Amningsnapp

[NlNA]

Hej igen

Tack alla för era inlägg, pepping, tips och råd. Guld värt när man nästan ligger under isen .
Nu är läget här mycket bättre och jag har hittat min självkänsla och tro igen (även om den emellanåt kan få sig en törn )

Det bästa är att min mjölk är tillräcklig för honom och han klarar sig på den, förutom de tillfällen då jag gett lite tillägg under ökningsperioden .
Var på BVC idag och han har gått upp 500 gr på 10 dagar! Ett rejält skutt på viktkurvan var det och jag kände en enorm lättnad när jag fick beskedet .

Ponken där hemma är 1 månad! EN. MÅNAD. Då varken vet man eller kan man mycket. Ni är nya för varandra, ni har bara känt varandra utanför magen i en månad. 30 dagar liksom.

Visst är det så Kalaskakan, visst är det så, men ack vad jobbigt det kan vara när man står där och inte vet vad som är problemet . Inte kan tyda, inte kan veta, inte kan förstå...

Sen reagerade jag på vad du skrev igår om att vilja vara stark och blablabla. Förlåt, men det ÄR "blablabla" i mina öron. Själva stod vi ensama utan back-up i Sthlm med både Klimp och Smulan och jag lovar att jag hade gett mycket för att ha den hjälpen du har omkring dig!

Vår situation är jobbig emellanåt pga min sambos sjukskrivning. Tyvärr är det så att jag är den som måste ta huvudansvaret för det mesta för att vi ska få vardagen att gå ihop och jag kan inte lita helt på styrkan hos min sambo eftersom den sviktar så. Vi har redan god hjälp ifrån många håll sen innan och det känns nu lite jobbigare att behöva be om mer hjälp . Jag och dom vet ju att det bara är tillfälligt just nu men det är tar ändå emot.
Ibland kommer det över mig hur jag ska kunna åtgälda all den hjälp vi får. Det är väldigt sällan jag/vi kan det och jag hoppas så att våra kära ska fortsätta orka med oss...

De senaste dagarna har gått bra med både mat och sömn men idag har vi bara skarvat hela dagen Max 1½ timmes sömn har det blivit och nu springer jag mellan datorn och vagnen då han bara sovit 45 min .
Hoppas detta bara gäller för idag .

Sambon och tösen har gett sig iväg på en liten tripp. Åkte i lördags och kommer hem imorgon. Det har kännts underbart att fått ro om sig själv och lillkillen samt pysslat med sånt här hemma som man inte har hunnit med innan Men jag saknar dom mycket

Kram på er

[Elle]

Vad skönt att det löst sig med maten!

Vi finns här
/Elle

[NlNA]

Hej

Jag har haft en fruktansvärd fm då han skarvade och inte ville somna om efter 45 min. Allt blev fel och maten blev fel. Hade planer på att åka till stan och inhandla en present till sambon som fyller år men det sket sig helt då han gallskrek när jag satte honom i bilen .
Nu är han så ÖT och har varit så hela kvällen att jag inte vet vad jag ska ta vägen . Han har redan tagit sig en 20-minutare för en timme sen (kl 20) och nu tar han en till Eller så somnade han för natten, har ingen aning .
Vi brukar hålla natt mellan 22-23 men nu är klockan bara 21 och det är egentligen lite tidigt för min del!
Däremot så sov han sitt första 6 timmarpass inatt så vi får väl se om det blir något av det i natt med. Är inte nöjd över att han somnar för natten nu kl 21 eftersom han somnade kl 23 igår. Det skiljer lite för mycket för att kunna hålla SM något sånär .

Idag har det varit jobbigt känslomässigt och jag har gråtit en massa. Först över att jag inte fixar hans skrik . Har så svårt för det och blir bara frustrerad när jag inte kan hjälpa honom . Det känns så svårt för jag blir så arg på honom och jag vet så väl att det är fel utav mig att reagera så då det är HAN som förväntar sig ledning utav MIG
Sen har jag gråtit ännu mer i kväll då min sambo och jag fick ett väldigt jobbigt brev ifrån vår advokat. Vi har i 6½ år legat i en rättslig process ang fuktskador vid vårt husköp och idag fick vi besked om att det inte blev till vår fördel .
Det har varit en jobbig process där allt möjligt konstigt har hänt och det har tärt på oss enormt (därav min sambos sviktande hälsa).
Det positiva nu är iaf att vi kan lägga detta bakom oss. Vi har gjort allt vi har kunnat och nu behöver vi inte tänka mer på detta, vi kan avskriva det. Det är bara alla pengarna vi förlorat som svider en del.... .

