Igår bajsade han i kalsongerna igen. En granntjej kom över och lekte efetr middagen och så kände jag att det luktade. Då fick han hjälpa till att tvätta kalsongerna, han tyckte det var mycket äckligt men gjorde det i alla fall. Granntjejen fick gå hem också, för man kan inte ha kompisar här när man bajsat på sig.
Men han grät och ville ha blöja, pratade bebisspråk och bebeisgrät. Det har han aldrig gjort förut.
Jag försäkte att bara upprepa att bajset ska komma i toan och inget mer. Men det är svååårt för mig att sluta tjata, kontrollera etc. Det är säkert så att han känner att jag inte släppt det helt till honom. Visst är det så att man inte ska påminna, fråga eller föreslå toabesök, bara upprepa att när du vill bajsa så är det toan som gäller?
Han är på dagis nu sina 5 timmar. När han kommer hem tänkte jag att han skulle få vara naken och inte forstätta använda sina kalsonger som blöja. Sen tar vi det lugnt och bara leker hemma så att toan finns till hands och inte glöms bort.
Jag är otålig! Måste nog försöka ha mer tålamod.
3½-åring som bajsar i blöja
-
TorpSara
Du har ju själv hittat nycklarna tycker jag.
Akta dig noga för att göra det hela till din sak. Din sak blir det om du:
Tjatar
Berömmer (inte tusan ska man har beröm för att man kan bajsa, väl!? 
)
Påminner
Frågar
För att du ska slippa trots så är det jätteviktigt att det här är hans ansvar och bekvämlighet och allt där omkring.
Backa, backa, backa och var saklig. Väljer han kallingarna så får han ta rätt på det, själv, med så lite assistans som möjligt. Handen om handen om han vägrar, a'la Barnaboken.
Han kommer i så fall snabbt att inse att det är mycket snabbare och trevligare att bajsa i toan. Behandla honom som det rätt stora barn han är, även om han just nu skulle tycka att det var skönt att slippa det ansvaret. Men det är ju det vi föds till, att ta allt mer ansvar över vårt eget liv, med ett litet steg i taget.
Så, genomför det du själv föreslår och jag lovar att det sätter sig på en vecka eller två!
Akta dig noga för att göra det hela till din sak. Din sak blir det om du:
Tjatar Berömmer (inte tusan ska man har beröm för att man kan bajsa, väl!? ) Påminner FrågarFör att du ska slippa trots så är det jätteviktigt att det här är hans ansvar och bekvämlighet och allt där omkring.
Backa, backa, backa och var saklig. Väljer han kallingarna så får han ta rätt på det, själv, med så lite assistans som möjligt. Handen om handen om han vägrar, a'la Barnaboken.
Han kommer i så fall snabbt att inse att det är mycket snabbare och trevligare att bajsa i toan. Behandla honom som det rätt stora barn han är, även om han just nu skulle tycka att det var skönt att slippa det ansvaret.
Men det är ju det vi föds till, att ta allt mer ansvar över vårt eget liv, med ett litet steg i taget. Så, genomför det du själv föreslår och jag lovar att det sätter sig på en vecka eller två!
Tack för svar
Det är nog så att jag har nycklarna, men jag känner mig ändå osäker på hur jag ska göra med dem. Det är så skönt att läsa era tips och råd. Det är också skönt att läsa din föreslagna tidsram om en vecka eller två.. Även om det inte blir så, så hjälper det mig att se att detta kommer att ha ett slut, någon gång.
Jag har svårt att inte bli arg eller besviken (särskilt som det fungerade så bra i fredags) när han bajsar i kalsongerna, antar att det är fel? Ska jag bara säga att "ojdå, nu hamnade basjet fel, nu måste du göra ren dem" eller hur ska jag hantera situationen?
Han verkar själv inte bekommas av att gå runt med bajset i rumpan utan fortsätter gärna att leka eller springer undan. Ska jag fånga in honom för rengöring eller invänta att han börjar själv tycka att det är obehagligt?
