Ledsen ledsen arg arg

[Luvisen]

Aha! Tack o bock.

[hanna-raori]

Hej Luvisen! Ville bara säga bra jobbat! Nu är det över ska du se Förtors eller inte, efter Elsas långa fnurra i våras, som du så ihärdigt hjälpte oss komma tillrätta med (tack!!!!!!) bestämde jag mig för att ALDRIG halka in i den dumma fällan att "plocka upp" igen, vilket jag inte heller har... Tyvärr får man ju inte bestämma helt själv när man är två, och papporna har sina egna idéer ibland...

Snyggt jobbat i alla fall, hoppas den goda energin snart kommer tillbaka

[Luvisen]

tack för dina varma ord Hanna-raori!

[Luvisen]

Nu måste jag pocka upp min tråd här igen. Behöver input för jag har ingen annan att bolla med när det gäller detta med sömnen.

Bebis sover numera 12 timmars natt 2-3 dar i sträck sen kommer 1-2 hiskliga nätter då han sover i korta stunder hela natten igenom.

Det har börjat stressa mig eftersom han nu har fått tillbaka mörka ringar under ögonen och inte är sitt glada lilla jag.

Jag undrar hur mkt Saboterande Partners ganska neggo-attityd spelar in. Vad tror ni?

Så här är brukar det gå till:
Bebis somnar fin fint. Sover fram till 1-tiden. Gnölar. Saboterande Partner spänner öronen. Kommer Bebis somna om tro? Själv gör jag ingenting. Ibland är jag inte ens vaken. Bebis börjar gråta eller skrika argt. Och väldigt HÖGT.
Saboternade Partners reaktion är:
Fan! Varför!!?? Vad är det som är fel? Varför kan han inte sova? Kan vi inte göra ngt? Snart kommer grannarna ringa polisen!

Jag ramsar Bebis. Bebis lugnar sig och gråter/skriker ovartannat lägre och i korta stunder. SÅ jag tänker att han kommer somna. Saboterande Partner sparkar av sig täcket och ligger och suckar djupt. Bebis kommer igång igen. Och så får jag en skur av frågor fr Saboterande Partner. Då blir jag putt och föreläser SHN. Bebis tystnar men Saboterande Partner ger mig bara "the silent treatment". Och så är Bebis i gång igen. Efter en timme flyger Saboterande Partner upp och stövlar iväg. Jag säger till honom att lugna sig. "Jag är lugn!" Ryter han.

Och så går han in till Bebis och klappar på honom tills hans somnar. Smyger ut och går och lägger sig. Vi sover ngn timme och sedan vaknar Bebis igen. Jag hämtar då in Bebis till oss eftersom jag inte orkar med denna cirkus med SP. Bebis sover ibland vidare men ibland ligger han förstås och sparkar i vår säng en lååång stund. Och då lägger jag tebax honom där han oftast kan somna om. Om han inte somnar om så står jag och duttar för jag orkar inte med SP:s snack. Det bryter ned min Attityd. Den bräckliga jag har.

På morgonen undrar SP varför Bebis sov i vår säng. "När tog du över honom? Han sov ju efter att jag var inne hos honom?!"

Ska jag ramsa SP eller?!

Ibland säger jag till SP att sova på soffan och då sover Bebis ofta mkt bra...Men det känns så himla trist att livet inte kan få bli lugnt och mysigt igen... x

Usch, jag känner mig less på hela situationen och ledsen för Bebis skull.

Kram på er snälla som bor här i cyberrymden. /Luvisen

[helamig]

Hej Luvisen!

Kan inte SP skaffa öronproppar, sannerligen låter det tycker jag som om han sprider vargar och du har inte möjlighet att vara konsekvent och köra ditt race som du vet funkar. Hon låter verkligen som en SP. Tråkigt, tråkigt, vad säga och göra?? Han verkar inte vilja förstå. Kan ni prata om det sansat och lugnt där du förklarar att det tar mycket längre tid för bebis att komma till ro och förstå när ni gör olika. Vet han inte hur mycket du kan?? Litar han inte på det? Är han så orolig för vad grannarna ska tycka??

