Ska jag våga ta bort nattmålet?

[TorpSara]

För att förklara, vagnar du för mycket så blir det inga svar, utan mys.
Hans skrik betyder:
Får jag sova?
Du svarar kort och bestämt med vagnen
ja! och sen SLÄPP!
Han frågar igen, direkt:
vaktar du?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Går du nu?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!
Han frågar:
Överger du mig?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
Nej! jag finns här! och släpp!
Han frågar:
Är det säkert, det?
Du svarar kort och bestämt igen med vagnen
ja! och släpp!


detta x 5, eller 50 eller 500. Tillslut lyssnar han, och det blir färre och färre upprepningar hela tiden. Till slut litar han på dig och du har klättrat upp ur vagningsträsket för alltid.

Om du vagnar för länge behöver han inte fråga, han känner ju att du är där och vaktar, men han lär sig inte att vara trygg med dig på avstånd. Därför måste han ju fråga så fort du släpper. Och då blir du stående i timmar... Fråga, jag vet...

[TorsMamma]

Om du vagnar för länge behöver han inte fråga, han känner ju att du är där och vaktar, men han lär sig inte att vara trygg med dig på avstånd. Därför måste han ju fråga så fort du släpper. Och då blir du stående i timmar... Fråga, jag vet...

Jag vet ju också inte fastna men, vagna lik förbannat är svaret.

[Gäst]

Ni är så bra på att svara, Tack så mycket. om inte annat så får man lite nytt mod. Och rycker upp sig lite grand.


Jag är så van att BB varenda ord som står skrivet fungerar, därför så är jag så lessen över att detta inte går som jag trodde, och som ANNA säger att det ska fungera.
Uppenbarligen gör jag nått galet.
Men återigen tack för att ni bringar nytt mod till mig

[TorpSara]

Pytt, du gör inget galet! Men han är ju så yttepytteliten. Och har mycket kvart att lära!

[Gäst]

Torpsara du gav mig nytt mod igår, och jag tänkte typ Aha precis så ska jag göra.
Men nej nej, än har inte poletten trillat ner, och i natt svarade vi nog snarare 500 gånger, än 5!!
Det här är inte roligt och jag kan inte förstå varför det inte fungerar.

Jag använder mig av barnaboken för att jag vet att det som står där faktiskt fungerar. Jag kan inte förstå varför det inte blir lättare.

4 nätter och och 6 dagar av vagnande har gett mig blåsor i händerna och jag förstår ju att det inte ska vara på detta sätt.

I natt kändes det som vi i stället svarade på frågan?

Kan jag inte sova utan vagn?
Nej du kan inte sova utan vagn...

Hur som helst så har jag tänkt uthärda, och göra som du sa Torpsara, det låter ju rimligt ju.

Men jag önskar bara att det hade börjat bli lättare.

[TorsMamma]

Hej,

Jag förstår att modet sviktar och tröttheten börjar tära. MEN, det blir bättre
Inte på en dag men över tid, fortsätt svara och vara konsekvent så kommer poletten att trilla ner, det bara tar olika mycket tid.

Fortsätt på banan, hitta modet, ge inte upp, det kommer att ge utdelning. Det känns inte så just nu, men snart! Du kommer att titta bakåt och tänka att, jaja, det var ju bara 2 mån riktigt dåligt, 1 mån lite dåligt och nu är allt riktigt bra

Titta framåt med målet i blicken 8)

[Gäst]

Kan det ha med maten att göra? Jag ger honom enbart flaska numera.
I bland är jag så frustrerad över att han inte går att proppa i mer.

Alltid vid morgonmålet äter han lite, typ 110-120 ml. För att sen öka för varje mål.

Jag trugar som en dåre, men han slutar ju suga, trots alla tricks och knep. han ligger tillslut bara och gapar med flaska i mun. Vi har ju liksom haft problem med detta från start - att han liksom inte orkar äta, elller blir för lat, för att äta. han ligger liksom bara och mår gott.

Ska jag ha en flaska som rinner snabbare (har avent nu, med den första nappen för nyfödda till 2 mån) eller ska jag försöka avsluta måltiden snabbare än en och en halvtimme?

Jag tror att det kanske kan vara där skon klämmer, matfrågan. Men hur ska jag kunna få i honom mer då,?

