Hjälp, dagsömnen funkar inte alls ...

[Cillis]

Först: jag kan inte korta em-luren, den är bara 20 min, men han har ju 45 på morgonen, vilket han nästan aldrig får till.

Nåväl, nu är han jättetrött pga förkylning som kom tillbaka med råge. sov inte alls sista timmen i morse (vi har haft problem med vargtimme hela tiden förutom två veckor över jul sedan vi startade i början av december), sov för kort fm och nu på långluren fick vi till slut lov att sätta honom i sängen och lugna - han var så ledsen och INGENTING bet. Hur gör man då? Stackars lilla snörvel.
Dessutom fick pappa magsjuka i natt, så det finns väl risk att även vi andra åker dit. Hur gör ni - klarar ni av sånt utan att ta upp ur säng verkligen? Jag är lite orolig för natten.

Och vi ska kura syster har vi tänkt, vi vet bara inte hur ve ska lägga upp det än. Hon är ju tre och ett halvt.

[Cillis]

joel är dunderförkyld igen och sover dåligt. hysteris kvid dagsömn, fick till slut sätta upp i säng å lugna å sen ta upp för tidigt. hur göra? hans pappa just fått magsjuka, kanske åker vi oxå dit -. hur göra då? fixa allt i säng? om man behöver ta upp å spola av? hjälpa vid kräkning?

ursäkta stilen här, arg kille i knät

[annawahlgren]

Man kan ju inte göra annat än försöka lindra på alla vis, när en liten älskling är sjuk. Det är ju så. Inte roligt för någon, men två saker blir det INTE bättre av:

att man ifrågasätter sömnen - detta att ta upp, vart leder det Små barn, liksom vi vuxna, behöver sova sig friska. Det är det kroppen försöker säga; den behöver vila och sömn för att orka ta hand om allt elände som härjar i den.

att man avslöjar sin egen oro. Små barn vet inte att det inte är farligt att bli - om än så otrevligt - sjuk, och att folk i regel blir perfekt friska igen. De känner bara att hemska saker pågår och känner sig förstås invaderade av obegripliga, säkert illvilliga vargar. Det tar ett tag - och många sjukdomar - innan små barn tillägnat sig erfarenheten, en erfarenhet som måste upprepas tillräckligt många gånger för att verkligen kunna bli till en erfarenhet, att det faktiskt inte är så livshotande farligt att bli sjuk, att det inte är slutet på allting.

Och det är det man måste försöka förmedla, med sitt orubbligt övertygande lugn i Attityd och handling:

"Älskling, det här är inte roligt, det vet jag nog må du tro, jag har varit där själv och så här är det ibland. Det är inte roligt, men det är INTE FARLIGT ELLER FEL."

I den Attityden kan du göra vad som måste göras, vilket man ju får bedöma själv från gång till gång. I den attityden kan du fortsätta hjälpa barnet till det lugn och den ro han mer än kanske någonsin behöver just nu.

Oro är motsatsen till ro, tänk på det

[Cillis]

Joel är fortfarande förkyld men har sovit bra! (bortsett från morgonkvisten då han envisas med att vakna för tidigt när pappa går upp)
I dag var allra första dagen då alla tre lurar satt som en smäck. Inget gråt eller gnäll (bara lite kort mutter) någon gång. Och han somnade på lunchen till och med utan Mozart. Sovit hela lurar också. WOW.

Jag är fortfarande orolig över magsjukan som härjar, men det värsta sm kan hända är ju att han får några knepiga nätter sen då vi måste styra upp, eller hur?

[Cillis]

Nu när sömn och tider börjar sitta riktigt bra undrar jag lite över framtiden. Hur länge är de kurbarn? Jag menar, hur länge är det superviktigt att inte gå in på natten (ta upp), när vågar man sova i samma rum (semester och besök etc) utan att förstöra något?
Jag tänker aboslut försöka hålla Joels godnatt- och dagtider, men ibland ställer ju t ex läkarbesök eller bilturer eller någon fest till det. Finns det någon ålder när man kan räkna med att de är så säkra sovare att något undantag då och då är ok?

Blir jätteglad för alla svar på detta!

[Cillis]

Och så skulle jag vilja veta om det är "normalt" att vargtimmen håller i sig flera månader? Han sov ett par veckor som han skulle på natten (men då krassligt på dagen och för lite), men sedan nyår har han bara sovit längre än till sex två gånger. oftast vaknar han mellan halv sex och sex någon gång. ev av min sambo som går upp då, men även på helger. Jag har pangramsat, spelat mozart och kört hårfön och tv, men flera morgnar har jag inte ens fått honom att somna om. Jag har frågat förut men måste fråga igen, kan han vara en sån som inte behöver så mycket sömn? (säkert en fråga måååånga frågar) Syrran hans har mkt svårt med sömnen, alltid haft (vi kände inte till kuren när hon var liten), men tre och ett halvt har vi nu äntligen fått henne att oftast sova 11 timmar, då funkar hon fint. Men länge, och ofta, har det varit ca 10 h per dygn och hon varit grinig. eftersom 11 också är "för lite" men verkar funka på henne så kanske? Å andra sidan är Joel trött när han ska på dagen så att säga.
Schemats sömn nu: 11.45 natt (som aldrig blir så lång), 45 fm, 2 h dag, 20 em.
Brukar det funka med väckarklocka för så här små? Funderar på att introducera en gemensam för båda barnen ...
många frågor från mamman till joel 7 mån, Tova 3 år

[annawahlgren]

Jag är fortfarande orolig över magsjukan som härjar, men det värsta som kan hända är ju att han får några knepiga nätter sen då vi måste styra upp, eller hur?