Allt kommer lite olägligt bara nu när jag är så ostabil och jag hade öppnat brevet strax innan sambon och tösen kom hem ifrån sin weekend-tripp. Dom fick möta en ganska tårögd mamma i dörren och det kändes hemskt .

Ville bara prata av mig lite efter min jobbiga dag och ni kan väl hålla tummarna att jag kommer att må bättre imorgon

[blivandemamma]

Hej Nina.

Vi har alla sådana dagar. Kanske inte med så jobbiga besked som du hade idag, men dagar när man inte orkar, inte räcker till och inte kan TÄNKA i termer om hur man tar ledningen och hur man tacklar olika bekymmer. Det är okej, det är det verkligen! Du är ingen sämre mamma för det, tvärtom! Ens känslor kan man inte råda över.

Idag är en ny dag. Jag hoppas att du kan se det hela med lite klarare ögon. Och behöver du hjälp att bena upp det hela, finns vi här.

Kramar

Anna

[Kalaskakan]

Godmorgon Nina!

Du har redan fått ett så fint svar att BlivandeMamma och jag vill också komma in med ett

då han gallskrek när jag satte honom i bilen

Varför gjorde han det?
Retoriska frågor för dig att fundera över!
Var det mitt i lurdags, var han trött eller gillar han helt enkelt inte att åka bil? Smulan började _köpa_ att åka bil först vid 15 månader

Däremot så sov han sitt första 6 timmarpass inatt

Men det är ju toppen Nina, toppen ju! Där får du en fingervisning, igen om att matintaget inte är helt galet ju!

Vi brukar hålla natt mellan 22-23 men nu är klockan bara 21 och det är egentligen lite tidigt för min del!

Allt är föränderligt, se det för vad det är (var). Anteckna gärna Nina ifall du inte redan gör det. Skriv ner alla tider varje dag. På så vis, när jag gjorde det, går det att se tendenser och preferenser, kalasbra.

Först över att jag inte fixar hans skrik . Har så svårt för det och blir bara frustrerad när jag inte kan hjälpa honom

Med största omtanken säger jag detta nu:
Det ÄR jätte jobbigt att höra skriken jag vet och det är här hjälpen som erbjuds dig kommer in i bilden. Jag läste ditt svar till mig och jag förstår hur du menar med ansvaret, med "skulden" över att ens undra om man kan återgälda. Men vet du? Folk frågar inte om de kan hjälpa till för att endera dagen kunna använda det emot den de erbjuder hjälp. Tänk dig själv under mer klara situationer Man erbjuder hjälp av omtanke.

Så när du känner att skriken tar hårt på dig, be någon god hjälpare om hjälp Nina, för man blir smågalen.

Sen vill jag att du ser skriken för vad de är, att något inte riktigt stämmer. Då åtgärdar du, matar, gosar, byter blöja, håller koll på klockan så att han inte blir övertrött. Efter det gör du allt du kan och innebär det att få honom att somna till i din famn för att sen läggas i vagn så kör på det.
Det är så man lär sig att finjustera, eller - det var så jag lärde mig att finjustera och se vad som det var Smulan föredrog och fick ner ganska mycket skrik från vår älskade lilla donna.

Stirra dig inte blind på klockan, stirra dig inte blind på mililitrar, stirra dig inte blind på vad som hände igår. Du grejar detta!

Stor morgonkram med kaffe på
Ny dag idag, ni är starkare än vad ni tror om er!

