Vägrar byta bajsblöja

[isa3]

Hej igen.

Dags för en "liten" ny uppdatering. Ni får ursäkta allt "spammande"

Vi fick helt enkelt ta ytterligare några steg tillbaka, lägga ner allt och börja om från början. Vad vi nu har gjort är att låta lilleman helt själv bestämma vad han vill ha. Vi har lagt fram kalsonger, blöjor och byxor inne på hans rum. Har sagt till han att man väljer antingen kalsonger eller blöja inte båda. Här är vi ganska ofta oense, han ska ha båda. Istället för att börja tjata på han om det så frågar vi nu istället, "Behöver du både blöja och kalsonger på dig idag?" Det händer att han ändrar sig, men vi tjatar inte vidare utan vill han ha det så får det vara.

På morgonen har vi lyckats få han att direkt när man vaknar tar man av sig blöjan, slänger den och springer och sätter sig på toa. Detta fungerar riktigt bra även om det inte alltid kommer något.
Vi försöker när vi ska gå ut i trädgården fråga om han verkligen behöver blöja när vi ska gå ut. Han brukar fundera lite o ibland räcker det med bara kalsonger Tar även med pottan ut för att slippa springa så långt när det är dags. Men det vill sig inte redigt, det bara kommer skyller han på. Vi har försökt få han till att springa och sätta sig på pottan när det börjar rinna men istället står han bara o tittar samtidigt som tårarna rinner. Vi gör ingen större sak av detta utan säger bara åt han att det bara är att gå in och byta kläder. Försöker några gånger om dagen påminna lite, inte tjata på något vis, "Du behöver inte gå på toa?" så han får känna efter.

Det är samma sak när vi kommer på han med att göra nummer två. Vi försöker fråga lite försiktigt om han inte behöver gå på toa. Men det blir nej direkt så det är bara låta han vara. Ingen ide att tjata vidare. Men vi har fortsatta problem med att han inte vill erkänna att han har bajsat. Hemma bryr vi oss inte längre utan försöker vänta tills han själv säger till men jag tycker det börjar bli lite retligt när vi är ute.
Tex. i helgen åkte lilleman o jag till en lekpark. Nu är det väldigt sällan han bajsar någon annanstans än hemma men inte denna gång.. Utan jag väntade tills han såg klar ut och försökte få med han till bilen o byta lite snabbt innan det blir allt för "utkladdat". Men det var omöjligt. Istället säger han högt o tydligt så folk runt omkring tittar på oss, att han minsann inte hade bajsat. Så det var bara att ta några steg tillbaka o be han säga till om han behövde bajsa. Även min syrra som var med gjorde ett försök, men inte. Att han fortfarande ska vara så envis och hemlighetsfull rörande detta. Vi har försökt säga åt han att han får bajsa i blöjan men att han sen måste säga till när han e klar. Sambon har även flertalet gånger försökt visa och berätta hur man gör det på toan. Att det är mycket lättare och går mycket snabbare om man gör det där. Men det lockar inte.

Fattar inte vad vi har gjort för fel eller hur vi kan få han intresserad av att göra det på toan istället för att göra det i blöjan. Eller i alla fall säga till när han har gjort det i blöjan och inte gå med det så länge. Han borde själv känna att det inte är så trevligt att gå runt med massa kladd. Tidigare kändes det som om han gjorde det för att han ville "bråka". Men sen jag tog ett par steg tillbaka och inte längre börjar jaga efter han så har det blivit betydligt lugnare, inte alls dessa utbrott längre som var tidigare.

Nu är det bara ett par veckor kvar av ledigheten och hade kanske hoppats att vi skulle komma en bit längre med tränandet även om vi har kommit en liten bit på vägen. Har fått lite tips på att testa att införa belöningssystem igen eller införskaffa en mindre storlek på blöjorna och få han att inse att han är för stor för dessa. Men jag vet inte vad vi ska försöka med eller om vi ska försöka med något alls. Känns som om att vi har testat det mesta men inget har fungerat. Det bästa är kanske bara att köra vidare som vi gör nu och låta sonen själv ta sina steg framåt? Sambon gjorde ett litet försök med en "muta", att han skulle få en sparkcykel om han började bajsa på toan. Men det har han som väntat inte börjat göra än.

Tacksam för alla tips o råd om hur vi kan gå vidare

[Tin]

Hej,
ta en paus och las ditt eget inlagg. Sonen gor framsteg nar ni gor baksteg. Dar har ni nykeln.
Sakta men sakert - i sonens takt - gar det at ratt hall sa lange som ni backar. Varfor inte forstatta pa detta spar, det fungerar ju?