Jag har svårt att inte bli arg eller besviken (särskilt som det fungerade så bra i fredags) när han bajsar i kalsongerna, antar att det är fel? Ska jag bara säga att "ojdå, nu hamnade basjet fel, nu måste du göra ren dem" eller hur ska jag hantera situationen?
Han verkar själv inte bekommas av att gå runt med bajset i rumpan utan fortsätter gärna att leka eller springer undan. Ska jag fånga in honom för rengöring eller invänta att han börjar själv tycka att det är obehagligt?
Hej!
Jag tycker att du fångar in honom när du märker att han gjort något, och spela lite förvånad:
-Nämen, är det BAJS i byxan? VAR ska bajset vara? VET du vart man ska bajsa?
Jag tror att när de själva får sätta ord och förklara så tar det till sig bättre.
Härhemma sätter jag alltid Frida på toa innan vi ska ut, och har gjort så med alla barnen, och så gör jag själv också (förebyggande, du vet ) och ofta kommer bajset då.
Och så tålamod då, precis som du själv är inne på. Han kommer inte att bajsa i byxan speciellt länge, det är övergående. Jag lovar .
Kram Mia
Jag tycker att du fångar in honom när du märker att han gjort något, och spela lite förvånad:
-Nämen, är det BAJS i byxan? VAR ska bajset vara? VET du vart man ska bajsa?
Jag tror att när de själva får sätta ord och förklara så tar det till sig bättre.
Härhemma sätter jag alltid Frida på toa innan vi ska ut, och har gjort så med alla barnen, och så gör jag själv också (förebyggande, du vet
) och ofta kommer bajset då.Och så tålamod då, precis som du själv är inne på. Han kommer inte att bajsa i byxan speciellt länge, det är övergående. Jag lovar
.Kram Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)-
TorpSara
Re: Tack för svar
Ja, för det är ju inte din sak, egentligen...MumA skrev: Jag har svårt att inte bli arg eller besviken (särskilt som det fungerade så bra i fredags) när han bajsar i kalsongerna, antar att det är fel?
Besvärligt för honom, men din uppgift är ju bara att visa vad man gör om det mot all förmodan hamnar fel... 8)Hmmmm
Idag har vi varit hemma på eftermiddagen och lekt. Efter ett tag började han se bajsnödig ut och jag påminde att toan är bra att bajsa i. Sen började han ranta runt och ställa sig bakom gardinen och då tog jag av honom byxor och kalsonger. Han sprang då till toan och bajsade lite grann och gick sen naken resten av eftermiddagen.
Men sen var det som att allt blev jättejobbigt för honom, han bråkade och trotsade med allt möjligt och fick det värsta utbrottet han haft på månader, sparkade, slog vilt omkring sig och var så arg och ledsen. Känns som att det var sammanbundet, att han tycker det är så jobbigt att bajsa på toan att han inte klara av kraven. Nu har han somnat av utmattning efter utbrottet, vi blev sams innan och hade lite mysig, så somnade han i min famn.
Just nu känns det som att jag vill backa, men det kanske blir ännu mer fel? Testar han om jag menar allvar med toabajsandet? Styrde jag för mycket när jag tog av kalsongerna när jag märkte att han höll på att bajsa ner sig? Är det här hans sätt att försöka vara liten (som lillasyster?) och omhändertagen för att det är så jobbigt att utvecklas och bli stor? Eller är det så läskigt för honom att bajsa på toan så han inte klarar av det och då tar ut känslan på nåt annat? Eller oroar jag mig för mycket över det här och borde bara släppa taget?
Men sen var det som att allt blev jättejobbigt för honom, han bråkade och trotsade med allt möjligt och fick det värsta utbrottet han haft på månader, sparkade, slog vilt omkring sig och var så arg och ledsen. Känns som att det var sammanbundet, att han tycker det är så jobbigt att bajsa på toan att han inte klara av kraven. Nu har han somnat av utmattning efter utbrottet, vi blev sams innan och hade lite mysig, så somnade han i min famn.
