5 år och nervös vid stora grupper

[Fanny_carlsson]

Vår tjej har varit sjuk en vecka. Idag var det första dagen och tårarna trilla ner redan när hon vaknade på morgonen...

Vi lekte lite teater i går. Jag lämnade och pappa var fröken. Hon klamrade sig först fast vid mig och sedan efter ett tag släpte hon taget och vinkande till mig. när vi bytte fröken (pappa bytte röst) var det lite klängigt igen. Hon levde sig in i detta. Men inna hon somna sa hon att jag tror inte att jag kan det imorgon när det är på riktigt.

Jag skall läsa igenom lite mer i kväll och hör sedan av mig.

Tack för era svar.

[Fanny_carlsson]

Jag har ringt och pratat med fröknarna på dagiset. När vi har gått ut genom dörren tystnar hon. Hon sätter sig direkt vid bordet, äter och pratar. Hon är glad och leker mer och mer med de andra barnen. Känns som hon har det bra och hon säjer själv att det har varit roligt. Det är bara själva överlämnandet som är jobbigt.

Klar att de inte måste vara glada när de lämnas bort. Det är ju roligt att de tycker om att vara hemma med oss. Det kommer en tid när de aldrig vill vara hemma.

Skall fundera lite mer på hur vi löser detta på bästa vis. Detta är det tuffaste. Arga barn, trotsande barn mm klarar jag av. Men olyckliga barn är jobbigt. Känns som hon helt plötsligt har kommit på att hon är inte det bästa som finns. Vi kan klara oss utan henne vilket hon tidigare inte trodde.

[TorsMamma]

Kan bara säga mitt i prick!

Men olyckliga barn är jobbigt. Känns som hon helt plötsligt har kommit på att hon är inte det bästa som finns. Vi kan klara oss utan henne vilket hon tidigare inte trodde.

Detta är 6-års krisen på pricken! Läs i BB där de anser sig vara så förfärliga att ingen kan älska dem allra minst dem själva. Här gäller att bygga självkänsla!

[Susanne*]

Hej igen
Jag håller helt med om att trotsande barn, arga barn...de mesta känns lättare än ledsna barn. Håll dock ett öga öppet just för "ledsen" för jag vet flera barn som har trotsat just på det sättet. Ställt frågor genom sin ledsenhet om ramar och vart gränser går. 6-års åldern är en ny trotsålder så det brukar komma en rejäl släng i någon form.

Egentligen tänker jag att det ofta är samma innehåll i arg, trotsig och ledsen - det bara yttrar sig på olika sätt. Många arga barn är ju egentligen missförstådda och ledsna i själen. Så samma hantering därmed med noga fundera igenom vad man tror är bäst, sätta fasta ramar, pakta och sedan genomdriva.

Varm kram
Susanne

[Fanny_carlsson]

Magsjuka på dagis så vi kommer vara hemma denna veckan. Skall peppa, prata mm inför nästa vecka.

Hon var nöjd och glad när vi hämta henne och lite lessen för att hon inte fick åka till förskolan i dag. Roligt att höra. Hon hade lekt och haft roligt hela dagen sa hon. Hon hade bara varit lite lessen när pappa gick men inte hållt fast honom. Vi peppar henne och hon har fått en dagbok där vi skriver ner vad som var roligt. Vi kryssar eller ritar en gubbe som visar hur det gick att lämnas av pappa. I går fick hon ett halvt kryss eftersom hon inte behövde hålla fast. Hon var så nöjd... =D>

Jag brukar göra listor på vad hon skall fixa på morgonen och kvällen. Har inte behövts på ett tag men nu är det dax. Kanske göra en arbetslista också. Har varit lite dålig på att sätta henne i arbete. Vill spela och pyssla mm när vi äntligen har lite tid över. Tror att det kanske är bättre att vi gör lite mer nytta istället för att hon skall känna sig mer behövd.

Tack för era svar. Ni är guld värda

[Alma]

Vad bra du lotsar henne genom detta!
Vore intressant att följa hur det går sedan när ni ska tillbaka i förskolan igen. Om du vill skriva läser jag med intresse!

[Fanny_carlsson]

Dottern vill åka till farmor och farfar några dagar. Vad tror ni ?
Är det bra eller kan det bli för mycket för vår lilla tjej?

Jag känner att det bara skulle vara bra för hennes självförtroende att fixa en övernattning hos farmor. Är bara lite rädd att om hon har svårt att somna eller blir lessen kommer det bli ett bakslag. Vet att jag skall peppa henne och lite på henne men vill så gärna att det skall släppa på förskolan.