Sa beloningsystem, mutor eller nat annat i syfte att speada up progress= NEJ
Fortsatta i sonens takt med det ni gor = JA

Gladjs at framsteg aven om de ar sma. Las garna SusanDs och Acniabs inlagg igen och igen och igen.

kram Tin

[isa3]

Tack Tin!

Jag läser och läser och försöker ta det så lugnt som vi bara kan och låter lilleman ta sig fram i sitt eget tempo. Vi tänker inte hitta på och försöka med massa nya konstiga försök utan nu låter vi det vara. Jag vet att jag har dåligt tålamod som kanske har märkts i tidigare inlägg men jag försöker ta det så lugnt det bara går.

Syrrans dotter, som är i lillemans ålder, var på besök i helgen och det märktes direkt på lilleman att han också ville vara lika stor o duktig. Han sprang till toan oavsett han behövde eller ej. Önskar att han vore lika duktig annars också, när vi inte har besök. Men det kommer förhoppningsvis.

Råkade hamna i ordentligt bråk i eftermiddag med lilleman Hörde att han ”stånkade” för fullt inne på sitt rum. Tycker så synd om han, han får verkligen kämpa ordentligt för att ”trycka” ut allt. Man vill så gärna hjälpa till på något vis. Det hade varit så mycket lättare om han valde att göra det på toan. Men det går bara inte

Efter ett bra tag kom han ut med en bunt med böcker som vi skulle läsa. Det första jag såg var en stor fläck på byxorna o frågade då lite försiktigt om han har råkat kissat i byxorna. Men, nej. Tittar efter o inser att han har rätt, det var inte kiss utan bajs Men han brydde sig det minsta för det så jag tog tag i han och lyfte ut han i badkaret. Givetvis mer eller mindre exploderade han o började skrika o sparka. Det är hel hopplöst, hur sjutton ska man hantera detta? Man blir själv lite smådeppig när han håller på såhär. Sambon tjatar bara om att jag ska ta det lugnt. Men jag kan bara inte låta han gå runt med risk att han sätter sig och fläckar ner.

Har insett att badkaret är enda platsen man kan ta hand om ”olyckan” i utan att han ska springa iväg när han själv inte ”vill” eller är med på det. Det känns nästan som att sätta han bakom galler, men vad ska man göra?
Efter detta var han mer eller mindre sur hela kvällen. Han vägrade tom att sitta och äta med oss utan han skulle sitta själv. Hoppas detta går över efter lite sömn och att det är glömt och förlåtet i morgon :/ Nu är det ytterst sällan jag är såhär ”hård”. Utan jag försöker vänta tills han själv visar intresse för att byta.

[TorsMamma]

Hej,

Ja du har som sagt fått en ganska "låst" situation och som du själv säger, nu kan du inte pressa på den längre. Så andas, ta det lugnt och stressa inte på. Du märker ju att han är motiverad med andra där, så kanske kan ni ha besök fler gånger under roliga former?
Jag är ju inte för belöning men jag är för MOTIVERING och här gäller det att hitta vad som motiverar just ditt barn, och jobba med det på ett positivt sätt.

Vi skiljer rejält på straff och konsekvens samt belöning och motivering. Använder ledorden LEDA, VISA, LÄRA och HJÄLPA. Hur kan du hitta hans motivation med dessa ord i bakhuvudet?

[isa3]

Tack TorsMamma,

Vi försöker ta det så försiktigt vi bara kan och försöker med små små steg gå framåt. Vi har försökt att få han till att gå in och bajsa i badrummet och inte stå inne på sitt rum. Talar om att vill man bajsa så gör man det inne i badrummet. Där blir man inte störd. Vi har inte försökt tvinga upp han på toan när vi har sett att det har varit dags utan vi försöker bara med ett litet steg, att göra det i rätt rum. Men nej, det vil sig inte, utan kommer man och stör inne på hans rum så blir man bara utkörd.

Det går verkligen fram o tillbaka i perioder. Tycker det har fungerat rätt bra i sommar. Vi har tagit det lugnt, inväntat att han kommer och säger till att han har bajsat. Tyvärr så har han i sommar blivit lite röd och irriterad i de främre regionerna, troligen var det den otroliga värmen som har hjälpt till. Oftast kommer han med en blöja i handen och frågar om jag inte kan hjälpa. Antar att han känner att det svider och gör ont.(Varför lär han sig aldrig?) Han erkänner aldrig att han har bajsat. Förstår inte varför detta ska vara så hemligt, vi försöker förklara att detta är något alla gör. Samtidigt gnäller syrran, som tycker jag är hemsk som kan låta han gå timtals med en blöja full med bajs.

