Skriket till godnatten - och det lyckliga slutet

[Fanny83]

Du får nog räkna med att ge det en vecka, i alla fall, när du är helt konsekvent med att inget händer förrän det är morgon (utom en pangramsa om det var den strategin du bestämde dig för).

Jag skulle säga att jag har gett det minst en vecka. Först hade jag lite musik, nu kör jag utan musik eftersom han inte längre sover i vardagsrummet där musiken finns. Jag ger det tre dagar till. (Sen flyr jag landet.)

Fixade du nån väckarklocka?

Ja, men jag använder den inte. Jag tycker att det är väldigt tydligt för Charlie när det blir morgon ändå. Jag tänder upp och ropar Kuckelikuuu, klockan är sjuuuu! Jag är en mänsklig väckarklocka, kan man säga.

Allt med små barn tar 3 dagar + uppföljningsvecka.

Det där gör mig bara mer uppgiven, med tanke på att det där inte tycks gälla i vårt hem.

Men nu fick jag lite Attityd tillbaka! Attityden gör i alla fall mig gladare. Charlie verkar leva sitt eget liv alldeles oavsett. Han är så cool och tuff. Och lite snorig.

Nu ska jag läsa tråden nu skickade!
Tack och kram!

[Fanny83]

Nu ska jag läsa tråden nu skickade!

Som DU skickade, alltså. Förstås. Såklart. (Jag får ångest om jag inte rättar, det är en sjukdom.)

[noanamn]

Hej Fanny!

Skulle det inte vara mindre stressande för er allihop att ha morgon 6.30 istället? Nu vet jag ju iof att man inte ska ändra tider mitt i en kur, men eftersom ni har standardmodellat tidigare så är det ju inte riktigt samma sak.

Att lägga ett schema tycker jag handlar mycket om rytm. Blir det kamp och stress flyter ju livet ganska dåligt.
Det här var väl mest ett icke-råd - ville bara påminna om att man inte ger upp, om man följer med i tillvarons svängar ibland.

Kram, du kloka glädjespriderska!

[Fanny83]

Noanamn - jo, bara tanken på att ha morgon klockan halv sju gör mig helt lugn. Det är ju precis som du säger att man ibland får anpassa för allas bästa. Tack för att du påminner mig!

Jag ska ge det tre dagar till, sen får jag baka ihop ett nytt schema.


Ps. Anledningen till att jag liksom inte ens tänkt tanken på att ha morgon halv sju är att jag egentligen vill ha morgon halv åtta. Så sju kändes som en fin kompromiss från min sida...

[chokladkaninen]

Hej Fanny!

Ok, jag ska sluta tjata om väckarklockan... Jag tänkte bara att det kunde passa er eftersom det från Charlies synvinkel då blir DEN som bestämmer när det är morgon. Med ditt nuvarande system är det DU som bestämmer - och dig har Charlie väl lärt sig att han kan influera....?

Annars: En story från vår lilla verklighet här hemma till uppmuntran. O:) Jag ville ha morgon för Bebbo kl 8 för det hade jag haft för Storasyster i hela hennes liv. Men han ville också vakna tidigt. Nån gång i nån schemaläggningsfas hamnade vi därför på kompromissen 7.30. Vilket ju har strulats med då och då men i allmänhet hållit under det knappa år som gått sedan dess. Och... nu börjar han plötsligt försova sig! Två gånger den här veckan har hans trötta pappa och jag båda missat klockradion som har stängt av sig efter att ha spelat en halvtimme för döva öron, och Bebbo, som alltid brukade höra radion och återkalla oss till ordningen, har också försovit sig..... 8) Så en gång morgonpigg behöver inte betyda alltid morgonpigg.

[Fanny83]

Med ditt nuvarande system är det DU som bestämmer - och dig har Charlie väl lärt sig att han kan influera....?

Fast jag gör aldrig morgon förrän klockan är sju. Eller hur menar du? Mitt nuvarande system är ju att göra glad morgon när klockan är sju.

Jag undrar hur mycket han förstår egentligen. Det känns som att han gör som han vill, oavsett. Han är inte så intresserad av mig, höll jag på att säga!

