Hej lilla mia
Styrkekram kommer här!
Visst kan det vara lite kaotiskt med flera smâ barn, och sâ hus och hem pâ det. Jag fick mycket styrka ur en av Nancys trâdar "SM, Syskon och skak i handtag" när lillebror var pytteliten (och jag hade 'bara' tvâ
). Här följer ett utdrag som kanske kan hjälpa dig att fâ lite perspektiv. Det är ruskigt lätt att "bara" se dammrâttorna pâ golvet osv, men du, tar du bort dem nu sâ kommer det nya imorgon! Dra ner pâ de materiella ambitionerna ett tag, vila sâ mycket du kan. Du fixar det här.
9. Syskon och SM
Prioritera vilket barn som behöver dig mest för stunden, stå för ditt agerande och ha inte dåligt samvete för de andra barnen!
(orkar du inte läsa resterande punkter kan du stanna här, fixar du detta så lovar jag att resten ordnar sig det med)
ex. Lussi är ledsen och förkyld. Lani förkyld hon också men även i skriande behov av mat. Sitter på golvet och matar Lani då Lussi klättrar i famnen och vill ha hela mamma för sig själv. Det är frestande att lägga ifrån sig bebisen en kort stund. Men Lussi får nöja sig med halva famnen. Vilken slags trygghet är jag i längden om Lussis tröst sker på bekostnad av Lani? Just här får Lani spela ut sitt ”minst först”-kort och Lussi får nöja sig med att dela mamma med Lani.
ex. Hungrig bebis går inte alltid före. Ett syskon som slagit sig eller behöver omedelbar hjälp skall naturligtvis prioriteras först. Bebisen hinner inte svälta ihjäl på några minuter även om det kan låta så av ljuden att döma.
ex. Leia är lovad att få hjälp med ett pussel men så behöver bebisens blöja bytas. Be inte om lov att få byta, beklaga inte, tyck inte synd om Leia som får vänta. Bara genomför och deklarera lugnt att bebisen har bajs i blöjan. Tycker du inför dig själv ändå synd om Leia som får vänta så finns det ett tankeknep som hjälper suveränt: tänk dig att du sitter 20 år framåt i tiden och pratar med dina barn. Fråga dem om du borde ha låtit bebisen ligga med bajs i blöjan eftersom det äldre syskonet skulle pussla? Har du lyckats fostra dem till någorlunda vettiga personer tänker jag mig att de rimligtvis tycker att du skulle byta på lilla bebisen först.
ex. Ibland får man prioritera utifrån praktiska skäl. Om ett äldre barn kan få snabb hjälp med ngt för att därefter klara sig själv så vinner du tid att ta hand om de yngre barnen. Använd dock detta med urskiljning så att det inte verkar som om du låter småsaker gå före större katastrofer.
AW:s ”Vad tänker du göra år det?” är ett mantra du bör ha med som en naturlig del av vardagen. Du matar Lillan, Mellanflickan har en rolig leksak och det Äldsta syskonet vill ha samma leksak. Vad tänker hon göra åt det? Jag har sett att det ofta räcker med att just fundera över en strategi! Lättnaden som följer överskuggar ofta behovet av själva Saken.
”Alla får vara med” är ytterligare ett mantra. Lugnt och sakligt och med rejäl pondus.
Passa dig noga för att skapa problem som inte finns! Ex: ”Oj vad bebisen låter, stackars er som inte hör vad de säger på tv”. Beklaga inte bebisens existens eller behov. Antingen får man titta på tv ändå eller så stänger man av och gör nåt annat.
Skapa inte osämja bland barnen genom att göra väsen av saker som går sönder. Även om du innerst inne tycker att det är bedrövligt att lillasyster rivit sönder en sida i boken som storasyster fått i dop-present så gör du inte situatioen bättre genom att uttrycka detta. En lätt axelryckning och ett "det går att laga" gör att syskonen lär sig detsamma. Människor är alltid viktigare än saker.
Identifiera kritiska perioder på dagen. Hos oss är det måltiderna på fm och em då det kan köra ihop sig. Jag har ännu inte lyckats klura ut vilket som är smidigast, mata bebisen först, samtidigt som den andra äter eller efter de andra ätit. Oavsett vilket man gör gäller följande regel: alla trix är tillåtna. Efter hand som tiden går mildras ångesten och ersätts av en förhållandevis uthärdlig oro.
Precis som AW skriver så bör man inte ta överdriven hänsyn till bebisen gällande ljud. Om alla skall tassa på tå i panikångest inför att väcka bebisen blir tillvaron ganska bedrövlig. Hellre att bebisen vaknar och lär sig somna om för att efter ett tag lära sig sova oberoende av ljud.
Märker du redan på BB att du begåvats med en liten tröttis går det utmärkt att köra en variant av SM där du matar på fasta tider redan från start. Vakenorken styr och sen låter du bebisen sova tills det är dags att mata nästa gång. Anpassa efter syskonens tider.
Om du flaskmatar: du kan med stor sannolikhet byta till större hål i flasknappen tidigare än vad tillverkaren anger. Nöjd och mätt bebis och du behöver inte ägna hela vakenpasset åt matning.
Vänj barnen tidigt vid att sova daglurar i säng. Får du barn tätt vill du kanske inte vara beroende av vagnpromenad till en 13-månaders samtidigt som du har en nyfödd att ta hand om.
Om barnen har olika sovtider dagtid smäller du upp en resesäng eller två i olika rum. Med attityden kommer man hur långt som helst.
Ha kritor och papper lätt åtkomligt. Perfekt sysselsättning som äldre syskon kan ägna sig åt tillsammans medans du kanske matar eller byter blöja.
Ha även ess i rockärmen som favvo-program eller halvförbjudna leksaker att ta till om du vill kunna mata bebisen och samtidigt ha koll på vad storasyskon gör.