Mins son har aldrig sovit, 2.5 tim i sträck dagtid, inte ens 2 timmar. Inte ens från början.

[TorsMamma]

Om du INTE ammar utan bara har flaska så kan du gott prova 2:ans napp tycker jag. Det gjorde lite susen här hemma en tid.

En del äter inte massor på morgonen och en del äter massor på kvällen. Det viktiga är att han får i sig ALLT fördelat på hela dygnet inte alltid lika mycket varje gång. När de är runt 2 månader är målet 1000ml fördelat på 24 timmar (inkl. natten)

Stimulera sugreflexen kan också vara bra, fotsulor och handflator samt runt munnen.

När de är run 7-8 veckor kommer en tillväxt period där matmängden ökar så det kan vara bra att ha koll på också.

Svaret på nästan 9 av 10 frågor när de är så här små är MAT. Det är bara att göra som SM säger mat, rap, mat, rap, blöja, lek och smek, mat, rap, mat, rap - SOV Allt inom 1,5 timmar ibland upp till 2 timmar.

Läs gärna och om du vill häng med i denna tråden. Tror du hittar MYCKET matnyttigt i den.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... highlight=

[TorpSara]

Åh, jag vet hur hopplöst det kan kännas, men jag lovar att det blir bättre! Pepp, pepp, pepp! Precis som TorsMamma säger så trillar de ner, en efter en, och helt plötsligt får du storjackpot vid fyra månader. Men långt innan dess så kommer du att få det så mycket enklare med allt! Men kom håg att det inte är en prestationsgrej! /LO var SÅ klok när hon läxade upp mig om det. Det FINNS inga perfekta dagar och nätter, och SM är ett hjälpmedel, inte ett absolut facit som man ska "uppnå". Men det gör vardagen enklare för er alla, och ni får tid att njuta.

Hur såg natten ut? Mer i detalj?

Maten ÄR nyckeln, hur mycket äter han över dygnet sett? Man måste vara superproppmätt för att kunna sova gott!
Testa dr Brown. Vi har matat med Avent, och den är bra, men dr Brown ÄR verkligen helt super!! Även 1-nappen. Det går ner så mycket mer och fortare!

När schema och tider sätter sig så blir det mycket vagna. Då är det attityden som gäller! ](*,)
Ibland kan man behöva dra lite längre än superkort, men inte längre än en-två minuter, och man ska inte ha blåsor! Då har man stått absolut för mycket! (jag hade träningsvärk, det ska man inte heller ha... ) Och du kommer att behöva återvända efter du har släppt, det ser man i BB också. Runt 40 minuter håller de ju på i hennes exempel... 4-5 gånger per natt inledningsvis.

För att ge lite extra pepp: Vi har vagnat en hel del nätter, och tvistar fortfarande om morgonen. MEN vi har minst 9 timmars natt nu och våra grannars son äter 4-6 ggr per natt, som är 6-7 timmar lång. De är lika gamla. Gissa vem som är piggast? Och har varit det längst och oftast? Och vilket barn som är gladast? Det blir så uppenbart när man ser alternativet på så nära håll... I det perspektivet är en veckas natt-vagning ingenting, känns det som idag...

[Gäst]

Ingen ljusning. Jag har svarat ned vagning nu dagar och nätter. Mina armar orkar inte, trots att min sambo har hjälpt till. blåsor och träningsvärk.

I går tryckte jag i honom drygt 900 ml (utöver det också nattmålet på ca 100 )under dagen sammanlagt. Och i går natt vaknade han redan 01.30. Vagnade bara kort precis så att han blir lugn. han svarar på det genom att bli tyst rätt omedelbart. Beroende på vad klockan är, är klockan 03, gnyr han lite ändå trots vagning, antagligen för att han är så hungrig då Fick honom att sova 20 minuter som längst tyvärr hann jag aldrig själv somna, så min egen vakentid var 3.5 timmar inklusive nattmålet klockan 4. Varav jag somnade vid 5!! Varav bebis vaknade 7 igen.

I går åt han 180-190 ungefär vid varje måltid, 4 måltider, plus en kvällsslurk på 120.+nattmålet på 100. Varje måltid tog i går 2 timmar, jag var bara tvungen att trycka i honom, så då fick det ta den tiden ändå. Fast jag vet att det ska vara avklarat på 1 och en halv timme. Är tvungen att avbryta hela tiden om han somnar in för djupt, osså får jag liksom invänta att han blir lite mer hungrig. Pillar i fötterna och smånyper i kinderna. Och jag blir t.o.m stressad över att inte få ner mer mat...jag menar hur ska jag kunna vagna över tills nästa mål om jag inte vet att han är aldeles proppmätt.

