Minsann, minsann....Nu vet vi att han KAN lägga sig ner själv. Det ger bättre förutsättningar för att våga lämna honom stående i alla fall ett bra tag, och för att verkligen våga ramsa sig ut.
Som jag sa på telefon, annaax, så föreslår jag följande strategi nu (vad tycker ni andra?):
Vid läggning: In och solfjädra honom lugn och tyst, men inte längre. Gå med en hurtig, glad och övertygande ramsa. Avvakta reaktion. Lyssna. Ställer han sig upp och bara är tyst, låt honom vara. Protesterar han, ge honom en påminnelseramsa. Fortsättt så. Lyssna av och håll ögonen på klockan. När han stått upp för länge, vilket jag tycker är kanske 1 timma eller så, gå in och lägg ner snabbt och distinkt. Gå med ramsan och använd den nu verkligen med övertygelse! 
. (Mia, jag tycker snarare man ska lägga ner än ramsa om han han stått för länge. I alla fall första delen av natten. Jag tror ännu inte ramsan har planterats ordentligt. Men mycket sparsamt och alltid med ramsan som följd. ) Ställer han sig upp igen så är det bara att avvakta igen. Nu har han fått besked igen och så länge han är lugn och tyst får han stå. Visa att ramsan gäller. Men står han ännu en timma, så är det dags att upprepa proceduren med nedläggning och RAMSA er ut.Skillnaden inatt blir alltså att ni fortfarande lägger ner, men mycket kort och sparsamt och att ni verkligen går med ramsan medans han är vaken.
Nästa steg blir att ramsa istället för att lägga ner när han stått för länge, men då gäller det att ni konsekvent har gått med ramsan efter att ha lagt ner/lugnat så att den har planteras.
Kan det vara något?
Kram Christine
... 
AW själv säger såhär som en liknelse:
). Gick in och bytte , la tillrätta, sa ramsan och gick ut.
och överlycklig \:D/ och rörd 