Hrm, nu går tiden verkligen fort

I alla fall vissa dagar, andra känns det som att jag står still
V.33 är jag i nu...
Denna förbannade depp-känsla

ger inte med sig och jag väntar på att få komma och prata med en psykolog på Huddinge Sjukhus. Lär väl inte få komma dit eftersom jag inte anses vara ett av de "värsta" fallen.
Jobbigt att behöva lägga så mycket energi på att stävja tårar och ilska. Underbara Emma är ju i sitt esse nu gällande trots så jag går in på toaletten ett par gånger om dagen och räknar till tio

.
Bemöter den så gott jag kan och tänker OFTA på Blomman och Nilam som bägge två pratade så gott om trotsen när vi sågs hos Anna på SHN-kursen sist! Att den är intressant, inte jobbig. Det hjälper mig ganska mycket att se det från ett annat håll faktiskt och tackar så mycket för era ord kring den.
Hon är ju mellan dom trixigheterna helt ljuvlig och klappar mycket på sin mamma som ibland måste lägga sig och vila i soffan 8)
"Mamma, har du ont i magen?
Gå på toaletten och bajsa lite så blir det bra

"
Hon tar hand om mig helt enkelt!
Rasmus bökar runt som aldrig förr och nu ganska mycket på dagarna, han har annars hållt sig lugn dagtid och börjat sin föreställning kring 22-23-tiden.
Fortfarande försöker jag sova på mage men det gillar han inte alls
Då brukar jag tänka på Elle, du pratade om det i Gastsjön... Att du också envisades med att sova på mage när du var så långt gången!!
I vecka 30 trodde jag ett par timmar att Rasmus skulle komma ut. Fick fruktansvärt ont i magen och efter ett samtal till förlossningen ville dom att jag åkte in.
Nu bor ju vi i skogen så det är inte bara att ringa på en granne och be om hjälp (kl var 22 och Emma sov gott).
Tur för oss är att min parhäst Dennis på jobbet bor i skogen 10 minuter bort. Ringde och väckte honom, stackarn börjar jobba 05 så det blev inte många timmars sömn för honom...
Det visade sig efter 4 timmars ont som nästan gick över att det var Njursten i kombination med kraftig urinvägsinfektion
Ska man inte känna sånt?? Trodde jag. Nu har jag i alla fall ätit lite tabletter och allt är bra igen..
Nu får gärna Rasmus komma, för jag tycker jag har varit gravid klart nu
Ska jobba i en månad till ungefär, känns som att jag kommer att gå hem lite tidigare. Tyvärr stressar jag lite för mycket på jobbet så det är nog bra att varva ner innan ordentligt.
Kram Tessan