Nu är det inte bara den lille som skriker längre, jag och sambon har tappat humöret. Detta verkar tära på förhållandet också.. Han ifrågasätter allt detta vagnade och om vi inte borde ge honom mat även om det bara blir skvättar och han bara sover en liten stund på det. Jag försöker förklarara att jag inte kan vika ner nu Fast jag inte själv är säker längre. trötteten och vanmakt börjar ta över mer och mer.

Om man åtminstone såg någon ljusning, att det liksom blev bättre och bättre för varje dag och natt som gick.
Jag har börjat skaka mer i stället, inte för att han tystnar av det. Men jag svarar ju i alla fall. Så vagnar jag i bland. I natt hade jag nappen i fickan på morgonrocken att använda i absoluta nödfall, jag tänkte kanske kanske stoppar jag in den...(hade napp en dag och en natt för 2 veckor sen, men det blev faqktiskt bara värre, och ännu svårare att vagna med den inne...)jag lät dock bli, när han är vaken så stoppar han in nått finger i bland. jag hoppas att han väljer att göra det när han ska sova också
Jag har ont i armarna och blåsor på händerna, armarna orkar liksom inte.

Ni är så himla hjälpsamma och svarar, det känns bara så dumt att skriva att det inte har hjälpt något ännu. Jag önkar att jag kunde skriva att det blivit bättre, och jag hoppas att jag snart kan komma att få skriva det

Har märkt att han första målet när vi gör morgon så går han med på att vänta på att få mat, tidigare skrek han om det dröjde lite. men han tystnar när jag plockar upp honom och låter mig värma flaskan utan att skrika under tiden. Så överlevnadsångesten börjar kasnke ge med sig lite nu

[Lua]

Lugnt och fint, kära Sonica! SM ska vara till hjälp inte till själp! Vi har något galet här som måste redas ut. Ni har en liten, nästan alldeles ny människa, hemma hos er och ni ska njuta och han med. Det är DET standardmodellen handlar om. Här kommer mina tips:

Skriv ut kompendiet om Standardmodellen som finns här ovan, om du inte redan gjort det. Läs det noggrannt (om det så är för 100:ade gången) och fundera på vad som gått snett för er.

Han är så liten! Standardmodellen säger att man ska STRÄVA mot 2-2 och sedan vid två månaders ålder sätta ett schema, som utgår från barnets egen rytm. Med alla mina tre har jag ibland vagnat till sömns och ibland tagit upp och matat "för tidigt" - när de är så här små! Från det att man satt schemat vid 2-3 månaders ålder gäller dock vagning och att ha schemat klistrat på näsan.

Du och din sambo är inte överens. Det känner lillen. Oro är inte bra när man har med spädbarn att göra. När du hanterar honom ska du göra det med attityden av total självklarhet, med lugna, stabila handlag och ett leende ansikte. Du är hans överlevnadsgarant och trygghet. Vad du sedan gör när han sover är något helt annat. Gråt, oroa dig, skriv av dig här - eller, ännu bättre: läs Barnaboken!

Hoppas att du inte tycker att jag varit för hård! Det känns som att det är viktigt att ni bryter den onda cirkel som ni hamnat i och ersätter den med en god! Allra viktigast är nog att ni anammar Attityden av Självklarhet!

Stor, stärkande, stabil norrbottenskram från Lua.

[Lua]

Lugnt och fint, kära Sonica! SM ska vara till hjälp inte till själp! Vi har något galet här som måste redas ut. Ni har en liten, nästan alldeles ny människa, hemma hos er och ni ska njuta och han med. Det är DET standardmodellen handlar om. Här kommer mina tips:

Skriv ut kompendiet om Standardmodellen som finns här ovan, om du inte redan gjort det. Läs det noggrannt (om det så är för 100:ade gången) och fundera på vad som gått snett för er.

