Aktivitetet för "speciella" barn
Aktivitetet för "speciella" barn
Går era "speciella" barn på några aktiviteter?
Min Storprins går på simskola en gång i veckan och har gjort det sedan vi började på babysim när han var 3 månader gammal. Han simmar snabbt men tekniken lämnar en del övrigt att önska.... Han går i en "vanlig" simskolegrupp men har lite extra stöd av en av fröknarna (en helt vanlig, men underbar, 17-åring som blivit charmad av Prinsen ).
Nu har Sessan också kommit i gång med aktiviteter och har börjat på tennis och friidrott. Det finns en friidrottsgrupp för funktionshindrade som jag tänkte kolla på till Storprinsen. Vi märker väldigt tydligt att han har ett stort rörelsebehov och att han lätt blir frustrerad om han inte får utlopp för det!
Visst kan man känna sig skeptisk till att ha aktiviteter för barnen flera dagar/kvällar i veckan, men för Prinsens del känner jag att det skulle kunna vara en inkörsport till att träffa "likasinnade" (i den lilla gruppen).
Tankar, någon?
Min Storprins går på simskola en gång i veckan och har gjort det sedan vi började på babysim när han var 3 månader gammal. Han simmar snabbt men tekniken lämnar en del övrigt att önska.... Han går i en "vanlig" simskolegrupp men har lite extra stöd av en av fröknarna (en helt vanlig, men underbar, 17-åring som blivit charmad av Prinsen ).
Nu har Sessan också kommit i gång med aktiviteter och har börjat på tennis och friidrott. Det finns en friidrottsgrupp för funktionshindrade som jag tänkte kolla på till Storprinsen. Vi märker väldigt tydligt att han har ett stort rörelsebehov och att han lätt blir frustrerad om han inte får utlopp för det!
Visst kan man känna sig skeptisk till att ha aktiviteter för barnen flera dagar/kvällar i veckan, men för Prinsens del känner jag att det skulle kunna vara en inkörsport till att träffa "likasinnade" (i den lilla gruppen).
Tankar, någon?
Anna, stolt mamma till Storprins född -98, Sessa född -00 och Pojkpiraya, född -04!
-
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Det är mycket runt om aktiviteten som våra spesiella barn har god nytta av att vara med på.
Man tar sig dit, man byter om i omklädningsrummet, hälsar på sina aktivitetskompisar, lyssnar på fröken, väntar sin tur, avslutar när det är slut och så vidare. Känslan av att mästra är ovärderlig.
Om man då har en klok vuxen med sig, så har barnen MYCKET igen för att vara med på aktiviteter.
Gränsen går, tycker jag, när barnet inte klarar av att följa aktiviteten, att fröken ständigt måste avbryta och förklara igen, och det blir klart för de andra att detta barn inte klarar av att "hålla takten", så att säga. det tycker jag man ska spara sitt barn för.
Men så långt det går, var med på aktiviteter, ä min övertygelse. Våra barn behöver "friska" rollmodeller att sträcka sig efter.
Man tar sig dit, man byter om i omklädningsrummet, hälsar på sina aktivitetskompisar, lyssnar på fröken, väntar sin tur, avslutar när det är slut och så vidare. Känslan av att mästra är ovärderlig.
Om man då har en klok vuxen med sig, så har barnen MYCKET igen för att vara med på aktiviteter.
Gränsen går, tycker jag, när barnet inte klarar av att följa aktiviteten, att fröken ständigt måste avbryta och förklara igen, och det blir klart för de andra att detta barn inte klarar av att "hålla takten", så att säga. det tycker jag man ska spara sitt barn för.
Men så långt det går, var med på aktiviteter, ä min övertygelse. Våra barn behöver "friska" rollmodeller att sträcka sig efter.
Jag anmälde Storprinsen till en friidrottsgrupp som är särskilt för förståndshandikappade. Man skulle iofs kunna säga att han inte är kvalificerad dit eftersom han inte har något begåvningshandikapp, men personen som jag talade med på kansliet trodde att det kanske kunde vara bra att börja där när jag berättade om hans diagnos (högfungerande autism).
Storprinsen har ett stort behov av att röra sig och har varit ute på många joggingrundor med sina föräldrar (Lite Doman-inspirerat!). Han har ett bra klipp i steget, om jag får säga det själv
Friidrottsgruppen håller till i en inomhusträningsanläggning och allt där var bara kanon! Det var i huvudsak äldre tonåringar som höll på att träna där när vi kom dit och Prinsen höll på att dåna av förtjusning när han såg på tjejerna som tränade stavhopp: "Det DÄR vill jag också göra!".
Själva träningspasset gick till så att barnen (som var uppskattningsvis 7-13 år gamla) fick springa 4 varv som uppvärmning. Sedan hade de lite fler löpträningsmoment och längdhopp. Det var ganska olika nivå på barnen rent motoriskt, men alla kämpade på otroligt bra.
Jag satt på en läktare, långt ifrån hela tiden och behövde inte ingripa en enda gång! Storprinsen var så fokuserad och klarade av att vänta på sin tur och stå i kö hur bra som helst. Det var en 100 %-ig positiv upplevelse!
För mig blev det också enormt tydligt hur mycket "mitt emellan" min son är. Egentligen för duktig för den grupp som han nu hamnade i, men kanske i behov av lite mer stöd än vad som ges i en "vanlig" grupp.
Nu kommer vi att låta honom gå där resten av terminen och sedan får helt enkelt tränaren avgöra om det skulle gå att flytta honom till en "vanlig" grupp. Han får känna sig duktig och det är jätteviktigt för honom, tror jag.
Så, nu har jag berättat, Hege!
Storprinsen har ett stort behov av att röra sig och har varit ute på många joggingrundor med sina föräldrar (Lite Doman-inspirerat!). Han har ett bra klipp i steget, om jag får säga det själv
Friidrottsgruppen håller till i en inomhusträningsanläggning och allt där var bara kanon! Det var i huvudsak äldre tonåringar som höll på att träna där när vi kom dit och Prinsen höll på att dåna av förtjusning när han såg på tjejerna som tränade stavhopp: "Det DÄR vill jag också göra!".
Själva träningspasset gick till så att barnen (som var uppskattningsvis 7-13 år gamla) fick springa 4 varv som uppvärmning. Sedan hade de lite fler löpträningsmoment och längdhopp. Det var ganska olika nivå på barnen rent motoriskt, men alla kämpade på otroligt bra.
Jag satt på en läktare, långt ifrån hela tiden och behövde inte ingripa en enda gång! Storprinsen var så fokuserad och klarade av att vänta på sin tur och stå i kö hur bra som helst. Det var en 100 %-ig positiv upplevelse!
För mig blev det också enormt tydligt hur mycket "mitt emellan" min son är. Egentligen för duktig för den grupp som han nu hamnade i, men kanske i behov av lite mer stöd än vad som ges i en "vanlig" grupp.
Nu kommer vi att låta honom gå där resten av terminen och sedan får helt enkelt tränaren avgöra om det skulle gå att flytta honom till en "vanlig" grupp. Han får känna sig duktig och det är jätteviktigt för honom, tror jag.
Så, nu har jag berättat, Hege!
Anna, stolt mamma till Storprins född -98, Sessa född -00 och Pojkpiraya, född -04!