Svårare än så är det inte... Jag skulle ju bli konstnär eller författare eller konsthantverkare eller nått annat en gång i tiden och då var Katarina så låååångt! Jag skapade mig ett nick 1988 eller så! 8)
Sen försökte jag få folk att kalla mig det också och den ende som jag lyckades med var Janne - min sambo. Jag presenterade mig som K-ina 1992 och han gavs aldrig nån chans att få kalla mig något annat.
Showen igår kväll var sällsamt bra. Axels del i det hela hade jag ju koll på men när hans bästa kompis breakade loss på golvet som en elvisp då trodde jag att jag skulle tappa ögonen och kameran. Jag filmade det hela och filmen är ryckig pga. alla återhållna skratt! Han var skön den gossen!
Inte konstigt att de där två fann varandra i förskoleklassen. De enda killarna som inte spelade fotboll. Den ena med Rymden som intresse och den andra med Dinosaurierna... Och nu har vi ett par showartister som drog ner de största applåderna! 8) 
Hoppas det inte blir för mycket trassel och bök innan allt är fixat igen. Ofta är det ju narkisar som inte har varken omdöme eller empati i behåll. 
Nåt han tydligen lärde sig när han turnerade med Nordman och som han nu ska bjuda sina kollegor på när det är firmafest på torsdag. 
Nu har vi varit ihop i snart tio år och jag är fortfarande helt fascinerad av hur SNYGG han är. Vacker och klok. Lyllos mig va? 
Han jobbar så mycket att Luther vänder sig i graven, av pur glädje! Men på fredag, då ska allt vara över och då blir det tandborstning och DÅ är han dyr igen... 
Engelska. O:)