Byt kisseblöjor i soffan, lagom höjd för syskonen att hjälpa till med att ta av och på.
En unge som inte kan klättra ur spjälsäng kan alltid dumpas i spjälsäng om det krisar. Ibland har nöden ingen lag och lite gråt och tandagnisslan kan vara värt att få reda ut kaos och hämta andan.
Om ett eller flera barn gråter och klänger samtidigt och du känner paniken komma krypande: sätt dig ned på golvet och låt dem klänga bäst dom vill. Det är mycket lättare att behålla lugnet om man inte är rädd för att ramla omkull med bebis i famnen och äldre syskon virade runt benen.
Ju mer kaos desto lugnare mor. Koppla på urkraften och mentala skygglappar och vandra genom hemmet med stoiskt lugn.
Var nöjd med det lilla. Ena dagen är det EN lugn och fin stund. Nästa dag två. Och en vacker dag är det lugnt och trevligt mest hela dagen och du undrar vad i hela fridens namn det var du var så nervös inför?
Jag upprepar: ha inte dåligt samvete för de barn du inte sitter med för stunden. Om alla är nöjda och glada, norpa den unge du längtar extra efter just då och gör det för ditt eget höga nöjes skull. Vad vill du skall stråla ut från din kropp där ni sitter: ”Åh min lilla skatt vad jag älskar just Dig” eller ”åh din stackare vad synd det är om dig för att din usla mamma inte gosat med dig på hela dagen”
* * *
10. ”En skitmorsas tiostegsplan till barnens kärlek och tröst för sitt usla hjärta”
1. Eftersom man hänger på AW-forum sover barnen förhoppningsvis gott om nätterna. Det kommer de långt med. De har kraft att stå ut med dig även när du inte direkt glänser i din mammaroll.
2. Vid minst ett tillfälle per dag lägger du dig raklång på en madrass på golvet och är till barnens förfogande som levande klätterställning. En övning som varken kräver eftertanke, pedagogisk insikt, förberedelser eller ens att man öppnat Barnaboken. Och skulle du råka få en fot i ögat eller en armbåge i bröstet är det värt det för den enorma ”pay back” du får i form av glädje och tacksamhet från barn med tindrande ögon och lyckligt rödblossande kinder.
3. Filmjölk, blodpudding eller banan är också mat. Man kan väl servera banan som middag och sen tidigarelägga vällingen en smula? Oavsett vad som pratas på forumet om ”barnens inre klocka” så kan de flesta barn inte klockan så noga att de märker att man istället för lunch och middag fick mellanmål mest hela dagen och välling en timma tidigare…
4. Tänj på dina egna gränser. Låt din 15-månaders sitta brevid storasyskonet och kladda med vattenfärg. Ok, det kommer färg på bordet, kläderna och storasyskonet kanske målar lillasyster med svart färg i örat. Och? De är antagligen nöjda och glada och färgen går att tvätta bort. Själv kan du njuta av ditt kaffe och inbilla dig att du låter dem hållas för att du är en sån härligt liberal och fritänkande förälder.
5. Det tog mig två barn och ett tredje på väg att inse att social delaktighet är vad vi gör det till. Mina förväntningar på barnen och mig själv har varit skyhöga och nästan kvävande. Kan inte tro en sekund att det var AW:s avsikt. Hon vill ju tvärtom fria från skuld så varför faller vi så lätt i den fällan ändå? Märkligt nog fattade jag inte grejjen förrän jag var på annan spelmark. Jag uppmanade en söt liten Sofia att hålla i en paprika och då jag såg hur nöjd och viktig hon kände sig så fattade jag att det inte behöver vara mer komplicerat än så. Steg fem är alltså att inhandla paprikor och gärna en söt Sofia. Man måste ju ha någon som håller paprikorna, eller hur?
6. Om det är grått ute och du bara inte har lust att gå ut med barnen uppfinner du ”mammas och hennes gullungars mysdag”. Drar fram ditt stora, gosiga vuxentäcke till soffan, tänder ljus på behörigt avstånd, läser boken ”Djurens ungar” med samma entusiasm som om det vore första gången (inte femhundrade den veckan), utlyser skendemokrati gällande vilken dvd som skall ses (du kanske inte har lust att se Byggare Bob en gång till just då) och då barnens mysork tryter fortare än din letar du fram nåt halvförbjudet ätbart och mutar dem att mysa vidare lite till med dig i soffan. För deras egen skull såklart.
7. Man kan maskera sitt behov av att frossa i musik från sin tonårstid som ”bredda barnens musiksmak”. Dansa till favvo-cd:n eller kura ihop er framför Youtube. Dröjer inte länge förrän barnen kan stava till både Madonna, Metallica och världens bästa Mamma.
8. Lita på dina barn. Lita på att de fattar skillnaden mellan rutiner och avsteg från dem. En mindre lyckad dag kan man pynta på genom att göra saker tvärtemot hur man brukar. De fattar. De köper idén. De kräver inte att det skall vara så varje dag. Dina ungar är smartare än vad du själv är för de har större förmåga att njuta av det lilla och fokusera på det som är bra.
9. En mysig start på dagen och en sjyst avslutning på densamma förlåter ganska mycket skit däremellan.
10. Om dagen ändå blev skräp kan man innan sängdags utlysa bannbullor över allt vad Robin Williams och ”Carpe Diem” heter och istället nynna sig själv till sömns till tonerna av Christer Björkmans ”I morgon är en annan dag”.
En helt annan sak - om man har en liten kräkare så är just Rapen jätteviktig - rapa noga, ofta och rejält efter varje mål (det kanske du redan gör men det är värt att påminna om) Det kan göra det hela lite bättre. 
