Tidig morgon
-
TorpSara
Ingen fara... Som sagt, jag tror på den här kuren... Men jag tycker nog att det också är en förutfattad mening att vara så bombsäker på att hon INTE är rädd. Det är ju delvis något man bestämmer sig för för att inte späda på rädslan. Om det nu är rädsla. Så länge hon inte kan prata så kan ingen vara helt säker, inte sant? Jag uppfattar det ibland som att hon är rädd, ibland som att hon bara är arg för att hon inte får vara med längre. Jag är saklig, stannar inte vid sängen, ramsar hurtigt, diskar, har på musik, känner mig inte särskilt upprörd. Men HON är upprörd, av någon outgrundlig anledning. Natten går sedan bra, skulle hon vakna i vargtimmen eller för tidigt så somnar hon numera om på en enda pangramsa. Direkt. Men läggningen... igår tog det 40 minuter innan hon somnade. Hon börjar med att skrika och svära, sedan gråter hon också och ropar mamma. Hmmm... I värsta fall går jag in och lägger till rätta, blir det riktig kris solfjäder. Men ingen onödig trafik alls, kanske för lite? Mot slutet börjar hon lyssna när jag ramsar, men i början tror jag hon är förbannad, lyssnar inte och därför hushållar jag med ramsandet. Jag undrar bara hur länge det ska pågå? Det är inte min attityd som är fel längre. Jag var positivt inställd igår, glad, och säker på att det skulle gå bra. Men hon kan liksom inte komma till ro. (Igår natt tog det dock bara 10 minuter.)
Har ni haft samma problem vid läggningarna och kommit ifrån dem? Hur lång tid tog det?
Tack för era svar!
/lou
Har ni haft samma problem vid läggningarna och kommit ifrån dem? Hur lång tid tog det?
Tack för era svar!
/lou
Ännu ett litet tillägg: uppenbarligen har jag inte lyckats få bort alla vargar från hennes säng. Jag förstår bara inte vad jag gör för fel. Kanske gör jag läggningen FÖR kort?? Som om att lägga sig är något man inte ska låtsas om, bara göra, att det blir obehagligt. Hur förmedlar ni till era barn att det är skönt att lägga sig?! Pussar ni dem godnatt i själva sängen? Säger ni något innan ni går? Ledsen om jag är jobbig som tjatar, men jag vill verkligen vända det här och hoppas så på råd från er. Jag är så tacksam för allt stöd jag har fått!
Hej! Nu hittade jag din tråd också 
Vår nattning igår gick bra, på 10min, lite skrik som tystnade till emellanåt, ramsade 3 ggr totalt tror jag, gick ej alls in.Men kvällens läggning igen besvärlig.Gör likadant som du, snabb läggning o fort ut med ramsa, och idag musik på i köket...Men skrek jätteargt, lyssnade nästan inte alls på ramsan, skrek upp sig ordentligt o sen 2 st tillrättaläggningar varav den ena säkert behövdes, konstig ställning i sängen.Efter 30min tystnade skrikandet, framtill dess endast 1/2 min skrikpaus emellan då jag försökte ramsa.Inte skoj höra på, han var arg i början men sen domdär snyftningarna..
Har funderat precis som du, om jag lägger honom för "abrupt"??.....Han ser såå förvånad ut då jag mitt i slutar busa o lägger ner honom...Jag har mörkt i rummet då vi går in, hur gör du, släcker tillsammans med babyn?
Hur gick er nattning idag?
Vår nattning igår gick bra, på 10min, lite skrik som tystnade till emellanåt, ramsade 3 ggr totalt tror jag, gick ej alls in.Men kvällens läggning igen besvärlig.Gör likadant som du, snabb läggning o fort ut med ramsa, och idag musik på i köket...Men skrek jätteargt, lyssnade nästan inte alls på ramsan, skrek upp sig ordentligt o sen 2 st tillrättaläggningar varav den ena säkert behövdes, konstig ställning i sängen.Efter 30min tystnade skrikandet, framtill dess endast 1/2 min skrikpaus emellan då jag försökte ramsa.Inte skoj höra på, han var arg i början men sen domdär snyftningarna..