[chokladkaninen]

.... och jag vill tillägga: oroa dig inte om det diffar i läggtider ännu! Ni har fortfarande smekmånad ju, och det bästa du kan göra än så länge är att sträva mot en 1,5h/2,5h rytm medan du stillar lillens överlevnadsångest. 8) Om han vaknar efter 45 min är det läge att ta upp honom och erbjuda en liten påfyllning, sedan lägga honom igen så att han får sova klart sovpasset. Det är absolut inget problem att göra så när det krävs när han ärså här liten!

Grattis till 6-timmarsnatten, säger jag med! Det är rätt vanligt att barnen vill gå och lägga sig tidigare och tidigare med stigande ålder, så häng på sömntåget och enjoy the ride, tycker jag. Det verkar ju som om din kille har en sund inställning!

[NlNA]

Hej igen!

Nu behöver jag åter hjälp!

Försöker ta varje dag som den kommer men det är tufft!

Vissa dagar har gått bra men för det mesta går det dåligt!

Han har fått en vana att skarva på 45 minuter och jag tar då upp honom och erbjuder lite mat. Han tar den men vill sen inte somna om så att han får mer sömn.
Idag såg det ut såhär:
Morgon 7:30 åt och blev trött 8:30 (ville bara ha ett bröst och jag trugade och trugade men inte...). Försökte buffa till sömns och somnade först vid 9 då han inte kom till ro .
Sov 9-9:45 , erbjöd mat och ett snabbt byte (bajs) och trugade igen med mat men inte... Buffa utan resultat och han ville verkligen inte somna om. La honom i vagnen och det gick bättre men kl 10:30 var jag tvungen att se om det gick ner mer mat då han fortfarande inte ville somna. Åt litegrann och somnade sen 10:45 och sover nu och det har gått 3 timmar sen han somnade inför sovpasset.
Det är ju egentligen bara 45 min kvar av sovpasset (på 2,5 timme) och jag vill verkligen inte väcka honom nu för då har jag en trött och skrikande kille här (om han nu inte vaknar av sig själv förstås).
Hur ska jag göra för att få honom att sova längre än 45 minuter? Han vill ju inte ha mer mat innan sovpasset när jag erbjuder och jag gör ju detta under hela hans vakentid känns det som.
Är han tillräckligt stor nu för att somna om med hjälp utan att erbjudas mat?
Maten blir ju så fel när jag erbjuder honom mat för att somna om och jag är rädd att han inte blir tillräckligt hungrig inför nästa!

Det går åt så mycket tid till honom (buffa, vagna, mata) så jag får aldrig träffa tösen längre känns det som. När han äntligen sover måste ju vi äta och jag kan inte planera någonting! Vill inte ge mig ut utan bara vara inne. Och då har jag ändå sambon som är hemma och hjälper mig!
Om 2 veckor börjar han att jobba och då blir jag ensam med tösen (som han har fått ta jättemycket) och det börjar ge mig panik. Jag får ingen ordning på dagarna alls och han sover och äter inte alls enligt SM eftersom han skarvar och sover 1½ timme eller max 2 timmar.

På kvällen får vi inte heller till hans övertrötthet utan att han ska hänga på min sambos arm och somna där. Buffa och vagna hjälper inte inom tidsramen vad jag ska tycka är ok med skrik!
Övertröttheten kommer som lägligast när tösen ska lägga sig och jag vet inte hur jag ska fixa att göra ordning henne till natten med blöja, välling och läggning samtidigt som man har honom skrikandes! Sambon och jag turas givetvis om men hur ska man fixa detta själv?
Hur gör ni som inte har sambon hemma pga jobb?
(Tösen är i trotsen och är en sängurhoppare, men det går betydligt fortare nu än innan).

Skulle helst vilja buffa honom alltid då det är lättast när man inte är hemma (därför känner jag mig så fången att vara hemma, släpa med sig vagnen in till folk bara för att få honom att somna känns besvärligt ) men han köper inte det utan vill helst vagnas vilket går smidigt.
Men hur länge ska man behöva vagna för att få honom att somna? Jag avslutar alltid i god tid och på natten behöver jag aldrig göra det då han ligger i sin säng.
När kommer han att kunna somna själv utan hjälp från mig?
Är lockad att ta till napp för att få honom att somna in då jag vet att det fungerar men vet att det inte är så lyckat i längden!
Vad anser ni?

