lite frågor gällande riktigt ny lill-Skrutta!

Inlägg av **annawahlgren** » lör 09 dec 2006, 23:43

mrs tall skrev: - - man blir stressad av att hon vrålskriker i nästan en timma när det vill sig.

Här ska inte skrikas alls. Vi kan inte acceptera att hon "vrålskriker i nästan en timma". Absolut inte.

Då får du ta till vagningen igen. Du ska kunna lugna henne. Jag menar inte att hon inte får säga ett knyst, eftersom hon exempelvis kan roa sig md att utforska sina röstresurser, som hon inte visste fanns (och inte vet är hennes), men skrika i en timme - no way

Du tar själv upp maten, och det får mig att misstänka att hon skulle kunna glufsa i sig mer än hon får i sig nu. Det här luktar överlevnadsångest

mrs tall · Inlägg av **mrs tall** » sön 10 dec 2006, 02:07

Det var lite det jag misstänkte...

Ang vagningen alltså...

Maten borde vara i ordning, med det inte sagt att hon inte ett tu tre tycker att en eller annan fråga måste ställas huruvida det nu verkligen finns mat så det räcker och blir över

Hon äter vackert och lugnt när jag tar upp henne och min magkänsla säger att det inte är hunger hon skriker. Det är alltid samma lur som krånglar, så bara det blir schemadags så får jag ta i beaktan att hon är pigg på eftermiddagen och helt slut på sena eftermiddagen. Just nu tror jag att vi går lite emot hennes "egna" schema (om hon nu kan ha ett sådant), med att hon skall sova mellan 14-16.

Satt och läste gamla trådar ang Skruttis när han var i samma ålder, och jag har helt uppriktigt glömt att problemen är "gamla bekanta" dvs. många saker upprepar sig nu med Lill-Skruttan. Släktfel mao

. (Skruttis hänger föresten som bäst i byxbenet på mej och klappar i händerna åt dej när jag förklarade om snälla tanten som hjälper oss med lillasyrran

)

Vill föresten också berätta att vi har en väldigt glad och nöjd Lill-Skrutta här hemma nuförtiden!!! (Förutom när orakade pappa pussar henne, då blir hon sur.). Så någonting har vi gjort rätt, även om eftermiddagsluren krånglar och vagningen gått åt skogen!!

.

Inlägg av **annawahlgren** » sön 10 dec 2006, 22:31

Härligt

Hälsa tillbaka

mrs tall · Inlägg av **mrs tall** » tor 14 dec 2006, 08:49

Som sagt... peblemen är gamla bekanta.. Skruttis klockade in 3,5 h exakt på nätterna fram tills han var 8 veckor när han började sova hela nätterna. Vi vagnade och vakade fram tills det, och nu upprepar sig samma mönster. Lilltjejen vaknar varje natt vid 3,5 h (konstig skarv?) och resten av natten är bökande, gnölande, skrikande utan att hon egentligen somnar om innan matningen.

Vi ändrade efter en misslyckad vecka (då hon sov över kl 1 matningen efter 3 dagar, men sedan var det ett evigt skrikande resten av veckan på nätterna) matningen till kl 2 (enligt de råden jag fick av Mammut Maria med Skruttis för ett år sedan) och det passar hennes läggning bättre. Men bra kan jag nog inte säga att det fungerar... Hon vaknar vid 1-1.15 och är vaken (gnölar, gnäller, skriker till osv) fram till matningen vid 2. Matningen tar ca 45 min, och samma mänster upprepar sig på morgonkulan from sex fram till kl 8 när morgonmålet serveras.

Vad in i himmlens namn är det vi gör gör fel? Vi har delat på oss så att jag tar natten och maken morgonen, eftersom vi skulle gå på knä i annat fall. Det får ju en att undra hur trött Lill- Skruttan är!

