Vill inte göra fel den här gången

Kalaskakan · Inlägg av **Kalaskakan** » mån 15 jun 2009, 23:07

ElinN *Aaawh* men se där, då är de där två små Skräpen av samma trötta korn

Vad kul att se att ni hade samma schema som vi!

BVC idag:
\:D/ La Lady följer sin kurva, hon hade inte dippat något. Så, jag utgår från att hon visst kan styra sitt matintag själv och lutar mig så mycket jag kan tillbaka. Toppen!

---

Läste just i Nancys tråd och kom på att Klimp satte mig på pottkanten här om dagen.

Klimp har fått för sig att skrika. Skrika högt när tja, han vill/ngt går honom emot/han utmanar (PappaKlimp oftast).
Eftersom jag är en vän av Pakt och inte vill neja, bua, fya kom jag på att använda mig av tips jag läst här i krokarna

skrika får han, det i sitt rum.

Så det har vi satt i system, Klimp tokskriker så hänvisas han till sitt rum. Frågar vi honom vart han får skrika svarar han "I mitt jum".
Tills... Smulan skrek och han kom på, skrika får man, i sitt rum.

Smulan skriker och Klimp tittar på henne, tittar på mig, tittar på henne, tittar på mig och säger frågandes "Juna kicka jumet?!"

8-[

8-[
-MammaKlimp tagen på sängen... inget vettigt svar utgav and Klimp still undring varför HAN hänvisas till rummet men inte lillasyster...

lilla mia · Inlägg av **lilla mia** » ons 17 jun 2009, 09:49

haha!

det var roligt!

skönt att viktkurvan håller sig! tänker på dig!

kram maria

malin123 · Inlägg av **malin123** » ons 17 jun 2009, 09:51

Kalaskakan skrev: Eftersom jag är en vän av Pakt och inte vill neja, bua, fya kom jag på att använda mig av tips jag läst här i krokarna skrika får han, det i sitt rum.:

Hej vän-av-Pakt! Säger bara att Klimp och Smula har allt valt bra päron

Smulan skriker och Klimp tittar på henne, tittar på mig, tittar på henne, tittar på mig och säger frågandes "Juna kicka jumet?!"

Men Klimp, lillasyrran är ju inte så stoor och duuktig som du. Hon kan ju inte ens prata

(=skrikalibi

)

Vad skönt förresten det där med Smulans viktkurva

Kram

TorpSara · Inlägg av **TorpSara** » ons 17 jun 2009, 13:44

Precis, så små har inte koll, helt enkelt.

Jag har aldrig haft 45,2,45. Edvard är en stor vän av långa lurar, helst uppåt tre timmar. Då fick natten bli lite kortare helt enkelt. 8)

Kalaskakan · Inlägg av **Kalaskakan** » ons 17 jun 2009, 21:58

Tack för er omtanke kära vänner!

Ville bara flika in att vi nu har inlett Nappflaskans Resa Nr.4
Seriöst alltså, Smulan skulle fasiken ha haft kontrakt med Avent, Dr. Brown's, NUK och nu MAM

Jag ids inte säga det högt så jag låtsas att jag inte alls säger det jag säger nu...

Smulan har idag med MAM Ultivent, nappstorlek allra allra minst sugit i sig 3st 200ml's och 2st 140ml's mål utan att bråka med flaskan

[-o< ber nu en bön om att MAM är hennes flaskornas Rolls Royce!

Sen fick vi även uppleva hennes 5e helt skrikfria dag, yeeeeih!

*Tjing*!

Inlägg av **TorsMamma** » tor 18 jun 2009, 11:39

HÅller tummarna för er och ber en stilla bön...

Kalaskakan · Inlägg av **Kalaskakan** » lör 20 jun 2009, 21:28

TorsMamma skrev:HÅller tummarna för er och ber en stilla bön...

:thumbsup:

Torsmamma... det funkade!

Lägesrapport.
Idag slog Damen alla rekord i matintag, 975ml och jag dansar the jiggaboo!
975ml mot 465ml då matstrulet inträdde.

Nu väntar jag in våra lugna nätter igen där hon hoppar 01.00 målet självmant igen.

miar70 · Inlägg av **miar70** » lör 20 jun 2009, 21:34

Underbar läsning! Hur bra jobbat som helst!

KRAM!

Kalaskakan · Inlägg av **Kalaskakan** » sön 21 jun 2009, 21:38

Sääääg den lyckan som varade...
](*,) ](*,) ](*,) ](*,) ](*,) ](*,)

Djupdykning idag igen efter 4 välfungerande dagar.
Nappflaskan är super, inga probs där utan hon bara inte vill ha mat!! Det övergår mitt fulla förstånd.

