nåt fel. Vi har en bra attityd både vid läggning (den funkar ju perfekt) och väckning med dunder och brak. Hur några vargar skulle kunnat smygit sig in vet jag inte då vi varken ramsar eller går in. Hon är ju nöjd. Är det så att hon inte behöver sova mer eller? Dum fråga då jag märker att hon är mycket piggare de få gånger då hon sovit till 7. Lägger vi henne tidigare så vaknar hon tidigare så det funkar inte helller. Ska vi bara fortsätta att avvakta såhär eller ska vi ändra på något?

[annawahlgren]

Lägger vi henne tidigare så vaknar hon tidigare så det funkar inte helller.

Fantastiskt fint jobbat. Fröjda er

Man kan lägga en halvtimme tidigare på kvällen en trött liten älskling som kanske just vaknat lite väl tidigt på morgonkulan och/eller inte fått ihop sin sömn alls. Men man gör det inte för att morgonen ska bli senare. Man gör det för att barnet behöver det.

Bonusen är att det funkar alldeles utmärkt, dvs det påverkar inte morgonen negativt, utan om det påverkar morgonen alls, gör det det positivt, genom att barnet slipper bli övertrött. Men går man och spanar efter andra resultat än att lilla barnet får sova NU, en liten aning tidigare i kväll - smyger man på barnet både frågetecken och förhoppningar och saboterar sin lugna Attityd av Självklarhet. "Det funkar inte heller."

Lite lugn, alltså. Lite mer förtroende för lilla barnet. Lite mer förtroende för dig själv Det är DU - NI - som har ledningen. Inte den lilla.

I Tips på vägen kan du läsa om tidiga morgnar. Man ger en upplysningsramsa, glad och gärna småhurtig, om att morgonen (för henne) inte kommit än. För det är det hon frågar efter, och ingenting konstigt i det Sedan ingenting, eftersom hon inte är ledsen alls.

Jag tycker hon är strålande glad och duktig och ser inga problem annat än bristen på taålamod här och - förlåt - bristen på respekt.

Kan du inte försöka ta till dig på allvar att det viktigaste inte är att hon sover varje minut hon "ska" utan att hon har förutsättningarna, de trevliga, sköna förutsättningarna