Just nu känns det som att jag vill backa, men det kanske blir ännu mer fel? Testar han om jag menar allvar med toabajsandet? Styrde jag för mycket när jag tog av kalsongerna när jag märkte att han höll på att bajsa ner sig? Är det här hans sätt att försöka vara liten (som lillasyster?) och omhändertagen för att det är så jobbigt att utvecklas och bli stor? Eller är det så läskigt för honom att bajsa på toan så han inte klarar av det och då tar ut känslan på nåt annat? Eller oroar jag mig för mycket över det här och borde bara släppa taget?
Hmmmm
Idag har vi varit hemma på eftermiddagen och lekt. Efter ett tag började han se bajsnödig ut och jag påminde att toan är bra att bajsa i. Sen började han ranta runt och ställa sig bakom gardinen och då tog jag av honom byxor och kalsonger. Han sprang då till toan och bajsade lite grann och gick sen naken resten av eftermiddagen.
Men sen var det som att allt blev jättejobbigt för honom, han bråkade och trotsade med allt möjligt och fick det värsta utbrottet han haft på månader, sparkade, slog vilt omkring sig och var så arg och ledsen. Känns som att det var sammanbundet, att han tycker det är så jobbigt att bajsa på toan att han inte klara av kraven. Nu har han somnat av utmattning efter utbrottet, vi blev sams innan och hade lite mysig, så somnade han i min famn.
Just nu känns det som att jag vill backa, men det kanske blir ännu mer fel? Testar han om jag menar allvar med toabajsandet? Styrde jag för mycket när jag tog av kalsongerna när jag märkte att han höll på att bajsa ner sig? Är det här hans sätt att försöka vara liten (som lillasyster?) och omhändertagen för att det är så jobbigt att utvecklas och bli stor? Eller är det så läskigt för honom att bajsa på toan så han inte klarar av det och då tar ut känslan på nåt annat? Eller oroar jag mig för mycket över det här och borde bara släppa taget?
Men sen var det som att allt blev jättejobbigt för honom, han bråkade och trotsade med allt möjligt och fick det värsta utbrottet han haft på månader, sparkade, slog vilt omkring sig och var så arg och ledsen. Känns som att det var sammanbundet, att han tycker det är så jobbigt att bajsa på toan att han inte klara av kraven. Nu har han somnat av utmattning efter utbrottet, vi blev sams innan och hade lite mysig, så somnade han i min famn.
Just nu känns det som att jag vill backa, men det kanske blir ännu mer fel? Testar han om jag menar allvar med toabajsandet? Styrde jag för mycket när jag tog av kalsongerna när jag märkte att han höll på att bajsa ner sig? Är det här hans sätt att försöka vara liten (som lillasyster?) och omhändertagen för att det är så jobbigt att utvecklas och bli stor? Eller är det så läskigt för honom att bajsa på toan så han inte klarar av det och då tar ut känslan på nåt annat? Eller oroar jag mig för mycket över det här och borde bara släppa taget?
Hmmmm
Idag har vi varit hemma på eftermiddagen och lekt. Efter ett tag började han se bajsnödig ut och jag påminde att toan är bra att bajsa i. Sen började han ranta runt och ställa sig bakom gardinen och då tog jag av honom byxor och kalsonger. Han sprang då till toan och bajsade lite grann och gick sen naken resten av eftermiddagen.
Men sen var det som att allt blev jättejobbigt för honom, han bråkade och trotsade med allt möjligt och fick det värsta utbrottet han haft på månader, sparkade, slog vilt omkring sig och var så arg och ledsen. Känns som att det var sammanbundet, att han tycker det är så jobbigt att bajsa på toan att han inte klara av kraven. Nu har han somnat av utmattning efter utbrottet, vi blev sams innan och hade lite mysig, så somnade han i min famn.
Just nu känns det som att jag vill backa, men det kanske blir ännu mer fel? Testar han om jag menar allvar med toabajsandet? Styrde jag för mycket när jag tog av kalsongerna när jag märkte att han höll på att bajsa ner sig? Är det här hans sätt att försöka vara liten (som lillasyster?) och omhändertagen för att det är så jobbigt att utvecklas och bli stor? Eller är det så läskigt för honom att bajsa på toan så han inte klarar av det och då tar ut känslan på nåt annat? Eller oroar jag mig för mycket över det här och borde bara släppa taget?