570ml idag mot det härliga 975ml igår.

Hon har spytt ganska mycket idag så en tanke är att, eller två tankar är:

Hon åt så mycket igår att hon bunkrade till idag?

Semperspyorna är lika fräna som de luktar och gör därför ont med resultat att Smulan tackar men nej tackar?

Schemat sitter kalasbra, ibland skarvar hon vid 45'orna men oftast inte så vi har helt klart ett schema.

Jag kan bara inte få i henne mat när hon är på det humöret, attityd och hela kittet så det hänger inte på det.

ÄR jag verkligen den enda här i krokarna med ett barn av denna like??

Jag fattar NOLL.
Tankar, inputs, någon?

Inlägg av **annawahlgren** » sön 21 jun 2009, 21:53

Ett fromt litet råd: ta dig lugn tid

Krångla kan man göra. Pröva fint att servera mat med Attityden av komplett lugn och total säkerhet. Börjas det krånglas så bestäm dig för att NU behöver lilla barnet ABSOLUT rapa (vare sig hon har ätit något att tala om eller inte). Lägg upp henne på axeln - högt, inte modell potatissäck utan modell vaken och högst seende - och småbuffa stadigt i lilla rumpan, nerifrån och uppåt, bastant men mjukt och INTE hastigt. När lugnet återställts gör du ett nytt försök och tittar INTE på barnet utan smågungar fint medan flaskan bara landar i hennes lilla mun, utan luft emellan, medan du alltså överlämnar henne åt ätandet och inte sitter och ängslighetskollar. Srulas det igen, så "rapas" det igen (vare sig det behövs eller inte), och så gör du ett nytt fint försök.

Så där får man hålla på. Budskapet går in omsider

Det är trevligt att äta, det är fullkomligt självklart naturligt att äta, och man mår så himlans bra efteråt :thumbsup:

Men Rom byggdes inte på en dag. Psykologisera inte. Envisas bara, lugnt och fint :-({|=

malin123 · Inlägg av **malin123** » mån 22 jun 2009, 09:40

Hej Kalas

Vilket välbankat kalashuvud man ser framför sig ](*,) #-o

Ville bara säga GRATTIS!! ändå till schemat som sitter så bra.

Måste det inte betyda att hon är nöjd

Äter alla bebisar lika mycket varje dag

Mitt minne av storebror var att han käkade väldigt olika mängd olika dagar, fast då var han ju större.

Kramar till dig

Kalaskakan · Inlägg av **Kalaskakan** » mån 22 jun 2009, 13:11

annawahlgren skrev: Ett fromt litet råd: ta dig lugn tid

Så där får man hålla på. Budskapet går in omsider Det är trevligt att äta, det är fullkomligt självklart naturligt att äta, och man mår så himlans bra efteråt :thumbsup:

Men Rom byggdes inte på en dag. Psykologisera inte. Envisas bara, lugnt och fint :-({|=

:-k elementärt Dear Watson...

Ta mig lugn tid för att budskapet skall omsider gå in.

Jag faller nog på att jag envisas då och då med att jämföra henne med Klimp och "alla andra barn" som liksom från första början fattade att äta.
Jag går bet på att jag bevisligen måste lära henne att äta, också.

Tackar tackar Anna :thumbsup: !

Malin jo nej, hon äter inte exakt stora (små) mängder varje dag, jag bara (bara och bara) häpnar när det diffar på 200-300ml, det blir hela mål som faller bort.
Men som sagt, nytt standard sätts f.om. idag så ser vi hur snabbt poletten trillar ner här

Kalaskakan · Inlägg av **Kalaskakan** » ons 24 jun 2009, 20:19

annawahlgren skrev: Ett fromt litet råd: ta dig lugn tid

Så där får man hålla på. Budskapet går in omsider Det är trevligt att äta, det är fullkomligt självklart naturligt att äta, och man mår så himlans bra efteråt :thumbsup:

Men Rom byggdes inte på en dag. Psykologisera inte. Envisas bara, lugnt och fint :-({|=

Alltså, Dear Anna Watson.. jag måste bara berätta, budskapet bööörjar sjunka in. Det går lååångsamt, det går i lugn tid kanske du skulle säga men det går.
Ville bara påpeka att jag verkligen behövde höra det där

----

Sen en fråga, nu vette katten om den inte hör till Barnafostran - om den gör det flytta gärna frågan dit den som kan.

