Tjingeling!
För några dagar sen damp ett besked ner i brevlådan att P har fått en plats till den avdelningen vi önskat att byta till. Han har formellt slutat och på hans plats i hallen på förskolan står nu namnet på ett annat barn.
Vi föräldrar är såklart glada att vi fick som vi önskade. Han verkar måttligt road och tycker "dagis är dumt" när det är tråkigt att åka och hämta storebror. Det känns långt kvar till september när han börjar igen men lite glada inlägg får vi få till om hur "kul det kommer att bli att börja på DEN avdelningen med DEN kompisen".
Förskollärarna på hans kommande nya, avdelning söker hans kontakt lite mer. Lite lustigt så har både jag och en god vän (med barn på båda avdelningarna) märkt av att förskollärarna på vår "gamla" avdelning har blivit mer tillmötesgående och trevligare senaste veckorna. Antingen är det bara vårkänslor som vaknar eller så har de fått sig en tankeställare efter vår situation och reflekterat över sitt bemötande. Eller en "tillsägelse" av förskolechefen...
Kram