*frieda* · Inlägg av ***frieda*** » fre 15 dec 2006, 21:49

mrs tall skrev: Vad in i himmlens namn är det vi gör gör fel? Vi har delat på oss så att jag tar natten och maken morgonen, eftersom vi skulle gå på knä i annat fall. Det får ju en att undra hur trött Lill- Skruttan är!

Egentligen svarar Anna väldigt bra själv på dina frågor/oro... Men jag, som läste i tråden som gick på barnaväntan också, tänker att jag ser lite av en ond cirkel här. Lite för mycket analyseranden, jämförelser och oro (=vargar) och aldeles för lite njuta av ungen (det är möjligt att jag har fel). Jag tror helt enkelt att ni har släpat in en hel flock vargar i huset och dem måste ni skrämma bort

På med attityden

Hur gammal är hon nu

En regelrätt sova hela natten kur kanske

Kalla in hjälp utifrån om ni inte orkar/ vet med er att det är ni som släpat in vargarna och känner er oförmögna att skrämma bort dem.

Skräm bort vargarna

Främst inför lilla ungen men försök få dem på flykt från er också

Ingen trötthet i världen blir bättre av oro

mrs tall · Inlägg av **mrs tall** » sön 17 dec 2006, 08:21

Nå, du har nog aldeles rätt ang "njuta av barnet"....

Är en av de människor som har väldigt svårt att njuta av spädbarnstiden, utan tycker mest att vi försöker hålla ungen vid liv fram tills det blir lite roligare om någon månad. Känns inte roligt att säga det, men så är det, och jag försöker mitt bästa att den här tiden skall gå så bra som möjligt för oss allihopa.

Har haft väldigt mycket hjälp av BB, just för att Anna poängterar att kärlekskravet är "för mycket". Trodde ju att det var något fel på mej när jag inte var störtkär i Skruttis när han var spädis!

Känner varje gång någon säger att jag skall njuta av spädbarnet att jag bara vill gå därifrån.. Fast det kanske man inte får säga....
Men kärleken.. den kommer med buller och bång när man väl delat vardag en stund!

Just nu är det ju inte så roligt när nätterna inte fungerar. Vargar eller inte.... Klockan är just nu ett på natten och nattmålet serveras kl två. Vilket i praktiken betyder en timmes skrikande fram och tillbaka. Fan! Och nätterna som ju skall vara för att sova

Känns knäckande att vi står precis där vi stod för två veckor sedan.

Hon är ju bara 6 veckor så alllllldeles för liten för SHN kuren ännu. Om blott så vore att hon skulle vara 6 månader så skulle man ju kunna kura ungen och problemet vore ur världen.

Vi kämpar på ännu en vecka, och sedan får vi se. Maken åker på arbetsresa i en vecka då, så vi får göra en utvärdering innan det. Ensam grejar jag inte det här!

*frieda* · Inlägg av ***frieda*** » sön 17 dec 2006, 11:02

mrs tall skrev: Har haft väldigt mycket hjälp av BB, just för att Anna poängterar att kärlekskravet är "för mycket". Trodde ju att det var något fel på mej när jag inte var störtkär i Skruttis när han var spädis! Känner varje gång någon säger att jag skall njuta av spädbarnet att jag bara vill gå därifrån.. Fast det kanske man inte får säga....
Men kärleken.. den kommer med buller och bång när man väl delat vardag en stund!

Ojdå vännen, felåt

Ibland kan man trampa stackars människor på tårna med sina mest välvilliga intentioner. Om du har någon snäll farmor/farfar mormor/morfar så ta hjälp av dem, är mitt råd. Sen skulle jag önska att du hade möjlighet att "komma ifrån" lite: Kanske gå på stan/landet själv en liten sväng och filura

Tappa upp ett varmt bad eller krypa in i en varm bastu och bara vara

Du har säkert ett eget koncept för att få slappna av - försök att ta dig tid att göra det.

Att hålla en unge vid liv är förresten grogrunden till kärleken, jag var inte heller så sprudlande nykär som nybliven morsa. Men jag kände inte heller någon press att vara det eftersom jag hade en hel flock runt ikring mig (mamma, systrar och bröder) som gjorde det åt mig s.a.s.