Klimp.
Jag märker mer och mer att Klimp börjar bli introvert när han blir arg/ledsen. Smulan tar en HEL del tid, jag gör verkligen mitt absolut bästa för att involvera honom i det hela. Han kan dock inte vara med jämt, t.ex. när Smulan slåss med maten så är det inte läge för honom att hjälpa till att ge flaskan, såna saker.

Jag är inte alltid på topphumör heller, jag fallerar grovt mellan varven att vara Den Där Käcka Pedagogiska Morsan och blir således kort i tonen mot honom.

Han förstår men vissa saker förstår inte en 2-åring, och där kommer det ledsna/arga in i bilden. Förr levde han ut sina ledsna tårar, han skrek ut sin ilska, han levde ut dessa jobbiga känslor. Nu går han undan, gömmer sitt ansikte i sina händer. Jag ser att tårar vill ut men han håller dem inom. Jag försöker krama när han är ledsen men han slår mig ifrån sig.

Jag vill inte ha det så!

Vad göra? Vad mer kan jag göra? Hur skall jag visa, leda, lära, hjälpa här?

Jag vill inte att han skall hålla allt inom sig, det gör ont i hela mig.
(Sen har nog de flesta av er förstått att jag inte är den mest blödiga mamman som skall rädda hela tiden, jag blandar alltså inte in mina egna känslor helt i det hela).

What to do?
Help

malin123 · Inlägg av **malin123** » tor 25 jun 2009, 19:06

Kära Kalas

Kalaskakan skrev: Han kan dock inte vara med jämt, t.ex. när Smulan slåss med maten så är det inte läge för honom att hjälpa till att ge flaskan, såna saker.

Nä, visst är det tok-trist det där när man har en storebror som så gärna vill hjälpa till, som går in och klappar och tröstar när lillebror ska sova så kommer mamman och säger nej,nej [-X på ett onödigt strängt sätt. (har man visst gjort här

) Sen om man är en 2-årig Klimp eller en 10-årig Edgar som här kanske inte spelar så stor roll, de vill ju KUNNA och VETA. Här har det blivit lättare och lättare med tiden. Storebror vet lite vad som gäller och framförallt har Conrad skärpt sig lite på humörfronten så att storebror får förmånen till lite trevlig respons när han hjälper till. Se tiden an på den fronten alltså.

Nu går han undan, gömmer sitt ansikte i sina händer. Jag ser att tårar vill ut men han håller dem inom. Jag försöker krama när han är ledsen men han slår mig ifrån sig.

Är det inte lite så att när man är van att ha en mamma med båda fötterna på jorden, där det finns utrymme för stora bryt, så tillåter man sig inte sånt när man märker att marken gungar. Här har man ju förmånen att en 10-åring kan man förklara för varför mamma gråter och är allmänt jobbig ibland. Fast han är inte jätteintresserad dock, "ja, ja, jag vet" säger han. Mindre småfolk ska man ju tydligen skona från såna vetskaper (har jag inte lyckats med - blev glatt folk av han ändå). Kanske betyder Klimps avvisande typ "ja, ja, jag vet", man behöver skjuta trösten lite åt sidan och ta lite avstånd.Lättare då? Ja, tänk om man bara visste...

Kraaam

Kalaskakan · Inlägg av **Kalaskakan** » tor 25 jun 2009, 21:42

Malin, tack för inputs

!

Storebror vet lite vad som gäller och framförallt har Conrad skärpt sig lite på humörfronten så att storebror får förmånen till lite trevlig respons när han hjälper till. Se tiden an på den fronten alltså.

ha ha ha, ja jovars Smulan börjar skärpa till sig, ibland händer det till och med att hon inte alls skriker honom rätt upp i ansiktet när han kommer och skall kramas, pussas och gosas!
Smulan har som sagt skrikit så mycket att jag tror att Klimp faktiskt inte tror att hon kan annat, att skrika är typ hennes konstanta tillstånd.
Dock vet jag att han fattar mer än så...

Kanske betyder Klimps avvisande typ "ja, ja, jag vet", man behöver skjuta trösten lite åt sidan och ta lite avstånd.Lättare då?

:-k hmmm... du, en inte alls helt tokig iakttagelse/tanke från din sida! Nog har han varit van med en BådaFötternaPåJordenMorsa och nu står Morsan med 10cm höga klackar på kullerstensgrund.
Jag skall iaktta honom de kommande dagarna, ändra mitt sätt att se på hans reaktioner och utvärdera ytterligare!
Sen kommer PappaKlimp hem imorgon också, kanske känner Klimp då att han får plats att agera utåt lite mer.

Tusen tack för tankebollningen

!