Men sen var det som att allt blev jättejobbigt för honom, han bråkade och trotsade med allt möjligt och fick det värsta utbrottet han haft på månader, sparkade, slog vilt omkring sig och var så arg och ledsen. Känns som att det var sammanbundet, att han tycker det är så jobbigt att bajsa på toan att han inte klara av kraven. Nu har han somnat av utmattning efter utbrottet, vi blev sams innan och hade lite mysig, så somnade han i min famn.
Just nu känns det som att jag vill backa, men det kanske blir ännu mer fel? Testar han om jag menar allvar med toabajsandet? Styrde jag för mycket när jag tog av kalsongerna när jag märkte att han höll på att bajsa ner sig? Är det här hans sätt att försöka vara liten (som lillasyster?) och omhändertagen för att det är så jobbigt att utvecklas och bli stor? Eller är det så läskigt för honom att bajsa på toan så han inte klarar av det och då tar ut känslan på nåt annat? Eller oroar jag mig för mycket över det här och borde bara släppa taget?
-
TorpSara
Du ska absolut inte backa! Signalerna du då sänder är ju att hoppsan, detta klarar du visst inte, och jag vet inte heller vad jag håller på med. DET far inget trotsbarn bra av, eller hur?Men bort med tassarna och sköt du ditt!. Vad ska du vakta honom för? Nu blir jag rent sur på dig.
Det är HANS ensak var bajset hamnar, inte din. Kommer det fel, vilket det kommer några dagar till (acceptera det!) så låt honom tvätta. Låt bli att försöka styra honom i detta!Nu får du allt ta och läsa de råden du fått och genomföra tycker jag.
-
TorpSara
Håll dig här så läxar jag upp dig vid behov! Liten dagsrapport;
1 bajskalsong på dagis (den hade ju dagispersonalen tagit hand om, jag har inte involverat dem i detta).
1 bajskalsong på lekplatsen - vi gick gensat hem, sonen fick tvätta kalsongerna och sen lägga dem i tvättmaskinen, mycket motvilligt och med mycket hjälp men gjorde det ändå. Och inget gråttrauma, utan mer gnäll om att det var äckligt - vilket det ju är.
1 bajskalsong ute i trädgården - vi gick gensat in och återigen fick sonen göra ren kalsongerna. Den här gången satt bajsklumpen (ursäkta att jag blir så detaljerad men det är ju en bajstråd det här) i rumpan och vi lät den ramla ner i toan och sonen meddelade lättad att då var det mindre bajs att rengöra från kalsnongerna. Sen plockade han upp kalsongerna och gjorde helt på egen hand rent och la sedan i tvättmaskinen.
Jag har hållt klaffen förutom att jag meddelat hur vi gör när bajset kommit i kalsongen = ovan beskrivet.
Jag tror att det har kommer att funka ganska snabbt nu. Nu har sonen fått erfara att det bekväma med att bajsa på sig inte är så himla bekvämt längre.
Men jag håller mig här för lite mer uppmuntran eller uppläxning allt efter behov
1 bajskalsong på dagis (den hade ju dagispersonalen tagit hand om, jag har inte involverat dem i detta).
1 bajskalsong på lekplatsen - vi gick gensat hem, sonen fick tvätta kalsongerna och sen lägga dem i tvättmaskinen, mycket motvilligt och med mycket hjälp men gjorde det ändå. Och inget gråttrauma, utan mer gnäll om att det var äckligt - vilket det ju är.
1 bajskalsong ute i trädgården - vi gick gensat in och återigen fick sonen göra ren kalsongerna. Den här gången satt bajsklumpen (ursäkta att jag blir så detaljerad men det är ju en bajstråd det här
) i rumpan och vi lät den ramla ner i toan och sonen meddelade lättad att då var det mindre bajs att rengöra från kalsnongerna. Sen plockade han upp kalsongerna och gjorde helt på egen hand rent och la sedan i tvättmaskinen.Jag har hållt klaffen förutom att jag meddelat hur vi gör när bajset kommit i kalsongen = ovan beskrivet.