Tyvärr är han nu inne i en ”bråk” period igen. Skulle besöka en lekpark efter lunch idag men väntade ett tag med att åka då vi vet att han nästan alltid behöver bajsa efter lunchen, i alla fall när han är hemma. (På dagis, hos far eller mor -föräldrarna blir han konstigt nog aldrig nödig längre….). Och mycket riktigt, denna dag var inget undantag. Utan när vi skulle byta kläder skulle vi även passa på o byta blöjan, men nej, den fick jag inte röra. Försökte förklara att man måste vara ren när man åker bort. Att kanske någon kompis är på lekplatsen. Jag försökte med allt, men nej. Så till slut blev det att jag tog i o sa att vi åker inte förrän jag får byta blöjan. O då rann det över för lilleman. Rakt in på sitt rum, igen med dörren o gap o skrik där inne. Vad gör man? Jag gav upp. Tittade in när det verkade ha lugnat ner sig men jag var inte välkommen in Efter ett tag blev det helt tyst. Nu har han väl rymt, men nej då, han somnade. Första tanke, ska jag chansa att byta o hoppas att han inte vaknar eller vänta. Jag vågade inte chansa.
Han sov i nästan 2 timmar o hör då ett tjutande o ut kommer lilleman o gnäller. Jag blev livrädd att nu är han väl knallröd. Men som tur var så var det inte så farligt. Värst var det att få han ren och få bort det kladd som hade torkat fast på baken. Det gjorde desto ondare Sen fick man höra att det var mitt fel att det gjorde ont, man var dum. Hur och vad man än gör blir det fel.

Vi hade det kämpigt när vi skulle få lilleman att ge ifrån sig nappen. Han bara skulle ha den. Det gick inte sova utan den. Vi försökte med att bestämma en dag då den skulle bort men inte. Till slut lyckades vi i vintras få han att ge dom till tomten. Jag vet att det är väldigt sent. Man är kanske lite för ”mjuk” ibland. Men han nämner fortfarande ibland att han saknar sina nappar, men nu får han ta tummen om han behöver något.

Jag försöker bara förstå vad det kan vara som vi har gjort som har fått han till att vara såhär. Jag kanske funderar för mycket och det är antagligen försent att göra något. Man kan bara se framåt. Nu börjar han förskolan igen ett par dagar in i nästa vecka. Känner mig lite orolig över hur det ska bli där. Tyckte fröknarna suckade lite i våras att han ännu inte var torr

[Tin]

Hej,
jag hittar mycket positivt i ditt inlagg, och det kanns som att pa det stora hela gar det frammat om an langsamt. Men langsamt ar ocksa bra.

Forsok att inte paverkas av andra sasom syster och forskollararna, det har ar ER resa och de har inget med det att gjora. Sarksillt inte nar det doms istallet for stottas. Vet ocksa att alla har sin resa att jobba med, hos er ar det toalettandet, hos oss ar det sitta kvar vid matbordet, hos manga som inte foljer Anna Wahlgren ar det sovandet. Jag tycker sovandet ar viktigast att fa till, sa alla i huset sover gott, mar bra och utvecklas. Och de ganger mina egna slaktingar rynkar pa nasan at mina vildingar vid matbordet tanker jag for mig sjalv, naval - vi sover da 12h i detta hus, det gor vi jakligt bra.

TorsMammas ide om att bjuda over andra barn for liten att inspireras av ar stralande. Precis sa blev min aldsta dagtorr, genom att inse att stor kusinen minsann kan.

Btw, din kommentar "varfor lar han sig aldrig" - jag tror han kan. Han vill bara inte gora det som ni dikterat. Men han kanske vill gora det som kompisen gor.

kram Tin

[isa3]

Tack Tin.

Och tack för all stöttning. Det värmer, annars kan man bli rätt deprimerad av att få höra allt tjat som ”Han e väl snart fem och måste väl klara det” till ”Har ni varit kontakt med BUP”.

Det märks på han att han vill vara stor o duktig när vi har besök av andra barn. I helgen hade vi min syster o hennes dotter på besök igen. Och det märks att han vill vara lika duktig och någon blöja tycker han inte att han behöver. Hon har ju ingen. O vill han ingen ha så får det vara så. Som väntat blev det flera olyckor. Vi har försökt få han till o springa o sätta sig på pottan/toan när det börjar rinna, men det vill sig inte. Vi har även försökt att när man är ute på gräsmattan och det börjar rinna så kan man dra ner byxorna. Men nej Utan när han väl upptäcker att det börjar rinna så står han bara upp o tittar på och kommer sen gåendes med gråten i halsen.
Jag vet inte varför, men känner mig lite orolig när han säger att han inte kände att han behövde kissa, att det bara kom.