Du måste inte frukta "knepiga nätter sen" - se mitt svar ovan Håller man tiderna och tröstar och hjälper barnet i sängen, så långt möjligt är (man kan faktiskt t o m bädda om med barnet i sängen) ifrågasätter man inte den goda nattsömnen, som är extra viktig i sjuktider. Och då behöver ingenting bli särskilt knepigt alls.

Och så skulle jag vilja veta om det är "normalt" att vargtimmen håller i sig flera månader?

Vargtimmen är mellan 4 och 6. Jag skulle inte kalla detta för vargtimmesuppvak utan för (för) tidiga morgnar. Dem har ni inte kommit tillrätta med, alltså inte fullföljt kuren.

Har han beckmörkt inne hos sig när han vaknar till

Jag har pangramsat, spelat mozart och kört hårfön och tv, men flera morgnar har jag inte ens fått honom att somna om.

Det viktigaste är inte att han sover varenda minut han "ska". Det viktigaste är att han har förutsättningarna. Så ge honom dem

Eftersom de tidiga morgnarna tydligen håller i sig, bör du bryta mönstret, dvs dina diverse aktiviteter på morgonkulan som naturligtvis får honom att tro att morgonen har kommit. Så stäng dörren bara så han inte hör pappa ens och låt "natten" fortsätta för honom.

Jag skulle tro att han även behöver mer mat på dagarna. Allt hänger samman

Du bör nog också överväga att skära ner fm-luren till 20 min. Blir han för trött, kan du hellre lägga honom en halvtimme tidigare på kvällen. Påverkar det morgonen alls, påverkar den den positivt. (Det är bara på kvällen man kan gödsla med en hel marginalhalvtimme!)

Jag har frågat förut men måste fråga igen, kan han vara en sån som inte behöver så mycket sömn? --- Syrran hans har mkt svårt med sömnen, alltid haft (vi kände inte till kuren när hon var liten), men vid tre och ett halvt har vi nu äntligen fått henne att oftast sova 11 timmar, då funkar hon fint.

Storasyster behöver 12 tim natt långt upp i skolåldern. Lillebror också. Att vissa små barn inte skulle "behöva så mycket sömn" är ingenting du ska luta dig mot. Det är lika ovanligt som att en vuxen inte skulle behöva mer än fem timmars nattsömn, alltid och evinnerligen. Än mer ovanligt, skulle jag säga, och förkastligt - med tanke på små barns omstörtande, halsbrytande snabba utvecklingstakt. Dagens barn släpar på en sömnbrist (som storasyster ackumulerat länge nu) som definitivt inte är nyttig för hjärnans utveckling. Och den vill du inte sätta på spel

Brukar det funka med väckarklocka för så här små? Funderar på att introducera en gemensam för båda barnen ...

Det kan du absolut göra. Lilla älsklingen vänjer sig snabbt och morgonen kan börja samtidigt för alla. Tro bara inte att en väckarklocka på något sätt gör själva jobbet Morgonen ska alltjämt prägas av återseendets stora glädje

Hur länge är de kurbarn? Jag menar, hur länge är det superviktigt att inte gå in på natten (ta upp), när vågar man sova i samma rum (semester och besök etc) utan att förstöra något?

Här tafsar du på ifrågasättanden av den heliga nattsömnen redan innan den satt sig, och det är en farlig väg att gå ens teoretiskt Kanske hemfaller du åt vanföreställningen att det skulle vara synd om barnen som "måste" sova, eftersom du laborerar med tanken att "gå in på natten (ta upp)". Ostörd, obruten, skön nattsömn är en gåva, inte en påtvingad plåga. Kanske skulle du läsa om kapitlen Lugnet, Säkerheten och Njutningen i Internationella Sova hela natten Så förstår du alltsammans bättre, kan arbeta i barnens intresse och verkligen respektera deras behov

Finns det någon ålder när man kan räkna med att de är så säkra sovare att något undantag då och då är ok?

En från början Säker Sovare kan undantagsvis vara uppe halva natten redan vid två års ålder (men det är inte säkert att vederbörande vill det, hur mycket nyårsafton eller fest det än är...). Men dina små barn är inga Säkra Sovare ännu. Jag skulle vilja jämföra med bilkörning i trafiken: Hur pass säker bilförare ska man vara för att kunna strunta i vissa trafikregler Om du förstår

O:)

[Cillis]

Tack snälla Anna för alla bra och utförliga svar - underbart att få hjälp direkt av dig.