Min känsla när jag läser tipstrådar är att det enda som man behöver göra är att vara säker, lugn och trygg. Och om man inte är det, så är det därför bebisen skriker och är olycklig. Det är det enda man behöver ha, Attityden. Men jag kan lova er att Charlie skriker helt förtvivlat även om jag yogaandas.
Han skiter i vad jag har för mig. Känns det som. Och när man har varit med om att han har skrikit och inte sovit enligt schema i flera månader, så är det ju rätt naturligt att man inte riktigt tror på det hela. Men jag tror inte att det är därför som Charlie skarvar eller skriker. Att jag själv tappar Attityden är främst jobbigt för mig. Det är så det känns alltså. För jag vill ändå påstå att när jag "hanterar" honom så är jag lugn och fin. Låtsas, alltså.

En positiv grej är att det alltid är lite spännande varje kväll. Tänk om det är just i morgon han gör det! Sover till sju. Ja, som Triss, ni vet.

Oj, nu kom jag av mig helt. Var det Ooops I did it again i dansbandsversion jag just hörde från teven?
:-&

[noanamn]

Jag är en sån där morgonmänniska som inte tänkte på att 6.30 faktiskt ÄR tidigt Klart du får till det, hur du än väljer.

Pratar vi inte kur, så är någon timme åt ena eller andra hållet helt ok för oss på morgnarna. Mina barn har alltid vaknat nån gång mellan 6 och 7.

Sömnen är ju en helhet och människor är människor.

[Fanny83]

Kuckeliku, klockan är halv sju - om vikten av fast morgontid
Noanamn: Ja alltså egentligen skulle jag tycka att det var helt okej att det diffade en hel timme varje morgon, för jag själv vaknar ju i vilket fall runt sex (och fyra också, för den delen). Det är nog mest en hang up, att det ska vara RÄTT annars blir det kaos i huvudet. Det kan man ju jobba med, om det skulle vara så. Det mesta här i livet handlar om inställning. Eller som jag myndigt brukar säga: Det är inte hur du har det, utan hur du tar det! (Sen kräks jag på mig själv. Bildligt talat, alltså.)

Men rent konkret - hur gör ni med schemat om det diffar så mycket? Blir det olika tider för saker och ting varje dag då eller? Det är lite det jag tycker är jobbigt, att behöva räkna timmar och minuter varje dag i stället för att ha fasta tider som är samma varje dag. Det är ju det som är vitsen med schemat.

Ett alternativ skulle ju vara att göra morgon mellan halv sju och sju men ha frukost kl 07 och första luren 9.30 oavsett. Vad tycker ni om det? Om det nu är så att det är helt unmöglisch att få älsklingen att sova till 07. Finns det några risker med att ha flexibel tid för morgonen? Jag skulle exempelvis kunna slänga ner lite skojiga prylar till Charlie och låta honom roa sig själv till det är dags för frukost. Så slipper han börja dagen med olyckligt gnällande och jag slipper gå upp före 07.

Ni som håller hårt på morgontiden, hur resonerar ni?

Ha nu i åtanke att vi har kämpat med för tidiga morgnar i över en månad. Ingen som helst bättring i syne. Förutom då att jag numer inte skjuts som en kanonkula ur sängen och störtar till undsättning vid första pip.

Skriv och berätta hur ni gör, berätta berätta!

Frid och kärlek.

[Sagasmamma]

Älskade, underbara Fanny!

Jag tassade in på din tråd för att den brukar få mig att le. Slår vad om att Charlie skrattar sig lycklig över att ha en mamma med en sådan fantastisk inställning till livet!

Så om tidiga mornar. Vi höll ju på ett tag och för oss var det Väckarklocka +Mozart som funkade. Men du verkar ju ha nån slags väckarklocksallergi så den lämnar vi därhän. (fast tänkt ändå, charlie vet ju inte att den mänskliga väckarklockan ringer på samma tid varje morgon, han har väl ingen klocka i sängen antar jag?, Så för honom är det ju bara okänd tid från uppvak tills du förklarar morgon bara, och nog kunde man kanske få mamma att förklara morgon med en gång nån dag i alla fall!? )

Jag försöker men håller inte exakt på tiden, tar upp lilltjejen mellan tjugo i och tjugo över sju, beroende på dagsform, men alltid med väckarklocka som ringer först, och sedan har vi morgonlur med marginlakvart om det behövs. Min klockradio går igång kvart i sju, ibland är hon vaken då (och har kanske varit vaken en bra stund?) Framåt lunch har det ordnat upp sig ändå.

Jag som lätt snöar in mig på detaljer i schemat (min sambo blir tokig på mig ibland-och med rätta, 8månaders överkoncentration är inte att leka med ) försöker resonera i tidsintrvall istället, så känns det bättre. Alltså Saga skall sova ca en halvtimme nångång mellan nio och tio, äta vid elvasnåret och sedan sova en till enochenhalv timme nån gång mellan tolv och två och äta middag vid fem-halvsex. Mellis på lämpligt tillfälle mellan två-tre. (observera att jag inte skrev ut i siffror, för då börjar jag genast räkna och fixa i huvet-nått fel är det nog med mig )

Hoppas du sover gott imorgon!