Sköt nu om dig och "dåligt samvete" är den fulaste vargen som du skall skjuta mellan ögonen

Kram från mig

mrs tall · Inlägg av **mrs tall** » sön 17 dec 2006, 17:42

No offence taken

!

Den vargen (samvetsvargen alltså) kämpade jag med med Skruttis, eftersom jag alvarligt trodde att det var någonting fel på mej, men nu vet jag ju att allting blir bra tillslut! Bara man låter tiden gå... Ibland när Lill-Skruttan tittar upp med sina stora ögon och "pratar" så smälter hjärtat, så vi är på god väg!

En annan sak som jag har lärt mej är att be hjälp, så nu har jag hjälp några timmar i veckan för att kunna göra lite andra grejer. Vi bor i USA så mor-, och farföräldrarna är lite långt borta (i skandinavien), men jag har en tjej som kommer och avlastar mej ibland! Så att jag åtminstone någon ggn i veckan komma ut utanför hemmets väggar.

Och vet de... I natt sov hon sina 6 timmar från kl 2-8.

(Plus att jag fick sovmorgon eftersom pappa tog hand om vildbasarna i morse!)

mrs tall · Inlägg av **mrs tall** » lör 30 dec 2006, 18:39

Vi har strätat på i ett par veckor nu och 6 h natten sitter riktigt bra. Hon blir snart 8 veckor så det är snart dags för schema och 8 h natt.

Problemet är bara att dagslurarna krånglar fortfarande något oerhört. Ibland sover hon lugnt och stilla sina två timmar, men ibland är det totalkris i vagnen. Att vagna funkar så till vida att hon blir tyst, men så fort man slutar blir hon tvärförbannad. Och så kan vi gott hålla på i en timma när det vill sig. AW skriver tidigare i tråden att hon inte skall få skrika i en timme, men jag förstår inte riktigt hur jag skall göra här.

Vi är helt tydligt i vagningsträsket och ur det kommer jag inte hur jag än försöker. Jag behöver konkreta råd här, eftersom att skaka i handtraget inte fungerar.

Tyst på henne får jag ju. Bara jag greppar handtaget blir hon tyst. Jag brukar vagna ca 5-10 drag, så vi pratar absolut inte om några supervagningar här. Men när jag släpper så är hon i full gång på nolltid. Maken anser att hon störs av vagnandet. Kan det vara så, och om det är fallet, hur gör jag då?
Alternativ 1. vagna tills hon somnar (inget vidare alternativ...)
alternativ 2. göra som nu, men då blir det en jädrans massa skrik eftersom hon skriker oss till sig och kan skrika riktigt länge när det vill sig.
Alternativ 3.?????

Vi har hållit benhårt på tiderna och har inte lyft henne tills hennes 2 h sömntid är förbi så där har vi inte gett motstridiga signaler.

Hur skall jag hjälpa henne att förstå hur man skall sova och vara vaken här i världen?

miar70 · Inlägg av **miar70** » lör 30 dec 2006, 18:50

Hej

En kort fråga, bara (har inte läst hela tråden

)
Är hon riktigt mätt

/Mia

mrs tall · Inlägg av **mrs tall** » sön 31 dec 2006, 04:45

Jepp... Hon äter jättefint och är inte vrålhugrig (ofta inte speciellt intresserad av mat ens efter 2 h sömn) när hon vaknar, vilket jag tycker tyder på att matsituationen är OK. Hon äter också mellan 200-240 ml/matning så jag tror nog att hon är mätt.

Hon kan också somna om på egen hand om hon vaknar för tidigt på morgonen, så hon KAN!

Jag är medveten om att dagslurarna kan krångla ett tag och det är oftast bara en lur/dag som krånglar. De senaste dagarna har det varit förmiddagsluren. Även nattningarna har varit lite si och så, men idag har det funkat bra.