Ledsen Luvisen för din skull, man vill ju bara ha det lugnt och bra som du skriver. Jag har inget mer att komma med mer än förståelse. Vi har våra duster här hemma också både om det ena och andra men man får väl försöka prata om det och hitta någon lösning. Det låter som om han ska låta dig sköta det hela tycker jag, lita på dig. MÅNGA KRAMAR till dig och er

[helamig]

Det låter som om ni sover i samma rum? Gör ni det? Har ni möjlighet att möblera om??

[Luvisen]

Tack Helamig för omtanken söta du!

Ja, öronproppar har SP redan men SP vaknar ändå. Jag tror att han är inställd på bebisskrik i natten liksom. Negativa förväntningar...

Jag har pratat mig blå men det verkar som det inte når fram. Jag har funderat på att åka bort en helg och låta SP sköta hela ruljansen så han kanske på det viset landar mer på djupet i sin föräldraroll och tar sitt ansvar för sömnen... Men samtidigt vill jag inte möta en förtvivlad Bebis som inte fått mat i tid, inte fått sova när han ska osv osv. Känns taskigt mot Bebis..

Alltså SP vill köra AWs upplägg men han förstår ju inte varför och hur.Han tycker bara inte att det funkar...

Grannarna bryr han sig väldigt mkt om...Han har själv förtroendeuppdrag så han tycker väl det känns extra jobbigt om grannarna väcks av Bebis....

Ang rum så har Bebis sitt eget rum. Vårat sovrum ligger vägg i vägg. Kanske får jag be SP att sova på soffan i vardagsrummet ett bra tag framöver så Bebis får ro under en låååång tid? Kan det hjälpa tro?

Kram Luvisen

[helamig]

Nä man vill ju inte utsätta bebisarna för nåt även om man (jag) ibland har stor lust att bara gå och lämna allt. Så dom får se att det inte är så lätt alla gånger. Er sömn har väl funkat utomordentligt mesta delen av tiden? Tycker han inte det? Du får kämpa vidare. Ge inte upp. Säg att nu är det så här... Rättar han sig efter det?

Kan ni inte prata med grannarna och förklara, då kanske det känns lättare. Ja det låter ju som om ni behöver vara konsekventa över längre tid, du kan ju det här, tvivla inte på det.

Styrka och kramar från mig till dig

[Luvisen]

Utomordentlig är väl att ta i. Men våren var förträfflig...! Sen under sommaren så sket det sig successivt och sedan dess har det varit skakigt. Vill ju gärna att sömnen ska sitta som berget för min son växer ngt enormt när han sovit gott. Jag märker direkt. Jag vill att han ska få ha det så han mår tipp topp. Självklart kommer han vakna ibland och ha en och annan mardröm så skrik i natten kommer ju inte upphöra för all framtid förstår jag ju men som det är nu så är det ju inte bra.

Som du säger så måste det till att vara konsekvent under längre tid. Jag tror jag bir tvungen att be SP lägga sig på soffan så vi kan få ordning på detta. Jag kan inte ramsa med honom nära mig för han gör mig eller irriterad. Ingetdera är bra när man ramsar...Förövrigt orkar jag inte snacka honom tillrätta varje gg, det är jag för trött för miss i nassen.

Tack för att du tar dig tid helamig. Kramar tebax!

/Luvisen

[helamig]

Jo man vill ju såklart att dom små liven ska sova gott. Speciellt när man vet hur glada dom blir.

Jobbigt att bli motarbetad, jag hoppas verkligen det löser sig för er. Du vet ju egentligen vad du måste göra eller hur?

Klart jag har tid Kör hårt!!