Skrev om det tidigare och ni har svarat på det men jag har fortfarande ångest över att han ska börja jobba om 2 veckor! Fattar inte hur jag ska fixa det då, jag fixar det ju inte ens när han är hemma!

Vet att det är vingligt så här i början men jag tycker att något borde fungera iaf, han är ju 5½ vecka nu!
Eller går jag för fort fram? Behöver jag ha mer tålamod och vänta in honom mer?
I 4 nätter i rad har han sovit 5-6 timmar men inatt var vi tillbaka på 4 timmar.
Får dom återfall då och då och ska man göra något åt det om det bara rör sig om 1-2 nätter?
Hur många dagar ska gå innan man ska åtgärda nattsömnen?

Tack för att ni finns!

[chokladkaninen]

Hej Nina!

Det allra allra viktigaste är 1) en mätt mage; och 2) en lugn mamma. 8) Just nu har du lite svårt med 2:an, vad det verkar, så låt oss bara acceptera att du måste jobba på att slappna av mer (alla har det vingligt i början, men med lite tid så löser du det, garanterat - och när du inte hinner överkoncentrera dig på lillen slutar han kanske rent av skarva? Tösen blir de 18 korna, liksom!), och prata om 1:an istället:

Försök hålla måltiden inom 1,5h nu. Ge en 5-minlur (exakt!) i mitten av vakenpasset om det krävs för att han ska kunna äta ordentligt matning 3&4, men satsa annars på att hålla honom vaken (hellre kortare vakenpass med helvaken bebis än längre vakenpass med smygslumrande bebis ).

Rulla sedan försiktigt med vagnen just före 45-minskarven i ett par dagar, så att han vänjer sig vid att sova över den. Och backa sedan och lita på att han sover över.

Börja öva på att somna med mindre verktygande - när han kan somna utan knockoutslurk/vagning kan han också somna om själv i en skarv.

Hur har du det med överlevnadsångesten? Om du känner att den börjar vara under kontroll är det dags att ha lite mer förtroende för att lillkillen faktiskt vill sova. Känner du inte att du har den under kontroll så är det för tidigt att försöka styra och ställa, och bättre att fortsätta mata vid minsta pip.

Visst sover han på mage med larm? Ryggsovare skarvar mycket mer!

[NlNA]

Usch, idag har det varit katastrofernas katastrofdag och jag blev helt knäckt .
Han började redan bli trött efter 45 minuter efter nattens sömn och jag hann bara få i honom ur ett bröst, sen ville han inte ha mer.
Vagnade honom, somnade men skarvade efter 45 min. Vagnade och somnade om men vaknade hela tiden under hela sovpasset och bökade och hade sig.
Eftersom han sover oroligt så är jag så osäker på om han verkligen är mätt!
Men han somnar ju om hela tiden fast vaknar stup i kvarten, så jag vet inte hur jag ska tyda det!? Han blir bara arg och vrider och har sig vid bröstet och vill verkligen inte ta det!

Vi åkte till mamma sen och då bröt ut, rent utsagt Vi hade ingen vagn med oss, utan jag tänkte att vi får ta till nappen
Den störde utav bara ! Ska inte ta till den igen
Han vaknade så fort den ramlade ut och återigen skarvade han på 45 min. Jag blev så förtvivlad för han bara skrek och skrek och jag kunde inte hjälpa honom att somna om . Buffningen tog inte och la jag honom vid bröstet så åt han bara lite och blev sen trött men utan vagn så gick det knappt att söva honom utan han somnade av ren utmattning och sov sen igen bara 45 min Hela dagen har varit ett fullkomligt .
Max att han sov ett pass på nästan 1½ timme och det i sambons knä

Det känns som att jag måste börja om helt från noll nu och ta en sak i taget
Jag tror att matångesten är stillad, så vi får se förbi det

När jag vagnar, ska jag vagna till "nästan" sömn eller bara för att lugna
Som det är idag så tystnar han så fort jag rör vagnen och jag slutar i god tid men han har svårt att komma till ro. Jag tror att jag slutar för tidigt för han hinner inte somna under den tiden jag vagnar och börjar snabbt att protestera när jag slutar (vill inte hamna i vagn-träsk, så därför är jag väldigt noga med att sluta i tid, men det kanske är för tidigt )