Diktig flicka somnar på egen hand utan att väcka hela huset först

!

Frågan är bara hur jag skall göra när hon vaknar till (ofta 45 min skarven) och inte somnar om under dagssömnerna.

Det råder ju "vagningsförbud", vilket jag varit tvungen att trotsa ibland då hon inte går ner överhuvudtaget. Ibland är jag helt enkelt tvungen att vagna för att hon skall lugna ner sig ett snäpp. Men så fort jag slutar skriker hon upp sig igen... Så man kan ju diskutera om det är någon ide´att vagna....

Men alternativet att hon skriker tills hon somnar är ju inte speciellt trevligt det heller...

Attityden är på sin plats, även om det kan sägas att mamma blir en aning irriterad när hon inte riktigt förstår vad jag försöker förmedla med vagning/skakning.

Jag vet ju att belöningen för såväl henne som mig är tusen ggr värt besväret!

mrs tall · Inlägg av **mrs tall** » sön 31 dec 2006, 17:27

Here we go again... Hon skall sova mellan 10-12 och en kvart in i sömnen vaknar hon och skriker. Igår somnade hon inte om över huvudtaget.... Hon är pigg på morgonen, och klarar sina två timmar galant. Jag lägger henne jämt kl 10 då börjar hon visa tendenser till att vilja sova. Femton minuter in i sömnen är hon igång och sedan är det bara gråt för hela slanten.

Vad skall jag göra?

mrs tall · Inlägg av **mrs tall** » sön 31 dec 2006, 22:12

Hon somnade om efter 20 min skrikande, men satte igång när 1,15 min av sovpasset hade gått. Skrek tills det var dags att stiga upp. (=45 min)

Andra sovpasset håller på som bäst. Sov i 45 min, vaknade och skriker. Vagnat ett par tag men samma procedur upprepar sig. Så fort jag slutar skriker hon ännu mer. (nu har det pågått i 30 min).

Va FAAAAAN! Såhär kan vi ju inte ha det.

Vad skall jag göra?

father of sons · Inlägg av **father of sons** » sön 31 dec 2006, 22:44

Svalt?
Mörkare?
Musik?

miar70 · Inlägg av **miar70** » mån 01 jan 2007, 12:41

Hej

Nu har jag inte läst hela tråden på en gång, men jag tror jag har föjt den ganska bra

Din tös är ju bara två veckor äldre än min Frida, så det är lätt att ta till sig dina bekymmer. Jag tänker inte ge mig in på någon lång utläggning här, du har fått så många bra svar förut, MEN om jag får tro, och om jag ser till mig och min tös, så ska du ge din flicka mer mat

Jag är ju "erfaren" standardmodellare, med 5 1/2 egna barn att träna på (den där halvan är min förstfödde, som inte fick vara med från start på standardmodellandet

) men jag kan ändå säga att det är väldigt få dagar ALLT sitter! Standardmodellen är ett verktyg som ska underlätta, men trots det "strular" det ibland, eller tiderna följs inte som de "ska". Som ex: min lilla Frida vaknade i morse 9.00, åt, låg på bordet, sköttes, åt igen och ville sova halv elva. När jag då la henne, märkte jag att hon inte var nöjd!
Så upp med henne igen, och hon drack ytterligare 120 ml ( till de 140 ml hon slörpat i sig kl 9

) alltså totalt 260 ml... Och det är ofta vi gör så här, istället för att hon ska ridas av överlevnadsångesten, så trattar jag i så mycket det bara går

Jag ser till att hon alltid läggs någorlunda vaken, men som sagt, märker jag att hon inte kommer riktigt till ro, fyller jag på förrådet!

Jag säger inte att du MÅSTE göra det, men min känsla är att hon vill ha mer mat!
Och bry dig inte om vad som står på tilläggspaketen,efter deras rekommendationer skulle bebbar leva på svältkost

Lycka till nu, många nyårskramar
Mia
(oops

det blev visst rätt långt ändå...)