Jag tror att det har kommer att funka ganska snabbt nu. Nu har sonen fått erfara att det bekväma med att bajsa på sig inte är så himla bekvämt längre.
Men jag håller mig här för lite mer uppmuntran eller uppläxning allt efter behov
Hmm
Nattblöjan då? Nu hamnade bajset i nattblöjan som ännu inte kommit av efter natten. Vi måste vara snabbare där på morgonen men hur gör vi med bajs som hamnar i en "legitim" blöja? Nattblöjan är vi inte riktigt redo att ta bort ännu känner jag, det kanske blir för mycket på en gång??
Nu gjorde vi så att sonen fick själv ta av blöjan och tippa bajset i toan och sen slänga bajsblöjan. Jag upprepade att bajset ska hamna i toan och släppte sen ämnet.
Nu känns det ju som att han är så medveten om när han bajsar och att han av nån anledning väljer att inte bajsa på toan - kraftmätning? Han har tvättat flera kalsonger i förrgår och sista paret gick han in för med liv och lust som att det var ett kul och spännande projekt att tvätta bajskalsonger... Tröttnar han snart tror ni?
Nu gjorde vi så att sonen fick själv ta av blöjan och tippa bajset i toan och sen slänga bajsblöjan. Jag upprepade att bajset ska hamna i toan och släppte sen ämnet.
Nu känns det ju som att han är så medveten om när han bajsar och att han av nån anledning väljer att inte bajsa på toan - kraftmätning? Han har tvättat flera kalsonger i förrgår och sista paret gick han in för med liv och lust som att det var ett kul och spännande projekt att tvätta bajskalsonger... Tröttnar han snart tror ni?
-
TorpSara
Jaha
Följetongen fortsätter....
Nu har han bajsat i kalsongerna igen. Vi lekte han och jag och efter en stund sa han med lite lurig röst: "du vet inte att jag har bajs i kalsongerna". Jaha svarade jag, då får du gå och ta hand om det då. Han börjar skrika, sparkas och bråka. Nu är hans pappa däruppe och genomdriver kalsongtvätt och rumprengöring. Den här gången kändes som typisk trots och jag hoppas att vi hanterade det okej nu ändå. Är det en nromal reaktion på att vi sätter den här pressen på honom? Testar han för att sen finna sig i den nya ordningen?
Jag har _inte_ tjatat om var han ska bajsa eller hållt på och frågat en massa, men han känner väl ändå att det här är en grej för mig. Det är svårt att inte göra det till en grej eftersom det kräver ändå en viss handling från min och hans pappas sida - eller ska vi låta honom gå med bajs tills han själv tycker att han vill ta hand om det? Och sen när det blir protester så får vi ju agera ännu mer för att han ska göra det han ska.
Nu har han bajsat i kalsongerna igen. Vi lekte han och jag och efter en stund sa han med lite lurig röst: "du vet inte att jag har bajs i kalsongerna". Jaha svarade jag, då får du gå och ta hand om det då. Han börjar skrika, sparkas och bråka. Nu är hans pappa däruppe och genomdriver kalsongtvätt och rumprengöring. Den här gången kändes som typisk trots och jag hoppas att vi hanterade det okej nu ändå. Är det en nromal reaktion på att vi sätter den här pressen på honom? Testar han för att sen finna sig i den nya ordningen?
Jag har _inte_ tjatat om var han ska bajsa eller hållt på och frågat en massa, men han känner väl ändå att det här är en grej för mig. Det är svårt att inte göra det till en grej eftersom det kräver ändå en viss handling från min och hans pappas sida - eller ska vi låta honom gå med bajs tills han själv tycker att han vill ta hand om det? Och sen när det blir protester så får vi ju agera ännu mer för att han ska göra det han ska.