Jag håller mattiderna inom 1,5 timme, för han orkar sällan vara vaken längre än det. Rättare sagt är han nog vaken sammanlagt 2 timmar men den sista halvtimmen går åt till att vagna och få honom till ro

Han sover på mage

45 min-skarvarna är för mig ett aber, då jag hade samma problem med tösen när hon var 5-7 månader och jag kurade. Ständigt att hon vaknade på 45 min och det verkar nu som att jag har fått en till

Jag har det jättesvårt med att behålla mitt lugn och jag blir nu ännu stressigare än innan då även hans sovtid tar tid från mig och min tid till tösen. Förrut var det ju bara när jag ammade som han tog tiden men nu är det också sovtiden som ställer till det
Tösen reagerar nu med missnöje och tjut varje gång jag ska vagna eller amma lillkillen och jag ser på henne hur fel allt blir. Hon blir ledsen och arg och det skär ännu mer inom mig .
Hon ska ha allt som lillebror har och även det jag behöver för att amma honom
Försöker så gott det går att låta henne vara med oss när vi ska göra något med lillebror men ibland kommer annat emellan och jag vill ju också få tid att vara bara med henne och lämnar över lillebror till pappan så att dom får tid tillsammans.

Just nu går det mesta utför känns det som t o m för natten måste jag vagna Det enda som finns kvar nu är att han sover 5-6 timmar natt, resten är ett

Stå ut med mig, för jag gör det knappt

Tack för all hjälp.... som jag fortfarande behöver
Tack ni underbara

[chokladkaninen]

OK, nina, ta ett djupt andetag, släpp dagen som blev strulig och satsa på 5-minluren imorgon. Läs mitt senaste inlägg en gång till!

Det kommer att bli bra, du måste bara inte låta dig stressas om saker inte blir som du vill (lätt att säga, jag vet - har förstås varit där själv ). Försök att inte "låta Tösen vara med" utan behöv hennes hjälp! Du KAN ju inte producera nån mjölk åt lillen om hon inte hämtar ett glas vatten åt dig att dricka, eller hur? Och lillen får ingen ny blöja om inte hon ställer upp på att byta den!

[miar70]

Har inte läst hela tråden så ber om ursäkt om svaret finns i den men undrar: har du fortfarande amningsnapp? När vi kurade i Gastsjön var det en bebis med amningsnapp och det första vi gjorde var att ta bort den, för amningen blev för jobbig, drog ut på tiden och bebisen fick inte i sig tillräckligt med mat. Första dagen var jättetuff, men redan dag två lossnade det och timtalsamning med utmattat barn blev tjugominutersamning med jätteglad bebis! En tanke bara

[NlNA]

Tack för era snabba svar

Inatt sov han 10-04. Åt ca 30 min och sov sen 04:30-08:00
Det betyder väl att jag har mjölk Men samtidigt undrar jag om han tog igen förlorad sömntid från gårdagen

Jag använder amningsnapp fortfarande och han äter bra och snabbt tycker jag. Hade velat bli av med den men har testat men han blir riktigt arg. Har dock inte testat det för en hel dag men jag vågar inte ta tag i det nu när mina nerver är på helspänd, senare isf .

Är fortfarande osäker på det där med vagningen. Kan vagna och har sett filmen men jag undrar om jag ska ta i så där hårt när jag lägger honom Han skriker inte men jämrar sig och bökar och har svårt att komma till ro. Jag vagnar och det tar ca 5 min för honom att komma till ro men jag slutar innan han somnar och han somnar in själv.
Är det fel att vagna mjukare än filmen tills dess han kommer till ro och ska somna in eller ska jag bara vagna som i filmen just när han skriker och stoppa precis när han lugnat sig och låta han komma till ro själv

Därför undrar jag igen; Ska jag vagna till "nästan" sömn eller till lugn (slutat skrika)

Nu har han vaknat 3 ggr under 45 minuter och jag har vagnat honom lungt så att han somnat om. Vet inte om det är rätt eller fel men gör jag inte det skriker han upp sig och det tar längre tid att få honom att somna om. Jag fattar inte varför han hela tiden vaknar
Har jag fastnat i vagnträsket redan
Vågar inte backa än och låta honom försöka somna om själv. Han (och jag) måste få sin sömn först, för det har han inte fått på flera dagar nu.