Även när vi skulle sova och nattblöjan skulle på så blev det stopp. Kusinen hade ingen nattblöja så lilleman tyckte att han ingen heller behövde. Så länge den är genomblöt när han vaknar så är det ingen ide att ens försöka testa utan. Utan vi fick sätta på den när han hade somnat. Men två nätter i rad nu har han roat sig med att ta av sig blöjan och slänga den bakom sängen. Och det är lagom roligt att behöva ta hand om blöta lakan, täcke o nalle Tycker det är konstigt att han inte vaknar av att det är blött i sängen, då sover han djupt. Hoppas han håller fingrarna i styr i natt

[TorsMamma]

Hej, jag vill bara poängtera en viktig sak. Detta med "Nattorr" och kiss på natten har inget med potträning att göra utan är en "hormonutvecklingsgrej" MÅNGA (just pojkar) är inte nattorra ens vid 7 år. Vi hade "Nattolyckor" i flera år upp i skolålder, men mot slutet och nu vaknar han av att han kissar typ. Men det har med hormoner att göra nattetid, bara så du vet.

Men helt klart är ju att han gått i "baklås" vad det gäller detta med toalett, så fortsätt bara backa som ni gör, gör ni baksteg, gör sonen framsteg. Han lär ju knappast kissa och bajsa på sig när han är 18 så länge han utvecklas på alla andra områden så tycker jag inte du skall oroa dig för mycket, utan kör lite teater och stöttning så han lär sig ta hand om det lite själv. typ i stil med OJDÅ, gå och byt du, lägg de blöta kläderna i tvättmaskinen. Du är stor nu och klarar det.

Jag tänker att även om han låst sig på just den grejen, så ge honom lite mera ansvar att ta hand om sig själv efteråt utan att det måste ske EXAKT så som du vill, om du är med? Utan han tar nya kallingar och byxor, lägger det smutsiga i tvättmaskinen och kommer tillbaka glad och ren igen. typ så.

Var din sons bästa vän tänker jag, om inte du står upp för honom, vem skall då göra det?

[isa3]

Hej,

Du har helt rätt rörande nattkissandet, det får ta den tid det tar. Vi har försökt förklara detta för lilleman, men han har fått någon ide om att han inte behöver någon blöja på natten. Har även i natt roat sig med att pilla av sig den. Förstår inte varför han ska hålla på och envisas med detta helt plötsligt. Det kan inte vara så mycket trevligare att vakna upp i en blöt säng.
Vi använder den taktiken som du beskriver med att låta han ta hand om olyckan själv när det blir blött i byxorna. Samma sak med blöjan, den får han byta själv när han anser att det är dags. Han är som väntat inte alltid lika snabb med att byta en blöt blöja som han är med att byta ett par blöta byxor utan det händer att vi får påminna lite snällt. Så detta tycker jag fungerar riktigt bra. Värre är det när hänt en liten större olycka eller vad man nu ska kalla det för.

Önskar att han någon gång kunde vara så duktigt att han kom och sa till direkt när han har bajsat klart, men inte. Det börjar bli så tröttsamt. Jag har inget emot att han ska envisas med att bajsa i blöjan, men då får man se till att säga till när man är klar. Förstår inte hur han kan tycka det är så trevligt att gå med det så länge som han gör. Idag tog det nästan en timma(ovanligt kort tid) innan han kom och sa till att han ville byta. Oftast beror det på att han har fått ont av det eller att det har läckt igenom på byxorna. Idag var det åter igen det senare som hade hänt och det känns så hopplöst. Vad ska man göra? Jag backar o backar men ingenting hjälper.

Börjar bli så otroligt trött att ta hand om hans kladdiga blöjor. Försökte förklara för han att han är för stor för att hålla på och bajsa i blöjan (inga ”småkluttar” längre… ), det är bara små barn som gör, stora barn bajsar på toan. Gick kanske lite för hårt fram men blir bara så sur och irriterad.

I morgon är det dags för förskolan igen en liten stund. Ska bli kul o se hur han hanterar det. Verkar vara jag som är mest orolig. Räknar med en hel del sura o suckande förskolelärare i morgon. Ber om ursäkt om jag har gnällt mycket i mina inlägg, men känner mig lite orolig för att vi(lilleman) inte lyckas. Att han ska bli retad.