[Luvisen]

Jag kör hårt....ha! Slängde ett lakan på soffan och gick och la mig... Sambon ville att vi skulle bädda riktigt mjukt och mysigt tillsammans åt honom men jag orkade inte. Ville bara soooova! Så han fixade det själv.

Jag undrade hur mkt hans attityd stör lillen och nu kans jag svara mig själv . Den stör mkt!

Lillen sov som en stock heeela natten. Inte ett pip. Och jag med! Jag tror han avger neg energi till båda mig och sonen... Kan det vara så?? 8-[

Det var så skönt att ha heeeela sängen själv och lillen som bara snarka...!

Vi får väl ha det så här ett tag. Men kanske måste jag lämna över lillen en helg åt SP så han verkligen får känna och förhoppningsvis [-o< verkligen kämpar sig till sin egen attityd med stort A. Jag behöver ju verkligen en partner i föräldraskapet! Som det är nu kan han ju alltid fuska och överlåta allt till mig... :-k Borde ha gjort det när lillen var spädis men då tyckte jag SP var så hopplös att jag helt enkelt inte vågade, hade nog lite för mkt kontrollbehov då...


Usch! Varför ska man alltid vara efterklok! #-o

Kram på dig!! /Luvisen

[helamig]

Härligt!! Nu känner jag igen dig!! Och mig själv... det är lätt att hamna i tvivel men skönt att hitta attityden igen. Låter som du har en stor Karl som gärna vill bli ompysslad Absolut så tror jag man kan avge någon slags orosenergi. Barn är ju så sensitiva. Skönt att ni sov så gott allihopa

Visst är det kontrollbehov men också att du är mån om din son och att han kanske också har behövt dig som en trygghet. Inte bara till ondo den där vaksamheten utan också en omsorg om din son, att du vill det bästa för honom. Men nu är han ju större och det kanske kan vara skönt för er båda att greja lite själva. Jag brukar tänka när jag har dåligt samvete eller tycker det är jobbigt att lämna henne att jag behöver komma ifrån för att orka och vara en glad mamma. För att det ska bli bra i längden behöver jag några stunder för mig själv. Men du kan ju börja lite smått, nån kväll eller dag eller så men det kanske du gör. Jag var ifrån min dotter idag, har iof varit det nån halvdag 2 gånger i veckan. Hon hade haft det toppen med pappa och farbror och det känns så skönt att se. Hoppas din partner kan växa och visa att han kan ta ansvar för er son.

KRAMAR

[Luvisen]

Kod: Markera allt

 Låter som du har en stor Karl som gärna vill bli ompysslad 

/L

[helamig]

Hur gick natten Luvisen?? Nyfiken..

[Luvisen]

Jag vart tvungen att jobba. Bebis vakna och var ledsen och sen...arg. Det höll på ett tag så jag gick in mest för att det varit några nätter för inte så länge sen som han hade kissat ner hela sig så jag blev fundersam men fattade snabbt att han hade det bra. Så jag tänkte "bajs oxå! " men då var jag ju redan vid hans säng så jag gav honom en solfjäder och sedan ramsade jag ut.

Han verkade ok med det men sen blev han lite ledsen och sen.... . Men jag ramsade och sedan tänkte jag "du kan det här gubben, ta lilla filten-såja och sen gosar du in dig- så ja- och sen slappnar du av. " Och skriket tilltog och jag kände mig mindre bra. Istället för att ge upp började viska samma sak som ovan till mig själv ett par ggr. 10 min senare SOV han!! \:D/ Kände mig som värsta hjälten. Sen sov vi resten av natten

Idag har Bebis KLÄTTRAT på allt! Hans lilla kropp har gjort ett fysiskt quantum leap. Han kunde fasen klättra upp på allt möjligt inklusive en snurrande stol som tidigare bara rullat bort fr honom och gjort honom ointresserad!

Sanslöst bra resultat och jag känner mig så himla duktig!

/Luvisen