
Perfekt

Där lät du henne ta hand om saker och ting själv, därtill nödd och tvungen men också i förtroende för henne, att hon faktiskt klarade det. Och det gjorde hon. Hon fick inget "svar" på sina slentrianmässiga frågor och tröttnade själv på hela surven. Och somnade om. Och var inte det något alldeles kolossalt trevligt, det som blev svaret på DET
Det du lär henne nu är att hon kan vara fullkomligt lugn för att morgonen faktiskt kommer och att DU ser till den saken, pålitlig som en gammal trähäst. (Dock inte den trojanska

Så slipper hon ta ledningen över den saken, slipper fråga, slipper ansvara. Du bevakar hennes intressen. Hon behöver inte (försöka) göra det själv, vilket är ett både jobbigt och rätt tröstlöst företag för en så liten människa. (Ganska jobbigt för en väldigt stor människa också, som bekant

)
Pris och beröm