Vi har honom på nedervåningen där vi tyvärr inte har något enskilt rum att lägga honom i. Han sover i en liten vrå i matrummet men tösen leker och lever här också och jag märker att han blir störd av henne,
men ska jag lägga honom på övervåningen i sitt rum tills dess att denna procedur är över så han får lite mer ro

Några frågor jag skulle ha svar på om ni orkar och hinner

KRAM

[Kalaskakan]

Hej Nina!

Här kommer inputs från mig.

Först en fråga; kan det vara så att du läser SM som måste-riktlinjer snarare än som så-här-kan-man-göra-riktlinjer?
Skillnaden i dessa två ligger i att genom att läsa på första vis så får man lätt en ångest över att man gör fel/inte gör exakt som det står där.

Genom att läsa som andra sättet så blir det mer avslappnat. Smaka på orden och känns efter.
Om du läser som på första vis - sluta genast med det!

Till dina svar:
1) Eftersom Smulan gjorde så, sov gott om nätterna så tolkade jag det som att hon tankade tillräckligt på dagen för att sova på natten. Behövde alltså inte tillgodose sig förlorad mat under nätterna.

2) Vagna till ro/till nästan sömn. De båda går hand i hand. Är man lugn så är sannolikheten större att man somnar själv.
Om du menar "till lugn" som "tills att han slutar böka och är knäpptyst" så tycker jag att bebisar FÅR böka, stöka och stånka. Vi kan inte begära av dem att somna så fort de läggs, lika lite som vi somnar omedelbart efter att vi har lagt vårt huvud på kudden.
Så; bök och stånk görs inget åt. Är han inte alls alls alls lugn - hjälp honom till ro och överlämna somnandet åt honom. Vagna alltså till nästan sömn.

Mitt sista råd på den frågan är "gör det som funkar för er"!
För oss funkade napp med Mozart på lagom hög volym och en stadig hand på ryggen bättre än vagning. När Smulan var 9 månader och sov tillsammans med storebror i samma rum så funkade solfjäder med sång bättre än buffning. Vad jag vill ha sagt är igen; läs med så-här-kan-man-göra-glasögonen, finslipa på så vis till _ert_ bästa vis, det som funkar bäst för er.

3) Om ni nu har hamnat i vagnträsket, det återstår att se. Jag tycker dock att du inte skall lägga på dig en sådan rädsla redan nu Det för att du lägger på dig en massa "Hhhhh så här får man inte göra, jag gör fel, jag måste göra rätt" och så är spiralen i full gång.

4) Lägga honom på övervåningen. De flesta säger nog nej, ha honom mitt i händelsernas centrum.
Jag säger emot, pga. egen erfarenhet. Jag valde till slut att lägga Smulan i eget rum, med dörren helt öppen. Hon hade alltså inte absolut tystnad men inte heller absolut liv omkring sig.
När jag blickar tillbaka ser jag att mitt val gav mig två fördelar; att jag inte hörde alla hennes knyst och fick adrenalinpåslag/stress av det och att jag inte överfokuserade. Klimp fick sin tid med mig osv osv.

Det hela går inte helt by the book, det för att alla bebisar är olika och så är alla mammor. SM ger dig riktlinjerna precis som körkortboken gör, sen hur du kör ja, det är på ett helt annat vis än hur jag gör. Är du med?

