Japp, den SKULLE kunnat urarta, den här eftermiddagen, om man skulle lagt det ansvaret på en liten tvåårings axlar...
Sofia hämtades idag från dagmamman av hela släkten. Jag, och min mamma och storebror. Väl hemma vill hon gosa 8) i mammas famn och det går ju så bra...
Det går en timme. Och nu är det inget som är bra.

Alls. mamma börjar dra sig hemåt, med orden "du får nog en arbetsam eftermiddag" - tänker på förken Sur, här.
Dörren stängs.
Jag styr nu med raska steg mot tvättstugan. Visa andra gnäller. Det får man göra. Absolut. Men måste jag vilja lyssna
så plockar jag med tvätten och det blir tyst. Snart kommer liten tulta till mig.
Maaammma..?
"Hej älskling, vill du hjälpa mig?"
"Siita faaamnen..."
"Jag kan inte ta dig i famnen just nu. Du får gärna hjälpa mig men jag vill inte höra gnäll. Vill du gnälla går du någon annanstans och gör det."
"Det finns en hög med strumpor där. Kan du sortera dem? Jag vill ha alla strumpor som är VITA."
Ujuj, det är snudd på för svår uppgift, men just därför tar hon sig an den, med stora ögon...
Strax jobbar hon som en liten ekorre med att bära strumpoa efter strumpa till maskinen, alla VITA. 8)
Så blev det klart!

Det stängs lock och trycks på knappar.
Uuuhu...

Maaammaa...
JO! Nu skall tömma diskmaskinen! Kan du öppna DET skåpet
Jag vänder mig om mot maskinen och förväntar mig absolut att skåp öppnas.

Vilket också händer. "Bra, då kan du lägga DEN skålen DÄR."
Återigen snudd på för svårt, men just därför fixar hon allt galant. När hon inte når hämtar hon en stol och Koncentrerar Sig. Sträcker sig med tungan mitt i munnen.
Så var vi färdiga med DET.
Uhuhu...
"JAHA, nu skall vi börja LAGA MAT. Vi ställer din stol där! Jag skär upp köttet du lägger i pannan. Den pannan där."
Så lagas det mat i godan ro, alla glada, nöjda, ivriga och efter maten annonserades tidigt bad...
Har jag nu manipulerat henne till att vara glad när hon i själva verket kände något annat
Jag tycker inte det.

Jag har avstyrt en gråtig, gnällig, sur eftermiddag där inget är bra genom att Utmana och Ta För Givet. Klart jag får hjälp, vaddå

Klart du fixar det där. Eller hur? Vad du kan. Ta den också. Med en halv blick.
8)