6-åring

[Susanne*]

Härligt Blomman. :thumbsup:

Gällande "rollspelet" så menar jag att ni alla har ju en del i hur det fungerar. Och en sak tycker jag är tydlig..."om man gör saker som man alltid gjort, så får man oftast samma resultat". Försök ta ett steg tillbaka och se det ifrån ett annat perspektiv. Ofta taggar ju även vi vuxna igång på samma saker hela tiden. Genom att förändra era egna roller, och ert hanterande, så förändrar ni också hans. Som jag också skrev så har ju både storebror och lillasyster också en roll detta som måste brytas.

Vi pratade ovan om att lillebror verkar ha fått en roll av bråkstake och att ni också tänker på honom i de termerna. Ewa skriver "Samtidigt så tror jag han skulle må gott av att få kanalisera sin energi på något vettigare, än att få igång hela övriga familjen i ett negativt spinn. Det tror jag egentligen inte han är så intresserad av, men det har blivit hans lott. Tänker jag, eftersom det har pågått ett tag. Se till att hjälpa honom till annat att lägga krutet på." Om ni ser honom med de "glasögonen" så kommer han också att uppfylla det.

Så...lite röriga tankar ovan men ska se om jag kan vara konkret.

Lyssna på Blomman om social delaktighet och övrigt.

Tänk saklighet och skilj på sak och person, dvs beteende och personlighet

Gör upp en strategi för hur ni ska hantera alla syskon, förvisning samt odla "tonen"

Läs syskonkapitlet och dra alla mer över en kam, syskonen ska inte kunna dra några växlar på hans beteende

Acceptera inte tuttprat eller annat utan gör kort och koncist så som Blomman skriver

Tänk konsekvens och inte straff

Ge honom egentid med er och se honom för den lilla person han är, 6-års åldern är en vilsen ålder

Ändra på morgonrutinen och skapa en helt ny - dvs inga barn gosar i sängen längre, hitta på någon nyordning

Låt honom bestämma en aktivitet och GENOMFÖR. Bara för att han protesterar ordentligt en gång så innebär det inte att han inte vill - han kanske är osäker och rädd Han kan få välja själv under familjemötet men sedan ska det genomföras, om så bänksittare. Jämför honom inte med storebror som är "sportig och duktig". Han kanske vill spela gitarr eller schack. Är ju ingen sport förstås (som jag skrev ovan ) men behöver inte vara sämre för det. Alla måste inte älska sport. Något regelbundet och om möjligt utevistelse och fysik också.

Ha kul tillsammans, busa och tillbringa mycket tid ute.

Läs ORDENTLIGT igenom trådarna om beteendefostran så du sakligt kan genomföra.

OCH - tro på dig själv. Du kommer fixa detta finfint.

Funderingar

Många varma kramar
Susanne

[mariapia]

I eftermiddag när vi kom hem från dagis och skolan så gav jag på förslag att vi skulle städa på "mellisens" rum och plocka bort gamla leksaker som inte längre används och se vad vi kanske skulle kunna sälja på loppis.Han nappade direkt och vi fejade hela eftermiddagen. Oj så fint det blev, och så nöjd han blev över sitt nystädade rum. Han gillar att greja, och vi hade jätte-mysigt.. Pappan och storisen kom hem sent, så det blev inget familjeråd idag, och imorgon är vi bara halva familjen till middag, och dessutom har vi middagsgäst, men vi kanske ändå kan börja prata om schemat.... Jag skulle ju kunna göra iordning förslag på uppgifter om det är svårt att komma på.. Hur brukar ni göra, får de välja när detta skall göras eller har de fasta tider?

Susanne: Jag förstår vad du menar nu med våra roller, och det blir förmodligen lite av en "självuppfyllande profetia" med hans beteende precis som du skriver.. Men när hans "vanliga jag" kommer fram så ser jag ju vilken underbar person han är, men just nu syns det tyvärr inte så ofta..

Bra idé med ny morgonrutin, hur gör ni andra på morgnarna Pratade med en arbetskamrat som berättade att deras barn 7 och 9 hade så jobbiga morgnar för barnen kom aldrig upp på morgonen och när de väl gjorde det så var de på så dåligt humör... Våra barn är verkligen jätte-duktiga att gå upp men vi skulle minsann behöva införa en ny rutin.....

Aktivitet- ja kanske är det bra att bestämma och genomföra, men vilka argument skall man ha om han säger att han inte vill? Känns konstigt att "tvinga" honom till något som han inte måste.. Eller?

Jag lovar att läsa igenom trådar och syskonkapitel

//Mariapia

[blomman]

Pratade med en arbetskamrat som berättade att deras barn 7 och 9 hade så jobbiga morgnar för barnen kom aldrig upp på morgonen och när de väl gjorde det så var de på så dåligt humör... Våra barn är verkligen jätte-duktiga att gå upp men vi skulle minsann behöva införa en ny rutin.....

Kanske är så att era barn sover de timmar de behöver? Då är man pigg på morgonen, och såklart på bättre humör!

Min lilla, underbara dotter, går nog egentligen och lägger sig "för tidigt", hon och hennes bror lägger sig samtidigt fortfarande. Så hon vaknar alltid en halvtimme före väckarklockan. men jag tänker att det är väl skönt att få vara så pigg, istället för att vara uppe en halvtimme längre på kvällen?
När hon vaknar, klär hon på sig, pysslar lite och sen gör hon frukost.. varje morgon. Helt självpåtaget.

Kan inte era barn få uppgiften att fixa frukost, kanske inte varje morgon (om han nu inte vill det) men nån dag i veckan var. Då har de möjlighet att välja vad som ska serveras till frukost, smörgås, ägg, gröt..
Om de kan klockan kan man göra upp att klockan si och så ska frukosten vara klar. Stort projekt, sätta väckarklocka, planera, kolla i kylen vad som finns..

Vad härligt att ni hade en så bra dag idag!!

OCH - tro på dig själv. Du kommer fixa detta finfint.

Såklart du kommer!

[Susanne*]

:thumbsup: Mariapia.

På din fråga beträffande aktiviteter. Om jag trodde det var bäst för mitt barn så hade jag utan tvivel genomfört det. Vet han vad han vill Är han kanske inte bara rädd och osäker och vill just ingenting Om du tror att en aktivitet skulle hjälpa honom för att få ett intresse, vara kreativ och göra av med energi så får du också genomföra. Tror du inte att det spelar någon roll så ska du ju inte genomföra. Om du tror det (jösses vad tror det blev) så ta fram ett par olika alternativ under massa positiva former, låt honom välja och genomför. Räkna inte med att han är med till att börja med men låt honom titta på, utan kritik. Ni kan ju t.ex. göra det till ett gemensamt uppdrag att se vad som finns runt omkring er.

Nu säger inte jag att alla 6-åringar måste ha en aktivitet. Absolut inte. Men som jag förstod det på dig så är det något som du känner - och då för hans skull utgår jag ifrån. Han ska ju definitivt inte tvingas till en aktivitet som storebror gör, utan det ska ju vara för någon som passar honom. Kanske att ni gör en gemensam aktivitet regelbundet i veckan. Cyklar till biblioteket med fika längs vägen. Alla varianter finns. Något där han får vara han, och inte rollen bråkstaken.

Nu spånade jag lite löst ovan, kom tillbaka med dina funderingar.

Varm kram
Susanne