[mammaT]

Hej!

Ang. tidiga morgnar:
Från det att vi kurade storebror när han var 5,5 mån till ungefär när lillasyster föddes för 8 månader sen har han i princip alltid vaknat innan klockan ringer. Första två åren (tre kanske, minns inte längre!) vaknade han nån gång mellan kl fem och sju, morgon kl sju. Han har sällan varit ledsen utan pratat, snurrat, slumrat och bajsat.

Vi testade det mesta. Pangramsa, musik, husljud men till sist blev det INGENTING. Han fick lite extra sömn på dagen och tidiga kvällar när det kändes som att det behövdes. Det blev hans tid för sig själv och tänka och vara för sig själv. Ganska roligt att lyssna på när han blev större och förde långa resonemang med sig själv....

Väckarklockan införde vi när vi kände att vi slarvade med tiden och tog upp vid minsta pip. Det hängde han ju snabbt på och började klaga allt mer på morgonkvisten... Men vi kom snabbt tillbaka till ordningen när det var Klockan och inte vi som bestämde när det var härlig Morgon!

Nu har han sänglampa, böcker och egen väckarklocka. Sover tills den ringer kanske två av tre mornar. Men då är han ju snart fem år!

Lycka till!

[noanamn]

Nu är mina barn fem, fyra och två år gamla (hur det nu gick till?!), så det här med schema är ju lite annorlunda i jämförelse med när man har en ganska nytillverkad varelse.
Å andra sidan flöt lillasyster in i brödernas morgonrytm nästan från början. De vaknar alltså oftast mellan 6 och 7, dricker välling, leker lite och/eller tittar på bolibompa. Är det dagisdag börjar morgonrutinerna 7.30 och så är det frukost klockan 8.
Lediga dagar följer i stort sett samma rytm, men vi tittar inte på klockan.

Jag blir väldigt stressad av cementerade tider och strikt schema, och försöker "jobba" mer med just rytmen, men det där är ju så olika vad barnet och man själv behöver för inramning.

Kram och lycka till!

[Fanny83]

Vi höll ju på ett tag och för oss var det Väckarklocka +Mozart som funkade. Men du verkar ju ha nån slags väckarklocksallergi så den lämnar vi därhän.

Men okeeeejrå, nu inför vi den där förbannade väckarklockan då, bara för att alla tjatar så himla mycket. Men om man låter den ringa olika tider varje dag beroende på hur das bäbis låter är det ju barnet som bestämmer när det blir morgon i alla fall. Och om det ändå blir morgon på olika tider varje morgon, vad är då vitsen med klockan? HA! Förklara det den som kan! (Hälsar Fanny, 5 år.)

Jag som lätt snöar in mig på detaljer i schemat (min sambo blir tokig på mig ibland-och med rätta, 8månaders överkoncentration är inte att leka med ) försöker resonera i tidsintrvall istället, så känns det bättre. Alltså Saga skall sova ca en halvtimme nångång mellan nio och tio, äta vid elvasnåret och sedan sova en till enochenhalv timme nån gång mellan tolv och två och äta middag vid fem-halvsex. Mellis på lämpligt tillfälle mellan två-tre.

Du och jag, Sagasmamma, du och jag. Vi kommer från samma planet. Och jag funkar nog också bättre av att tänka i intervaller. Problemet kommer när Charlie inte sover så mycket som han behöver, då är det svårt att vara så flexibel. För då kanske det trots allt är min lösa inställning som är problemet.

(observera att jag inte skrev ut i siffror, för då börjar jag genast räkna och fixa i huvet-nått fel är det nog med mig )

Ha ha! Underbart. Jag är inte ensam. Du är inte ensam.

Det blev hans tid för sig själv och tänka och vara för sig själv. Ganska roligt att lyssna på när han blev större och förde långa resonemang med sig själv....

Det låter helt ljuvligt. Och visst vaknar inte Charlie längre med ett stort bröl, men det blir mest gnäll tills vi tar upp honom. Men kanske är det på väg åt det hållet!

Väckarklockan införde vi när vi kände att vi slarvade med tiden och tog upp vid minsta pip. Det hängde han ju snabbt på och började klaga allt mer på morgonkvisten... Men vi kom snabbt tillbaka till ordningen när det var Klockan och inte vi som bestämde när det var härlig Morgon!