Har funderat precis som du, om jag lägger honom för "abrupt"??.....Han ser såå förvånad ut då jag mitt i slutar busa o lägger ner honom...Jag har mörkt i rummet då vi går in, hur gör du, släcker tillsammans med babyn?
Hur gick er nattning idag?
Son född 05/2008
Hjälp hjälp hjälp
Nu har min dotter somnat, tror jag, efter en läggning på en timme och en kvart. Jag vet att det är fel attityd men just nu känner jag mig rätt förtvivlad. Vi har nämligen hållit på med det här i över två veckor och hon är så jäkla ledsen vid läggning.
Vi kör skrattet före gonattet, allt är glatt, saklig, glad läggning trots att hon så fort hon träffar kudden börjar skrika. Och så ut med hurtig ramsa, inget tycka synd om. Jag tycker inte att jag har överanvänt vare sig ramsa buffning eller solfjäder. Ikväll har jag givetvis solfjädrat och hon lugnade sig när handen var på men blev som galen så fort jag gick. Den första halvtimmen hade jag absolut inga problem med attityden, men en timme! Vad ska jag göra? Snälla någon?!!!
Hon försöker hålla fast mina händer när jag solfjädrar och ropar mammamamma när jag går. Jag tror inte jag klarar av det så mkt längre.
Jag har varit så hurtig, så hurtig. Men jag vill inte köra ngn skrikmetod och det är ju vad det blir när det är så här? Om jag inte är inne hela tiden. Ska jag vara det? Ska jag backa till natt 1?
Snälla svara någon?
Vi kör skrattet före gonattet, allt är glatt, saklig, glad läggning trots att hon så fort hon träffar kudden börjar skrika. Och så ut med hurtig ramsa, inget tycka synd om. Jag tycker inte att jag har överanvänt vare sig ramsa buffning eller solfjäder. Ikväll har jag givetvis solfjädrat och hon lugnade sig när handen var på men blev som galen så fort jag gick. Den första halvtimmen hade jag absolut inga problem med attityden, men en timme! Vad ska jag göra? Snälla någon?!!!
Hon försöker hålla fast mina händer när jag solfjädrar och ropar mammamamma när jag går. Jag tror inte jag klarar av det så mkt längre.
Jag har varit så hurtig, så hurtig. Men jag vill inte köra ngn skrikmetod och det är ju vad det blir när det är så här? Om jag inte är inne hela tiden. Ska jag vara det? Ska jag backa till natt 1?
Snälla svara någon?
Hej på dig/er. Hur har det gått idag? Några framsteg?
Jag har varit utomhus med min Hanna vid tre olika tillfällen idag och kvällens läggning gick det jättebra. Vet inte om det beror på det, men hon verkade faktiskt lugnare och mer samlad inför läggningarna. Hon grät/skrek/frågade inget. Bara lade sitt lilla huvud ner tillsammans med sovkaninen och knoppade in. Fantastiskt!
Tillsammans skall vi fixa detta, snart får vi sova igen...
KRAMIS :thumbsup:Cilla, mamma till Hanna född 080522
Hej,
läggningen ikväll tog 45 minuter. Mycket gråt, mot slutet (när hon var helt slut) mer frågor. Det hela slutade med en bekräftelse från mig. Jag läste i en annan tråd om separationsångest och verktygade mer ikväll. Tänkte att jag börjar om lite från början. Körde bara solfjädern, ja eller snarare handpåläggning då hon är ryggsovare. Nätterna går numer problemfritt (peppar peppar) liksom morgnarna. Jag kanske borde byta namn på den här tråden då rubriken är missvisande. Det jag har problem med är ju läggningarna. Möjligen är det tänder på väg också. För när jag var inne hos henne så lugnade hon sig med solfjädern, verkade försöka komma till ro och började sedan gråta igen. Hon stoppade fingret i munnen och liksom tuggade på det.
Det märkliga är ju att ramsan inte tar vid läggningen. Under vargtimmen däremot (när hon vaknar någon enstaka gång) funkar den direkt. Så hon verkar ju förknippa den med trygghet. Men på kvällen lyssnar hon inte. Och jag upplever inte att jag överanvänt den... Varje kväll är jag lika övertygad om att ikväll vänder det, det är klart att det kommer att gå bra. Och så bara fortsätter och fortsätter hon gråta/protestera/fråga/skrika...
Om det är något jag önskar mig är det vittnesbörd från andra som har säkra sovare och gått igenom kuren. Särskilt från dem som hade problem vid själva läggningen. Jag undrar så hur lång tid det tog innan läggningarna var glada och problemfria. Fem minuter, tio minuter, till och med tjugo kan jag stå ut med. Men de här senaste kvällarna... så här antar jag att det inte ska vara. Jag läser ju att de flesta andra somnar inom tio minuter. Har någon haft samma problem som jag?
Inatt är det natt 21.
Jag skriver här hennes schema:
19.30-7.30 Natt
7.30 Morgon med glad sång och sedan tutte (frukost) i vår säng
9.30-10.15 sova 45 min (ute i vagn, på promenad, försöker stanna vagnen så hon somnar in själv)
11 Lunch
12.30-14 sova 1,5 h (ute på promenad)
14 Mellanmål (tutte+frukt)
16.45 Middag
18.30-19.30 Lek, ibland bad, tutte+gröt, dans och skratt
19.30 God natt!
Emluren krånglar. Hon vill oftast inte somna förrän ett. Kanske borde jag ändra schemat...?
Hoppas någon svarar...
kram/lou
läggningen ikväll tog 45 minuter. Mycket gråt, mot slutet (när hon var helt slut) mer frågor. Det hela slutade med en bekräftelse från mig. Jag läste i en annan tråd om separationsångest och verktygade mer ikväll. Tänkte att jag börjar om lite från början. Körde bara solfjädern, ja eller snarare handpåläggning då hon är ryggsovare. Nätterna går numer problemfritt (peppar peppar) liksom morgnarna. Jag kanske borde byta namn på den här tråden då rubriken är missvisande. Det jag har problem med är ju läggningarna. Möjligen är det tänder på väg också. För när jag var inne hos henne så lugnade hon sig med solfjädern, verkade försöka komma till ro och började sedan gråta igen. Hon stoppade fingret i munnen och liksom tuggade på det.
Det märkliga är ju att ramsan inte tar vid läggningen. Under vargtimmen däremot (när hon vaknar någon enstaka gång) funkar den direkt. Så hon verkar ju förknippa den med trygghet. Men på kvällen lyssnar hon inte. Och jag upplever inte att jag överanvänt den... Varje kväll är jag lika övertygad om att ikväll vänder det, det är klart att det kommer att gå bra. Och så bara fortsätter och fortsätter hon gråta/protestera/fråga/skrika...
Om det är något jag önskar mig är det vittnesbörd från andra som har säkra sovare och gått igenom kuren. Särskilt från dem som hade problem vid själva läggningen. Jag undrar så hur lång tid det tog innan läggningarna var glada och problemfria. Fem minuter, tio minuter, till och med tjugo kan jag stå ut med. Men de här senaste kvällarna... så här antar jag att det inte ska vara. Jag läser ju att de flesta andra somnar inom tio minuter. Har någon haft samma problem som jag?
Inatt är det natt 21.
Jag skriver här hennes schema:
19.30-7.30 Natt
7.30 Morgon med glad sång och sedan tutte (frukost) i vår säng
9.30-10.15 sova 45 min (ute i vagn, på promenad, försöker stanna vagnen så hon somnar in själv)
11 Lunch
12.30-14 sova 1,5 h (ute på promenad)
14 Mellanmål (tutte+frukt)
16.45 Middag
18.30-19.30 Lek, ibland bad, tutte+gröt, dans och skratt
19.30 God natt!
Emluren krånglar. Hon vill oftast inte somna förrän ett. Kanske borde jag ändra schemat...?
Hoppas någon svarar...
kram/lou
Hej igen!
Är det bara kvällsläggningen som strular? Eller även på dagarna när hon sover i vagnen. Är det olika beroende på vem som lägger henne?
Fundera igenom, riktigt ordentligt menar jag, om det är så att ni kanske i alla fall är inställda på att det skall bli strul och på något sätt ändå förmedlar osäkerhet till henne. Utan att det är er avsikt.
Jag märker tex. att mina läggningar alltid går bättre när jag är själv med Hanna. När hennes pappa är hemma, är jag ofrivilligt/omedvetet orolig över att hon skall skrika för då kommer han att "få rätt" och kunna säga nått i stil med att hon inte vill sova nu, hon är ledsen lyft upp henne osv.
Detta är självklart inget jag vill att Hanna skall märka av, men jag tror hon gör det i alla fall.
Attityden av självklarhet är tydligen ännu viktigare än jag tidigare trott/förtått.
Ni måste vara helt 100 % övertygade om att sova är det som är det absolut bästa för henne. Hon somnar troligtvis först när ni kan övertyga henne om att ni tycker att detta är det absolut enda rätta att göra just för tillfället. Övertyga henne om att hon kan och skall sova. Några andra alternativ finns inte. [-(
För mig har det hjälpt att se till att ha ett riktigt projekt som jag tar tag i direkt efter att jag lagt henne. I mitt fall har jag städat som en tok de sista dagarna. Storkok av barnmat är också bra...
Håll ut och fyll på med massor av attityd. :thumbsup: Med rätt attityd och i mitt fall väldigt mycket tålamod...
får vi en fantasisk julklapp i form av glada, harmoniska och utvilade skruttor.
Kram kram
Är det bara kvällsläggningen som strular? Eller även på dagarna när hon sover i vagnen. Är det olika beroende på vem som lägger henne?
Fundera igenom, riktigt ordentligt menar jag, om det är så att ni kanske i alla fall är inställda på att det skall bli strul och på något sätt ändå förmedlar osäkerhet till henne. Utan att det är er avsikt.
Jag märker tex. att mina läggningar alltid går bättre när jag är själv med Hanna. När hennes pappa är hemma, är jag ofrivilligt/omedvetet orolig över att hon skall skrika för då kommer han att "få rätt" och kunna säga nått i stil med att hon inte vill sova nu, hon är ledsen lyft upp henne osv.
Detta är självklart inget jag vill att Hanna skall märka av, men jag tror hon gör det i alla fall.
Attityden av självklarhet är tydligen ännu viktigare än jag tidigare trott/förtått.
Ni måste vara helt 100 % övertygade om att sova är det som är det absolut bästa för henne. Hon somnar troligtvis först när ni kan övertyga henne om att ni tycker att detta är det absolut enda rätta att göra just för tillfället. Övertyga henne om att hon kan och skall sova. Några andra alternativ finns inte. [-( För mig har det hjälpt att se till att ha ett riktigt projekt som jag tar tag i direkt efter att jag lagt henne. I mitt fall har jag städat som en tok de sista dagarna. Storkok av barnmat är också bra...
Håll ut och fyll på med massor av attityd. :thumbsup: Med rätt attityd och i mitt fall väldigt mycket tålamod...
får vi en fantasisk julklapp i form av glada, harmoniska och utvilade skruttor. Kram kram
// Mamma till Lillith född i maj 2008