Jamen hallå! Ska det vara pjäs vill jag också vara med! Frågan är ju bara som vad....
Här har ni det ju hur trevligt som helst! Och jag har det hur OTREVLIGT som helst. Jag kämpar som besatt för att inte ](*,) , så illa är det. Det här lagstiftningsprojektet som jag är inblandad i är så stort så stort, och jag är så liten, så liten....
Ungefär femhundra gånger om dagen tänker jag "och hur TUSAN hamnade jag HÄR??". Till råga på allt har Sessan nyss haft vattkoppor, Pirayan insjuknat i dag och Storprinsen är sannolikt på gång. Och jag har INTE TID att vara hemma med sjuka barn, är det inte hemskt?!
Ni som vet min vurm för siffror och så där
blir kanske inte förvånade när jag säger att jag på nyårsdagen i år drog en lättnadens suck och kände att det här kommer att bli det bästa året någonsin. Och så blir det
så här! Jag är helt
OK, nu har jag kräkt ur mig. Life goes on. Vädret är fint. Jag är lyckligt gift (än så länge, vi pratar inte så mycket längre utan maken brukar ironiskt tacka för ännu en trevlig kväll när han går och lägger sig på kvällen och jag har några timmars arbete kvar), barnen är relativt friska och Storprinsen är i ganska god form.
Man behöver kanske inte vara Einstein för att inse att jag behöver en stor, varm famn och en axel att gråta ut mot, någon som sparkar mig i baken och säger "se till att få det här gjort!" och någon som säger att jag är världens bästa Gablex...
Sorry, nu ska vi inte bara prata om mig, hur intressant det ämnet än är
. Fjällmor, hur gick/går mötet? Visst är det samma bassilusk som våra grabbar har (tror jag i alla fall). Det hade varit spännande att höra dig berätta om Storsonen någon gång. Bakar han
?
Kram på er alla!
Nu dyker jag tillbaka ner till
Anna, stolt mamma till Storprins född -98, Sessa född -00 och Pojkpiraya, född -04!
)