Och då ringde den alltid på samma tid eller?

Jag blir väldigt stressad av cementerade tider och strikt schema, och försöker "jobba" mer med just rytmen, men det där är ju så olika vad barnet och man själv behöver för inramning.

Så där lugn och fin vill jag också vara med Charlies tider! Jag är en väldigt lugn och fin människa, men har samtidigt samma tendens som Sagasmamma, att man blir helt insnöad. Det gäller att hitta den perfekta balansen, och den antar jag kommer med erfarenheten. När jag själv har tre barn och ser tillbaka på detta kommer jag säkert skrocka åt mig själv och tycka att det var himla synd att jag stressade så när allt egentligen var så bra.

Tack för era synpunkter, de är GULD!

[Anna-Helene]

Hej Fanny!!

Jag har varit dålig på att hålla mitt löfte om pepp! F'låt så mycket! [-o<

Jag har dock varit inne och 'tjuvläst' lite i tråden ibland, men haft lite för fullt upp med mitt eget för att hinna skriva. Hursomhelst:

\:D/ =D> :-({|= =D> Heja Fanny friskt humör, det är det som susen gör! (Nog den enda hejaramsa jag kan... )

Jag inser att min uppgift här mest är för att heja på och peppa. Är ju själv en nybörjare och har i mångt och mycket samma problem som ni. Men, tänkte mig ändå ge några tankar. Ta de för vad de är. Mina tankar.

Here we go: När det känns tungt, när du känner att det tar så mycket tid och kraft att få honom att somna om exempelvis, kom då ihåg att utan schema, verktyg och hela AW-filosofin så är det INTE lättare. Tvärtom. Nu är du inne på detaljer, Fanny. Charlie vaknar lite för tidigt, han sover inte hela luren osv. I det stora hela går det fantastiskt bra, eller hur?

Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men se det som går bra. Se de framsteg som du och Charlie gör. Känn ditt mamma-förtroende växa eftersom du ger ditt barn fantastiska förutsättningar till god sömn och god mat. Välj den 'strategi' som du tror funkar för er. Om det är exakta tider, eller mer intervall tänkande. (Exempel: Med min äldsta son kände jag inte till AW , men jag hade ändå ett liknande tänkesätt. Tyvärr saknade jag ju verktyg och en del kunskap. Men, hursomhelst, jag visste hur mycket min son 'skulle' sova per dag. Sov han 1,5 h på fm (jag lade honom alltid samma tid på fm), lät jag honom sova lite mer på em. 'Blev' det då en kort lur lade jag in en liten lur till. Så där 'freestylade' vi tills han blev ungefär 8,5 månader. Då helt plötsligt "satt schemat", utan att jag egentligen hade haft något. ) Jag är helt övertygad om att ni kommer att lösa dessa små detaljer som är kvar!

Stora kramar!

[Fanny83]

Anna-Helene, du är en liten pärla! Tusen tack för ditt peppande (din pepp?)! Det värmer och hjälper! Jag håller med om allt du skriver. Du är så klok!

Idag har jag faktiskt haft en mycket mer laid back inställning. (Mycket tack vare att jag på grund av förkylningen från helvetet varit tvungen att inta en väldigt konkret laid back kroppsställning i sängen.) Charlie som ju gillar sina rutiner väldigt mycket missade som vanligt inte sitt 06-uppvak och fick sova redan klockan halv tio. Det gick ju bra. Ingen dog. (Fast jag dog nästan av min förkylning. Vissa kvinnor snackar om hur det är att föda barn, men de skulle bara veta...osv).

Han vaknade också som vanligt under långluren, men jag ingrep icke. Då somnade han om, den lille rackaren.

Mer förkylning åt mammorna!

Tankar kring väckarklockan
Nu har jag med hjälp av ert tvång bestämt mig för att införa väckarklocka. Jag tänker mig såhär, rätta mig om jag är ute och cyklar. Jag ställer klockan på halv sju, som från och med nu är min nya accepterade morgontid. Klockan bor på Charlies rum och jag går inte in dit förrän den ringer. (Om det inte är KRIS.) Då är det verkligen klockan som bestämmer. Vad tycks?

[mammaT]

Här hemma står väckarklockan på 07:00, men ibland är den lite flexibel... Därför har den tidigare stått utanför storebrors rum. Tror mig minnas att den i perioder haft en marginal -halvtimma åt varje håll. Den byter ju också mellan vinter och sommartid!