Sen vill jag poängtera att Chokladkaninens svar om hur du involverar storastyster i det hela är ypperliga! Behöv systerns hjälp och hon kommer att fort vara med på banan

[NlNA]

Hej

Gissa vad

Det mesta fungerar nu \:D/

Avgörande var att lägga honom i vagnen istället i sitt rum på övervåningen Nu har vi kunnat vagna med bättre attityd än den korgen på hjul vi hade i matrummet. Det har blivit en massa skarvar (45 min är en regel ) men han somnar om snabbt igen.
Vi sätter på en skiva i tösens rum och har hans dörr på vid gavel så han får ändå liv och rörelser runt sig men inte så intensivt som innan.
Tösen har ett temprament utan dess like (ärvt av sin mor tro 8) ) och ger ifrån sig sådan illtjut ibland så fort saker inte blir som hon vill eller när hon inte får som hon vill och det gör ju att lillkillen vaknar till hela tiden.
Det är som du säger Kalaskakan:
Jag blir mindre stressad över att han ska vakna och hör inte heller hans minsta gnyende vilket gör att jag kan slappna av mycket mer.
Minns att jag hade väldiga problem med de där 18 korna och överkoncentrationen med tösen när vi kurade henne, så jag känner väl igen detta .

Nej, jag läser inte SM som måste-riktlinjer men det har varit väldigt frustrerande och ångestladdat att inte fått till någon del alls.

Om det är något att klaga på nu så är det väl att han inte orkar vara vaken speciellt länge. Ibland hinner det inte ens gå en timme innan han vill sova igen. Så jag är glad om jag lyckas hålla honom på humör i 1 ½ timme (vilket är sällan).
Han sover inte mer än 2 timmar och detta gör att det blir svårt till kvällen att få ihop timmarna.
Han har också svårt att komma till ro på förkvällen då jag får ta till ytterligare ett sovpass för att det ska kunna bli natt runt 21-22 och då skarvar vi hela tiden både på 20 och 45 minuter.

Försöker hela tiden att han ska få mycket social delaktighet för att på så sätt dra ut på hans vakentid men knappt 10 minuter, sen är han grinig och gäspar stort

Under natten är han en dröm . Sover 6 timmar, äter på 30 min och sover sen 3-4 timmar igen

Vi har fått vagna på varenda sovpass men nu när jag skulle lägga honom och sova somnade han in alldeles av sig själv utan hjälp Det börjar arta sig .

Tösen har fortfarande det svårt att mamma tar så mycket tid med lillebror
Vi har försökt mer att hon ska vara delaktig och behövd men förrut idag ville hon inte ens hjälpa till med lillebror . Jag försöker spela teater att jag inte hittar hans blöjor eller inte vet hur man tvättar honom men hon är inte så jätteintresserad av det Däremot fungerar den övrigt sociala delaktigheten mycket bättre och har så alltid gjort. Älskar att plocka ur diskmaskinen, diska och vattna blommorna (tur att vi har en stor trädgård ).
Hon har också blivit "liten", ska bäras och matas m.m. Tycker synd om henne för det är nog inte lätt för henne nu .

Har ni fler tips till tösen så är jag idel öra

Miar70
Tips om hur man kan plocka bort amningsnappen som ni gjorde i Gastsjön är jag väldigt intresserad av

Tack

[miar70]

Hej igen!

Miar70
Tips om hur man kan plocka bort amningsnappen som ni gjorde i Gastsjön är jag väldigt intresserad av

Jadu, det bästa tips jag har är att du helt enkelt beslutar dig för att sluta med den; släng och glöm .

I Gastsjön var barnet sju månader och hade alltid ätit med plasttutt, och mamman oroade sig rätt mycket, och de första matningarna var inte rolig, bebisen skrek och vägrade suga, mamman tvivlade och våndades men stod på sig och plockade inte fram plastnappen igen.

Det hon gjorde var att mata (erbjuda) ett bröst i tio minuter, sen rapa och byta bröst. Och så avsluta som om att bebben faktiskt ätit, trots att det inte blev många klunkar. Sen till nästa mål såg hon till att ta upp henne sovande, lägga bebisen till bröstet (hon valde då att ligga och amma) och inte titta på barnet. Hon tog tid och erbjöd max tjugo minuter på varje bröst, rap emellan och så andra bröstet.

Andra dagen vände det. Och DÅ blev det skillnad på ätning, effektivt, inget slumrande och en glad unge! Det enda mamman ångrade var att hon inte gjort det tidigare.

Om du vill kan jag kontakta mamman om du vill veta mer exakt hur hon gjorde!

Kram!