Han är så liten! Standardmodellen säger att man ska STRÄVA mot 2-2 och sedan vid två månaders ålder sätta ett schema, som utgår från barnets egen rytm. Med alla mina tre har jag ibland vagnat till sömns och ibland tagit upp och matat "för tidigt" - när de är så här små! Från det att man satt schemat vid 2-3 månaders ålder gäller dock vagning och att ha schemat klistrat på näsan.

Du och din sambo är inte överens. Det känner lillen. Oro är inte bra när man har med spädbarn att göra. När du hanterar honom ska du göra det med attityden av total självklarhet, med lugna, stabila handlag och ett leende ansikte. Du är hans överlevnadsgarant och trygghet. Vad du sedan gör när han sover är något helt annat. Gråt, oroa dig, skriv av dig här - eller, ännu bättre: läs Barnaboken!

Hoppas att du inte tycker att jag varit för hård! Det känns som att det är viktigt att ni bryter den onda cirkel som ni hamnat i och ersätter den med en god! Allra viktigast är nog att ni anammar Attityden av Självklarhet!

Stor, stärkande, stabil norrbottenskram från Lua.

[Lua]

Lugnt och fint, kära Sonica! SM ska vara till hjälp inte till själp! Vi har något galet här som måste redas ut. Ni har en liten, nästan alldeles ny människa, hemma hos er och ni ska njuta och han med. Det är DET standardmodellen handlar om. Här kommer mina tips:

Skriv ut kompendiet om Standardmodellen som finns här ovan, om du inte redan gjort det. Läs det noggrannt (om det så är för 100:ade gången) och fundera på vad som gått snett för er.

Han är så liten! Standardmodellen säger att man ska STRÄVA mot 2-2 och sedan vid två månaders ålder sätta ett schema, som utgår från barnets egen rytm. Med alla mina tre har jag ibland vagnat till sömns och ibland tagit upp och matat "för tidigt" - när de är så här små! Från det att man satt schemat vid 2-3 månaders ålder gäller dock vagning och att ha schemat klistrat på näsan.

Du och din sambo är inte överens. Det känner lillen. Oro är inte bra när man har med spädbarn att göra. När du hanterar honom ska du göra det med attityden av total självklarhet, med lugna, stabila handlag och ett leende ansikte. Du är hans överlevnadsgarant och trygghet. Vad du sedan gör när han sover är något helt annat. Gråt, oroa dig, skriv av dig här - eller, ännu bättre: läs Barnaboken!

Hoppas att du inte tycker att jag varit för hård! Det känns som att det är viktigt att ni bryter den onda cirkel som ni hamnat i och ersätter den med en god! Allra viktigast är nog att ni anammar Attityden av Självklarhet!

Stor, stärkande, stabil norrbottenskram från Lua.

[Gäst]

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, vi kan inte ha det så här i alla fall. Jag har vagnat i en veckas tid både dagar och nätter. Och jag orkar inte. Och Lilla bebis har fått väldigt röd kind av allt vagnade. detta är inte klokt.

jag tänker inte vagna på detta sätt, det hjälper inte. Han sover inte bättre eller mer...varje sovpass blir värre och värre, svårare och svårare.
Han är nästan uppe i 1000 ml över ett dygn totalt, om inte lite mer än så oxå...

Tekniken då Ja inte vet jag, han tystnar och blir lugn, men skriker direkt. Eller efter 10 sekunder. I natt skakade jag emellanåt.
När han tillslut somnade hörde jag att han smackade, antagligen på sina fingrar...undrar hur mycket mindre vagnade det skulle bli om han alltid hittade sina fingrar

Eller är sempers ersättning helt kass? Och mättar inte? Jag är rådvill.

[miar70]

Jag tror ganska säkert det behövs mer mat här
Jag tycker det låter som om han rids av överlevnadsångest, och den kan du inte vagna bort!
Titta inte på mililitrar och sömntimmar nu, utan mata-mata-mata, ge honom tills du tror att det är orimligt - han ska formilgen se sjuk ut när du föröker ge honom mer! Och sover han då bara en timme på det - fine! Då börjar du om igen, och proppar ungen tokfull med mat! Dygnet runt, prova inte att vagna bort nåt nattmål nu, utan vid minsta pip tar du upp och matar honom proppfull!
Du måste stoppa ångsesten, och då kommer den goda sömnen att komma, och lite mer "rimliga" dagsransoner mat!
Men glöm allt sånt nu, och mata allt vad tygeln håller

/Mia