Marelb skrev:Hej! Hon somnade på två röda igår kväll. Natt 4 avklarad. Det blev nästan 10 tim sammanhängande sömn. 04.50 vaknade hon, men somnade om med ramsa utanför dörren. Sen vaknade hon igen vid 06 och då var det svårare. Den där timmen känns som att vi får kämpa med lite. Jag ramsade och avvaktade länge mellan varven. Hon är som vanligt, skriker (men åt gråt/ledsamt hållet) men lugnar ner sig själv mellan varven. Sen börjar hon om... Jag gick in en gång och solfjädrade men jag märkte att hon bara blev argare av min närvaro, eller argare när jag gick än om jag bara var utanför. Satte på tv:n och började stöka i köket och duka frukost. Det där med "husljud" jag jag inte riktigt fattat men har ju läst om det här på forumet. Jag, menar, man gör husljud så att barnet ska tänka att allt är normalt. men mitt i natten är det faktiskt tyst och de måste ju kunna sova/somna om när det är tyst?
/Maria
God förmiddag
Härligt att höra =D> !
Jag kan säga såhär, att man får NÖTA dels vargtimmen, men även den där timmen mellan 6-7 som du beskriver. Timmen 6-7 är ju svår eftersom barnen känner sig så utsövda när de vaknar då.
Jag fick hålla på o gneta med detta hela uppföljningsveckan samt nån vecka efter det oxå. Under uppföljningsveckan var det enbart vargtimmen som spökade, men jag märkte att för varje natt så sköt han den 1-1.5 tim framåt - så kämpa på bara och ge inte upp! Timmen mellan 6-7 tog lite längre att fixa till, men han lärde sig till slut att det var OK att ligga kvar, dvs han skrek inte eller så. Jag kände mig jävulskt missmodig kan jag säga, spec det där med att göra husljud kändes ju hur knäppt som helst (det gjorde vi aldrig när vi kurade Vilda, vet inte varför - kanske missade vi det då?) att stå i köket kl 4 på morgonen och plocka ur diskmaskinen.
MEN! Jag ska säga en sak - att jag är 100% övertygad över att det var husljuden som hjälpte Sigge att komma över såväl vargtimmen som 6-7-timmen. Jag gjorde som så att jag klev upp - gav en sk pangramsa, dvs en vänlig upplysningsramsa som säger att "allt är som vanligt, du ska fortsätta sova" och sen gav jag ingen fler ramsa än så utan började stöka runt istället. Visst hade jag hjärtat i halsgropen ibland, men eftersom jag märkte att husljuden kunde ersätta ramsan (han lugnade sig sig lika mkt av att höra en påse som prasslade som av ramsan) så kändes det bra till slut.
Och han skrek/grät ju för att han var ARG och ville somna OM, inte för att han ville komma upp. Precis som jag uppfattar att du tolkar L:s gråt
[
Som du säger ska de ju kunna somna om utan att det är ljud ute i huset. Men de måste ju få hjälp att fatta att de ska somna om! Jaha, men ramsan då kan man ju tycka?
Husljuden ser jag som en ersättning för ramsan - den stör barnet mindre än vad ramsan gör, man förfinar tekniken helt enkelt.
Vill oxå förtydliga - att detta med husljuden alltså pågick i typ 2 v tid för vår del, de måste få tid att ta sig till den tekniken oxå
Ja, jag vet inte om du blev ngt klokare av det svaret
Jag känner bara att jag vill göra "reklam" för husljud, finns säkert nån annan som kan förklara bättre varför de behövs. Jag vet bara att de funkade galant och troligtvis har hjälpt mkt.
Ha en fin dag!
:thumbsup:
