Hej Rebecca
Nu ska jag svara mycket generellt.
Enligt IAHP, som använder detta testet hela tiden, så betyder det när man får ett såhär resultat att barnets hjärna har problem med att samköra ögonen.
Och det är mycket möjligt att detta är orsaken till barnets klumpighet. Om man inte kan konvergera ögonen, så får men problem med synsintrycken. Och när ögonen inte skickar korrekt information till hjärnan, så blir det svårt för hjärnan att agera på rätt sätt. Alltså kan man gå in i dörrkarmar, för att dörrkarmerna är inte där man tror de är. Enligt synsproblemet. Man kan få problem på många områden för att saker man tycker ser ut som de är på ett ställe, i verklighten kan vara flera cm därifrån.
Det är mycket viktigt att man som förälder får veta om att det är så, för man kan förstå sitt barn på ett mycket bättre sätt sen. Man ser plötsligt klart varför barnet gör på vissa sätt.
Dessa barn, med konvergeringsproblem, har problemer i vardagen, som de ändå i många fall klarar att lösa. Man tar det säkra för det osäkra, bland annat, och går på det sättet jag beskrev. Man "känner sig för" i fall det ligger något på golvet som man kan trampa på. Man håller fast i räcket för att inte ramla.
IAHP gör två saker.
Först säger de till föräldrarna var de menar problemet är. Ställer "diagnos", om du vill.
Sen berätter de vad man kan göra för att böta på problemet.
IAHP håller inte på med symptomlindring, de är mycket orsaksorienterad.
IAHP menar att problemet sitter i hjärnan som inte klarar av samköringen. Då måste man rikta skytset dit problemen sitter (hjärnan) och inte mot den kroppsdel där man kan se att inte allt står riktigt till (i detta fall ögat som glider ut).
Konvergeringsproblem är INTE OVANLIGT.
Och det går att fixa.
Vid hjälp av krypning i korsmönster.
Den korsvisa rörelsen samordnar de två hjärnhalvorna.
Samordning av hjärnhalvorna kommer inte av sig själv. Samordningen, ko-ordineringnen utvecklas när barnet rör sig i korsvist mönster.
Så IAHP rekomenderar krypning. För ett tre år gammalt barn med konvergeringsproblem - minst 1000 meter varje dag. (Fast man får ju börja smått, och arbeta sig upp till 1000 meter over flera månader...)
Så generellt måste jag svara dig, jag har ju aldrig mött ditt barn.
Men min då tre-åriga dotter reagerade precis likadant som din påfingertestet. Så jag kan berätta hur vi gjorde. (I dag läser hon bäst av alla i klassen).
Jag ska hjälpa dig om du vill.
Kram, Hege
Det är kaos och vi har tappat glädjen med barnen :(
Åhh Hege jag kan inte nog tacka dig!! 
Mina tårar kan inte sluta rinna för att vi klandrat henne för att inte koncentrera sig och att hon inte kan ta det lugnt och därför går in i saker hela tiden 
Jag skulle hemskt gärna vilja ha din hjälp om du är villig till det.
Jag skäms något oerhört.....
Jag har iofs hela tiden sagt att det är något som inte stämmer medans omgivningen (läs min mor och min sambo) hela tiden sagt att det är för att hon har så bråttom hela tiden och att det är "normalt".
Nåja bara jag och min sambo kan göra det bättre för henne.
massor med kramar från Rebecca
Mina tårar kan inte sluta rinna för att vi klandrat henne för att inte koncentrera sig och att hon inte kan ta det lugnt och därför går in i saker hela tiden Jag skulle hemskt gärna vilja ha din hjälp om du är villig till det.
Jag skäms något oerhört.....
Jag har iofs hela tiden sagt att det är något som inte stämmer medans omgivningen (läs min mor och min sambo) hela tiden sagt att det är för att hon har så bråttom hela tiden och att det är "normalt".
Nåja bara jag och min sambo kan göra det bättre för henne.
massor med kramar från Rebecca
Mamma till Bustjejen -04, Flinkillen -06 och
Coola-killen -08
Coola-killen -08
Hej igen.
Jag gråter också, av lättnad över din reaktion. Jag har varit helt skakig i dag, för att jag i det hela tatt gick in och skrev något i denna tråden...
Och ja, jag finns här, och hjälper gärna.
Fast nu åker jag hem (har varit på jobb och smugskrivit) och där hemma fungerar inte Internet...
Om du vill kan du läsa våran historia, den finns bland AW's krönikor. Historien om Felicia.
Sen vill jag passa på att säga till de andra som läser den här tråden:
Förmågan att konvergera är ett av stegen i barnets synsutveckling, och den infinner sig när genomsnittsbarnet är 1 år. Alltså när barnet har fått krupit.
Några barn har en snabbare synsutveckling, andra barn igen har en försenad synsutveckling. I förhållandet till genomsnittsbarnet.
Det kan bero på olika saker. Brist på krypning, t.ex.
Så att försöka fingertestet på ett sjumånaders gammalt barn leder alltså bara till onödiga hjärtsnurp. Även tvååringar kan ha problemer med att konvergera utan att det betyder annat än att utvecklingen är lite sen.
Jag vill inte gärna skrämma upp någon, men jag berätter mer än gärna det jag vet till någon som vill lyssna.
Kram, och glad påsk!
Hege
Jag gråter också, av lättnad över din reaktion. Jag har varit helt skakig i dag, för att jag i det hela tatt gick in och skrev något i denna tråden...
Och ja, jag finns här, och hjälper gärna.
Fast nu åker jag hem (har varit på jobb och smugskrivit) och där hemma fungerar inte Internet...
Om du vill kan du läsa våran historia, den finns bland AW's krönikor. Historien om Felicia.
Sen vill jag passa på att säga till de andra som läser den här tråden:
Förmågan att konvergera är ett av stegen i barnets synsutveckling, och den infinner sig när genomsnittsbarnet är 1 år. Alltså när barnet har fått krupit.
Några barn har en snabbare synsutveckling, andra barn igen har en försenad synsutveckling. I förhållandet till genomsnittsbarnet.
Det kan bero på olika saker. Brist på krypning, t.ex.
Så att försöka fingertestet på ett sjumånaders gammalt barn leder alltså bara till onödiga hjärtsnurp. Även tvååringar kan ha problemer med att konvergera utan att det betyder annat än att utvecklingen är lite sen.
Jag vill inte gärna skrämma upp någon, men jag berätter mer än gärna det jag vet till någon som vill lyssna.
Kram, och glad påsk!
Hege
-
Gäst
Vanlig skelning - hmm
Varje öga skickar ett bilde till hjärnan, och hjärnan lägger de två bilden på varann, och få ett bilde. Det blir det vi ser. Det måste vara två bilder för att man ska ha djupseende. Prova själv att gå rundt i huset medan du håller för ett öga. Inte lika lätt, eller?
När hjärnan lägger dessa bilder PERFECT på varann, då ser man som man ska. Om det inte är så, att ena bilden lägger LITE för snett på, ja, då kan hela synsbilden rubbas. Tänk dig två identiska ljusark (till overheaden) som läggs på lite för snett på varann. Det blir svårt att läsa den texten som står där, inte sant?
Barn som har problem med konvergering (eller konvergens, jeg är osäker på vad det heter på svenska) kan på nära håll få problem med sitt synsbilde, därför att bildene inte ligger perfect på varann. På långt håll har de ingen sådana problem. För ögonen behöver inte konvergera (föras samman) när man ska se på långt håll. Med det måste de när de ska se på nära håll.
Ett barn som skelar kan ju få två OLIKA bilder skickat till hjärnan. Då handlar det ju inte om att bara ena bilden ligger snett, men alltså två kanske helt olika bilder. Då kan hjärnan välja att "släcka" ner den ena bilden, för att det inte ska bli så förvirrande. Hållas det ena bildet släckt tillräckligt länge, slutar hjärnan bry seg om det öga som skickar bilden. Då kan man få höra såna saker som att ungen är blind på ett öga. Vilket ju inte är helt korrekt, det är ju inte något fel på ÖGAT, men hjärnan har valt bort bildmottaket.
IAHP säger att krypning i korsmönster även kan påverka skelning så ögonen ska bli som dom var tänkt, men det har jag ingen erfarenheter med.
Kram, Hege
Varje öga skickar ett bilde till hjärnan, och hjärnan lägger de två bilden på varann, och få ett bilde. Det blir det vi ser. Det måste vara två bilder för att man ska ha djupseende. Prova själv att gå rundt i huset medan du håller för ett öga. Inte lika lätt, eller?
När hjärnan lägger dessa bilder PERFECT på varann, då ser man som man ska. Om det inte är så, att ena bilden lägger LITE för snett på, ja, då kan hela synsbilden rubbas. Tänk dig två identiska ljusark (till overheaden) som läggs på lite för snett på varann. Det blir svårt att läsa den texten som står där, inte sant?
Barn som har problem med konvergering (eller konvergens, jeg är osäker på vad det heter på svenska) kan på nära håll få problem med sitt synsbilde, därför att bildene inte ligger perfect på varann. På långt håll har de ingen sådana problem. För ögonen behöver inte konvergera (föras samman) när man ska se på långt håll. Med det måste de när de ska se på nära håll.
Ett barn som skelar kan ju få två OLIKA bilder skickat till hjärnan. Då handlar det ju inte om att bara ena bilden ligger snett, men alltså två kanske helt olika bilder. Då kan hjärnan välja att "släcka" ner den ena bilden, för att det inte ska bli så förvirrande. Hållas det ena bildet släckt tillräckligt länge, slutar hjärnan bry seg om det öga som skickar bilden. Då kan man få höra såna saker som att ungen är blind på ett öga. Vilket ju inte är helt korrekt, det är ju inte något fel på ÖGAT, men hjärnan har valt bort bildmottaket.
IAHP säger att krypning i korsmönster även kan påverka skelning så ögonen ska bli som dom var tänkt, men det har jag ingen erfarenheter med.
Kram, Hege
-
Gäst
Hej igen!!
Påsken är över och jag har hunnit smälta mycket av infon
Hur gör jag för att gå vidare??? Hur gör vi för att underlätta för henne? Ska vi gå till någon läkare för att få "ögonfelet" konstaterat?
Det är mycket att ta in, men lite i taget så ska det nog med gå bra
kram Rebecca
Påsken är över och jag har hunnit smälta mycket av infon
Hur gör jag för att gå vidare??? Hur gör vi för att underlätta för henne? Ska vi gå till någon läkare för att få "ögonfelet" konstaterat? Det är mycket att ta in, men lite i taget så ska det nog med gå bra
kram Rebecca
Mamma till Bustjejen -04, Flinkillen -06 och
Coola-killen -08
Coola-killen -08
Hej
Här kommer ett generellt svar igen.
IAHP har under många många år studerat friska barn och hur deras neurologiska utveckling går för sig. De menar de har vetskapen om hur en frisk utveckling ska vara, vad som måste till för att sådan utveckling ska gå till, vad som kan försena en sån här utveckling - och vad som kan påskynda den.
Glenn Doman har skrivit en utmärkt bok där han redegör för detta, den boken heter "What to do about your brain injured child".
För att förstå vad det är IAHP driver med, för att förstå vad som händer i hjärnan vid både förseningar och påskyndingar, så måste man läsa denna boken. Om man över huvudtaget skal påbörja något med sitt eget barn, som rekomenderas av IAHP, så måste man läsa denna boken.
En försenad synsutveckling går att påskynda.
Att ha fömågan att konvergera är inte något som kommer av sig själv på barnets 1-årsdag. Förmågan att konvergera kommer som ett direkt resultat av stimuli till hjärnan. Mycket stimuli - leder oftast till en påskyndat utveckling. Lite eller otillsträcklig stimuli kan leda till en försenad utveckling.
En skada i hjärnan kan också leda till försenat utveckling.
IAHP har introduktionskurser för föräldrar som av någon anledning vill påskynda sitt barns hjärnutveckling. En stor del av kursen ägnar sig åt att förklara föräldrarna VARFÖR de ska göra si och så. HUR man ska krypa med sitt barn tar inte lång tid att förklara, hemligheten bak IAHPs success ligger i att de får föräldrarna till at förstå VARFÖR. VAD händer i hjärnan när man kryper, VARFÖR är ålningen så viktig. Detta eviga varför är till stor hjälp när man sen ska får sitt barn att krypa, ofta mer än 1 km varje dag.
1 KM.
VARJE dag.
Mitt råd är:
Införskaff boken!
Mitt andra råd är:
Medan man väntar på boken: Kolla om det är rea på heltäckningsmattor någon stans. Ska man börja krypa så borde man göra en bana rundt i huset, ca 50 - 60 cm bred, så lång som möjlig, med tjock matta. (Flytta möblerna in mot mitten av rummet, låt banan gå längs väggerna)
Sen köper man knäskydd til de vuxna.
Börja krypa. Smått först. Kanske 50 meter om dagen första veckan. 100 meter om dagen andra veckan. Kryping ska alltid ske på tjock matta. Krypkläder: Tjocka mjukisbyxor och strumpor.
Börja åla (magen i golvet, kräla som de gör i lumpen...), börja med 10 meter om dagen första veckan, 20 den nästa. Ålning ska alltid ske på så halt golv som möjligt. Ål-kläder: Shorts och bara tår.
Märk väl att distanserna ska göras under dagen. Inte allt på én gång.
Sen när boken kommer: Läs den!
Kram!
Hege
(Om du tycker det blir jobbigt att göra detta i tråden, så säg till. Vi kan över till PM. Men jag tänker att det kanske är andra som har interesse av att läsa?? )
Här kommer ett generellt svar igen.
IAHP har under många många år studerat friska barn och hur deras neurologiska utveckling går för sig. De menar de har vetskapen om hur en frisk utveckling ska vara, vad som måste till för att sådan utveckling ska gå till, vad som kan försena en sån här utveckling - och vad som kan påskynda den.
Glenn Doman har skrivit en utmärkt bok där han redegör för detta, den boken heter "What to do about your brain injured child".
För att förstå vad det är IAHP driver med, för att förstå vad som händer i hjärnan vid både förseningar och påskyndingar, så måste man läsa denna boken. Om man över huvudtaget skal påbörja något med sitt eget barn, som rekomenderas av IAHP, så måste man läsa denna boken.
En försenad synsutveckling går att påskynda.
Att ha fömågan att konvergera är inte något som kommer av sig själv på barnets 1-årsdag. Förmågan att konvergera kommer som ett direkt resultat av stimuli till hjärnan. Mycket stimuli - leder oftast till en påskyndat utveckling. Lite eller otillsträcklig stimuli kan leda till en försenad utveckling.
En skada i hjärnan kan också leda till försenat utveckling.
IAHP har introduktionskurser för föräldrar som av någon anledning vill påskynda sitt barns hjärnutveckling. En stor del av kursen ägnar sig åt att förklara föräldrarna VARFÖR de ska göra si och så. HUR man ska krypa med sitt barn tar inte lång tid att förklara, hemligheten bak IAHPs success ligger i att de får föräldrarna till at förstå VARFÖR. VAD händer i hjärnan när man kryper, VARFÖR är ålningen så viktig. Detta eviga varför är till stor hjälp när man sen ska får sitt barn att krypa, ofta mer än 1 km varje dag.
1 KM.
VARJE dag.
Mitt råd är:
Införskaff boken!
Mitt andra råd är:
Medan man väntar på boken: Kolla om det är rea på heltäckningsmattor någon stans. Ska man börja krypa så borde man göra en bana rundt i huset, ca 50 - 60 cm bred, så lång som möjlig, med tjock matta. (Flytta möblerna in mot mitten av rummet, låt banan gå längs väggerna)
Sen köper man knäskydd til de vuxna.
Börja krypa. Smått först. Kanske 50 meter om dagen första veckan. 100 meter om dagen andra veckan. Kryping ska alltid ske på tjock matta. Krypkläder: Tjocka mjukisbyxor och strumpor.
Börja åla (magen i golvet, kräla som de gör i lumpen...), börja med 10 meter om dagen första veckan, 20 den nästa. Ålning ska alltid ske på så halt golv som möjligt. Ål-kläder: Shorts och bara tår.
Märk väl att distanserna ska göras under dagen. Inte allt på én gång.
Sen när boken kommer: Läs den!
Kram!
Hege
(Om du tycker det blir jobbigt att göra detta i tråden, så säg till. Vi kan över till PM. Men jag tänker att det kanske är andra som har interesse av att läsa?? )
Hej igen Hege!!
Nej jag tycker med att vi tar det i tråden så kan andra med få hjälp och idéer till sina barn Vi finns ju faktiskt till för att hjlpa varandra 
Jag ska kolla om jag kan få tag i heltäckningsmattor och tills dess får jag ragga trasmattot hos släkt och vänner. Kanske kan sy i knäskydd på ett par byxor till barnen med. Jag får nog hoppa öcer krypningen och ålningen för tillfället eftersom jag är gravid i mån 8
8)
Jag provade idag med att få henne till att krypa och hade tävling med lillebror:) Det gick jättebra (fast hon blev röd om knäna och fick lite ont efter ett tag) så nu vet vi ju att hon kommer att gilla det iaf.
Jag ska ut och kolla efter boken nu direkt och så får vi hoppas på snabb leverans.
kram Rebecca
Nej jag tycker med att vi tar det i tråden så kan andra med få hjälp och idéer till sina barn
Vi finns ju faktiskt till för att hjlpa varandra Jag ska kolla om jag kan få tag i heltäckningsmattor och tills dess får jag ragga trasmattot hos släkt och vänner. Kanske kan sy i knäskydd på ett par byxor till barnen med. Jag får nog hoppa öcer krypningen och ålningen för tillfället eftersom jag är gravid i mån 8
8) Jag provade idag med att få henne till att krypa och hade tävling med lillebror:) Det gick jättebra (fast hon blev röd om knäna och fick lite ont efter ett tag) så nu vet vi ju att hon kommer att gilla det iaf.
Jag ska ut och kolla efter boken nu direkt och så får vi hoppas på snabb leverans.
kram Rebecca
Mamma till Bustjejen -04, Flinkillen -06 och
Coola-killen -08
Coola-killen -08
Hej
Det är viktigt att du följer med på knäna. Knänas hud är det storsta orsaken till att man ska öka så sakta. Barnens knär behöver inte skydd, för huden kommer att anpassa sig, och en fyraåring väger inte så mycket att det ska belasta på själva knäna. Vuxna däremot väger ju lite mer
, och de måste ha skydd om de kryper.
Du som gravid får inte krypa!
Men du kan tänka på den lille du har i magen, och lägga honom/henne på mage från första dag. På golvet. I många timmar. Det kommer inte ta lång tid innan den lille kryper med! Möjligheter, det är det det handlar om. Möjligheter att få ligga på mage, och sen få komma igång med krypandet.
Kram, Hege
Det är viktigt att du följer med på knäna. Knänas hud är det storsta orsaken till att man ska öka så sakta. Barnens knär behöver inte skydd, för huden kommer att anpassa sig, och en fyraåring väger inte så mycket att det ska belasta på själva knäna. Vuxna däremot väger ju lite mer
, och de måste ha skydd om de kryper.Du som gravid får inte krypa!
Men du kan tänka på den lille du har i magen, och lägga honom/henne på mage från första dag. På golvet. I många timmar. Det kommer inte ta lång tid innan den lille kryper med! Möjligheter, det är det det handlar om. Möjligheter att få ligga på mage, och sen få komma igång med krypandet.
Kram, Hege
Hej Hege... och ni andra med
Jag har haft båda mina barn på mage den mesta delen av tiden och försöker få över andras barn til lmage med, men det är så känsligt att klampa in när föräldrarna kontrar med att "nej nej hon vill inte ligga på mage hon blir så ledsen då" NÅja jag försöker förklara lite lätt ang ämnet, men det blir lättare nu får jag hoppas för nu har jag fått hem Domans bok. Jag ska börja läsa den ikväll tänkte jag och så får vi ta lite i taget.
Jag har övat ganska mycket balansgång med henne och krypövningar med. Hon får stå på ett ben och räkna och har jobbat med datorprogram tillsammans. Hon har lugnat sig mycket efter att vi tog bort det mesta sockret och hon accepterar det bra.
Jag kan nog inte vara vid datorn på några dagar för vi måste formatera om den så jag ska rensa och sedan blir den nog nere i ett par dagar
Bara så ni vet
kramar Rebecca
Jag har haft båda mina barn på mage den mesta delen av tiden och försöker få över andras barn til lmage med, men det är så känsligt att klampa in när föräldrarna kontrar med att "nej nej hon vill inte ligga på mage hon blir så ledsen då" NÅja jag försöker förklara lite lätt ang ämnet, men det blir lättare nu får jag hoppas för nu har jag fått hem Domans bok. Jag ska börja läsa den ikväll tänkte jag och så får vi ta lite i taget.
Jag har övat ganska mycket balansgång med henne och krypövningar med. Hon får stå på ett ben och räkna och har jobbat med datorprogram tillsammans. Hon har lugnat sig mycket efter att vi tog bort det mesta sockret och hon accepterar det bra.
Jag kan nog inte vara vid datorn på några dagar för vi måste formatera om den så jag ska rensa och sedan blir den nog nere i ett par dagar
Bara så ni vet kramar Rebecca
Mamma till Bustjejen -04, Flinkillen -06 och
Coola-killen -08
Coola-killen -08
Jag kom att tänka på en sak...
IAHP tar bort mycket dricka på barnens neurologiska programmer. Rekomendationen är 1 liter pr. dag, och inte mer. Har man mycket "vattnig" kost, soppor och sånt, så ska man dricka mindre än 1 liter.
Det här för att skärskilt hyperaktiva barn dricker mycket, och det de kommer över. Badvatten och från sölpyttar ute...
Det kan vara en idé att redusera på drycken. Mäta upp en liter, och ha i kylskåpet. Vi serverade i dock-service, och det var populärt för Felicia...
Annars höras det strålande ut att det går å bra att ta bort sockret! Kom bara i håg att mat med högt GI kan verka som socker i kroppen.
Är du tillbaks på nät igen??
Kram, Hege
IAHP tar bort mycket dricka på barnens neurologiska programmer. Rekomendationen är 1 liter pr. dag, och inte mer. Har man mycket "vattnig" kost, soppor och sånt, så ska man dricka mindre än 1 liter.
Det här för att skärskilt hyperaktiva barn dricker mycket, och det de kommer över. Badvatten och från sölpyttar ute...
Det kan vara en idé att redusera på drycken. Mäta upp en liter, och ha i kylskåpet. Vi serverade i dock-service, och det var populärt för Felicia...
Annars höras det strålande ut att det går å bra att ta bort sockret! Kom bara i håg att mat med högt GI kan verka som socker i kroppen.
Är du tillbaks på nät igen??
Kram, Hege