[mamaA]

Hej!
En sak som man kan göra och som ni redan kanske gör är ju att ta upp ämnet gå på toaletten utan att prata om HONOM och läsa en bok om det, finns ju olika tex Leo går på pottan etc. Då kan man ju ha en konversation om barnet i boken, stor skillnad mot att prata om honom om du förstår vad jag menar . Filmer brukar också vara bra, vet inte vad som finns men det går säkert att hitta något barnprogram eller film. Min 4-åring lär sig engelska av Dora och djurfakta från Diego så vad säger att man inte kan lära sig att gå på toaletten av TV

Kram

[isa3]

Hej,

och tack mamaA. Böcker har vi en hel bunt med, pottböcker, bajsböcker mm. De var intressanta i början, för något år sedan men inte längre. Film har vi faktiskt inte funderat på. Det kanske man skulle försöka hitta någon om det finns med inslag av detta.

Funderar ofta på vad man gör för fel. Min mor säger ofta att jag är lite väl ”överbeskyddande” och försöker styra och ställe lite väl mycket. Och visst, det kan säkert stämma när jag tänker efter. Jag har tidigare tjatat en hel del, men har lugnat ner mig ordentligt senaste tiden. (Har följt era råd ) Och det är kanske just där han har märkt att hans kiss/bajsande är inget vi kan styra över.

Man ser så tydligt på han när han är bajsnödig. Tidigare försökte vi att sätta han på pottan när vi såg att det var på gång men då höll han sig så det slutade vi med. Vi har även försökt hålla lite koll på han om vi kan se några tecken på att det är kissdags. Men det är inget han visar utan det bara kommer helt plötsligt. Vi har försökt att underlätta så mycket vi kan och vi försöker med jämna mellanrum påminna lite försiktigt. Nu börjar han förskolan igen, får väl se hur mycket det kommer påverka han. Det är väl bara och vänta och se.

[TorsMamma]

Grejen som jag skrivit innan är att barn hittar vår Akilleshäl och där kommer de trigga oss. Han har hittat din, se det som din läxa och utveckling med detta. Alla barn har denna egenskap, det utmanar oss som föräldrar och får oss att växa.

Som ånga säger, vi kan inte ändra på andra, bara på oss själva. Eller bara en idiot gör samma sak om och om igen och förväntar sig olika resultat.

Så med alla dessa klyschor sagda, andas, ta det lugnt, rannsaka dig själv INNAN du agerar. Då lär man sig bäst hur både man själv och sitt barn fungerar bäst.

[isa3]

Tack TorsMamma.

Tänker och funderar mycket bakåt. Vad kunde man ha gjort annorlunda. Tidigare var det mycket gap o skrik mer eller mindre dagligen. Men sen vi bytte taktik och tog det lugnare och inte försöker bry oss så blev det lugnare. Jag får ofta höra från de närmaste att jag inte är klok som kan låta lilleman gå med en blöja full med bajs, ”han får ju ont”. Man vill inget annat än att byta men det blir bara bråk. Hemma fungerar det, men är vi ute tycker jag det börjar bli lite väl jobbigt. Har börjat fråga lilleman om han inte kan hålla sig tills vi kommer hem, men nej, då går det inte att hålla sig. Och att gå o byta på någon toalett, nej det går inte heller. Utan det blir helt enkelt att vi får åka hem. Att han ska vara så envis. För ett par år sen var vi tvungna att byta direkt när han hade bajsat, men nu går det inte alls.

Försöker backa och ta det så lugnt som jag bara kan. Men vissa situationer går det bara inte utan hamnar i tjafs. Ibland kan det bli bråk när vi ska äta middag och han ännu inte har sagt till att han vill byta. Säger man åt han att vi inte äter förrän vi har varit och bytt börjar han och tjata om att han minsann har varit och tvättat händerna och tycker det räcker... Sambon brukar lösa det genom att lilleman får sitta själv inne på sitt rum och äta. Lika trist varje gång.
Tycker det är svårt o veta vart man ska dra gränsen / säga stopp. Sambon gnäller ofta att jag är för hård, o att jag inte ska bry mig utan låtsas som ingenting. Vi är rätt oense om vart vi ska dra "gränsen"

Vi var på ett kortare återbesök på bvc rörande min oro med toaträningen. De tyckte han hade tagit stora framsteg bara genom att han själv hade börjat visa intresse även om det inte alltid hamnade rätt. Det var tydligen inget som man skulle ligga sömnlös för… Att han envisas med att bajsa i blöjan, det tröttnar han snart med. Det fick jag som svar förra gången med