Vill bara meddela, jag har inte tänkt sno Joels sömn och slarva än på läääänge, men det kan vara skönt att veta om det händer något oförutsett eller när han sedan blir två år. Föresten är jag så sugen på all sömn jag missat så jag sover nog två år till innan jag vill ut på fest alls

Jag tycker att han får mycket mat, men vet ju inte hur mycket mjölk han får i sig via ammning. Han har problem med magmunnen - alltid haft - och kräks säkert 10 ggr per dag. Så fort ma nfyller på rejält, och annars också för den delen. Svårt få honom behålla allt, men tjock å fin det är han Så här ser maten ut:
06.45 ammar
08.00 gröt och pure
10.45 mat (mängd som en stor köpt burk samt fruktpure)
13.45 amma
16.30 mat (som lunch)
18.15 amma
Ibland har jag i lite extra rapsolja för att öka mättnad utan att ta för mycket plats.

Ja, då kanske vi ska gå ner på 20 min på fm ... tänkte göra det förut men nu har han fått sova sina 30-40 minuter som han gör om han får bestämma. jag vet, lite slappt av mig men det har varit ett utmärkt tillfälle att hinna plocka undan och bry mig om storasyster lite ...

Måste bara avsluta med att säga att han i två dagar nu inte protesterat alls mot läggning, bara lagt sig ner och somnat. Det här är ju helt fantastiskt! Att man kan få sina små älklingar att göra så! Jag börjar nu verkligen kunna njuta av honom fullt ut, och bara hans förkylning vill ge med sig så vet jag att han kommer vara värdlens gladaste bebis. Nu ska jag ge mig ut lite mer i världen och testa långlur i vagn också (har fått den i sängen, och kortlurar på rygg i vagn ute).

glada fredagshälsningar från Joels mamma

[annawahlgren]

:thumbsup:

[Cillis]

Anna, menar du att jag bara ska stänga dörren om honom när han vaknar, utan att ramsa också - även om det som idag var en och en halv timme för tidigt? Vad gör jag om han bryter ihop och börjar gråta väldans (vilket han brukar göra till slut, han klarar en halvtimme sjläv fint tycker jag, även om alla andra störs av hans hojtande).

Efter ett par veckor in i kuren så sov han till halv sju som han ska, på pricken! Nu känns det ofta som om han vaknar när hans pappa går upp, eller när syster vaknar - även om det inte borde höras så väldigt mkt in till hans rum. Och han måste ju vänja sig vid det. Å andra sidan, som idag, vaknar han ibland innannågon ens rör sig.

och så en fråga till, när man reser bort (mormor, farmor, stugan i sommar ...), finns det något man kan göra för att främja hans sömn om vi måste sova i samma rum hela familjen?

morgonhälsningar Cilla

[annawahlgren]

Du ger lämpligen en betryggande s k upplysningsramsa x4 så fort du hör honom det minsta, glad och trevlig men utan att liksom lyssna på svaret (risk för att orosvargar slipper in över tröskeln). Därefter stänger du dörren för att inte HAN ska bli störd.

Borta i sommar kan du göra ett eget litet "rum" till honom med hjälp av två svarta lakan och en tvättlina med klädnypor. Då är han en SS och det enda han begär är att få vara i fred. Och det får han om han ingenting SER och ingen får för sig att störa i hans "rum". Hör gör inget!

O:)

[Cillis]

Konstigt nog så vaknade han 4.45 igår natt, och i morse redan klockan 4. tror det var av en hostattack i morse, men sedan var det rätt svårt få honom somna om. det här gör tyvärr mamma lite orolig ... varför blir det så här? Det har gått åt rätt håll innan ...

I natt blev han också mycket ledsen efter en stund. Min sambo gav då en till ramsa och stängde dörren. Han somnade om en studn, men först efter en timme - och sedan vaknade han före sex igen.

Jag är jätterädd för att den fina sömnen ska krascha om jag ska vara ärlig, å det är ju inte bra. tar tacksamt emot stöd och tips därför!

[annawahlgren]

Rota fram Attityden av Självklarhet. PÅ NATTEN SOVER MAN, är budskapet, och det kan man göra alldeles lugnt, utan att frukta för någonting alls här i världen. Eftersom du - ni - håller vargen på betryggande avstånd

Attityden är helt avgörande här. Nu börjar du släppa in hela koppel med små orosvargar och de föder oundvikligen nya frågor och just ORO.

Oro är den största skurken i all barnavård.

Hur är det med de andra sjutton bebisarna som vrålar nödställda i rummet bredvid Som måste ha livhanken räddad NU

Ta det lugnt. Läs i boken igen, särskilt kapitlet Säkerheten

[Cillis]

Jag läser mycket i den, ska fortsätta med det! Nu ligger han och gråter middagslur också. Hm hm. sov en timme (av två), grät ledset, lugnade sig själv två gånger men nu kör jag mozart och han verkar ändå bli ledsnare. Så här brukar det inte vara. Konstigt konstigt.

[annawahlgren]

Mer mat, förmodligen Riktig gröt är det dags för, med smör och kanske mosad banan. Jag vet inte vad du ger honom men vid 5 mån kan man verkligen behöva bli STUR också matmässigt