[Alma]

Måste det höra ihop tror du, dvs hennes känsla för förskolan och eventuella hemlängtan hos farmor?

Att få lite mer tid med farmor om de har en nära relation är väl en bra sak, om man annars har det lite kämpigt med sig själv och förskolan. Kanske ger lite distans?

Om man inte gör så stor sak av att sova över där, dvs inte ser det som att hon ska fixa det och därmed stärkas - eller få hemlängtan och då misslyckas, kanske man bara kan ta det som att "sov över där du och om du vill komma hem går du in till farmor så hämtar vi". Inget mer med det, inget som måste klaras av eller göras sak av?

Förutsatt att ni bor hyfsat nära förstås.

[Fanny_carlsson]

Glad tjej vaknade tidigt och väntade på farmor och farfar.
Packade kläder och sovsaker.

hon sa "Jag skall inte hålla fast pappa som jag skall göra på förskolan nästa vecka"

Det känns som hon har bestämt sig att hon skall tycka det är jobbigt att lämna pappa.

[Alma]

Jag har inte själv varit i denna situation, och sonen har inte kommit i 6-årssvängning ännu, men jag tänkerr att hon kanske inte bara bestämt sig för att det är jobbigt att bli lämnad av pappa, utan helt enkelt vet att hon kommer tycka det?

Kan man leka och rollspela med denna känsla som en liten bearbetning tror ni? Att pappa och dotter spelar upp lämningen hemma? Göra upp spelet först tillsammans, "Nu ska vi leka att vi går till dagis och då ska du hålla fast mig och INTE vilja bli lämnad! Ännu hårdare måste du hålla fast. Skrika också!" Och sedan byta roller, nu ska pappa bli lämnad och det tycker han inte alls om, så dottern får trösta och försöka lösa situationen? Hon måste ju till jobbet sedan, och vad ska hon göra med sin skrikande pappa! Mamma är dagispersonal och gör det som de brukar göra.

[Fanny_carlsson]

Detta kommer bli en tuff vecka. Vi har varit hemma i nästa två veckor pga sjukdom.

I går ville dottern att vi skulle titta på foto från förskolan på datorn. Har haft det som lite laddande tidigare. Vi pratar om vad de kan göra och vad kul allt är.

Sedan spelade vi teater. Jag lämnade, pappa var fröken och dottern lekte mm. hon skratta och hade roligt.

Frågade pappa innan hon somna om han kunde hämta henne tidigare. Sedan somna hon nöjd och har sovit gott hela natten.

När jag väckte henne idag "NEJ!!!, Jag vill inte till förskolan"
Stora tårar trilla ner för kinderna. Det gör så ont i mig
Pappa har en förmåga att säja " Skärp dig, sluta grina"
tråkigt att lämna detta och åka till jobbet.

Skall ta med väckandet i teatern i kväll. Höra om farmor kan hämta någon dag mm.

[miniz]

Hej.

Har du läst i Barnaboken, om 6-àringen?
Du kan ocksà läsa pà om personligheten och social delaktighet.
AW beskriver det sà bra i boken, läs i den sà fàr du nog nya tankar.
6-àringen är sà stor och sà liten pà en och samma gàng.

Och kom ihàg humor. Skratta minst en gàng om dagen, sà där pà riktigt, magskratt!

Kram.

[Fanny_carlsson]

Jag har läst på men skall läsa igenom det en gång till. Hoppas att jag får lite nya tankar

Vi känner att det andra gnället och oroliga tjejen har vi kommit igenom med mer arbetsuppdrag. Skall ladda upp med en att göra lista, teater på lämningen, läsa på och sedan är det bara att Peppa den lilla tjejen. Skriva i dagboken vad som har varit roligt. Hoppas att det snart vänder. [-o<

[miniz]

Bra plan! :thumbsup:

[Alma]

Berätta hur det utvecklas!

Tror det spelar stor roll också att hon känner att i är med henne detta, också när det blir jobbiga lämningar. Rollspel mm fattar ju hon att det handlar om att ni ser att något är svårt för henne.

Bekräftelse är också bra, "japp, det är jobbigt att säga hej då ibland". Ibland kan man med en bekräftelse också göra något stort och överväldigande till sakligt och påtagligt. I "japp, det är inte kul det här" finns både bekräftelse och att det inte är så farligt, det är övergående.