Vi brottas med lillgubbens andningsuppehåll som kom tillbaka i månadsskiftet augusti/september. Det är fortfarande troligen inget farligt, men eftersom vi inte genomgått alla delar i utredningen än vågar vi givetvis inte stänga av larmet.
En andningsregistrering som gjordes hemma visade att han hade 59 andningsuppehåll under tolv timmars nattsömn (ja, femtionio), så det är inte falsklarm. Jag får normalt röra vid honom för att han skall börja andas igen och han vaknar inte av vare sig larm eller ficklampa i ansiktet (kollar ansiktsfärgen).
Vi bytte till en tunn madrass för att se om larmen försvann (om det inte var så bekvämt), och det gjorde de - men han sov uruselt istället och resultatet dagtid blev detsamma. Så vi bytte tillbaka till sköna madrassen, men då kom larmen tillbaka. För tillfället har vi en mellantjock madrass och då sover han tillräckligt illa för att slippa larmen, och tillräckligt bra för att bli nästan utsövd. Det är lite pest eller kolera, men han verkar bli mer trött av larmen än av den något obekväma madrassen.
Så till problemet: eftersom han inte fått sova som folk under mer än en månad så är han grinig och gnällig väldigt ofta (skulle jag också vara). Vi har låtit honom sova "så länge han vill" på daglurarna + att han fått en extralur på eftermiddagen, vilket har resulterat i 15-16 timmar sömn per dygn. (Tidigare sov han 14-14.5h.) Med senaste madrassbytet verkade det som att han skulle kunna gå tillbaka till schemat, fast med extraluren kvar på eftermiddagen, eftersom han började vakna tidigare. Vi har nu hållt tiderna i tre dygn och han verkar tröttare igen, men vaknar fortfarande en halvtimme tidigare.
I övrigt så har vi social delaktighet, skrattet till gonattet, minst en timme ute varje dag samt ensamlek en timme på morgonen. Det funkar fortfarande bra att lägga honom, han somnar fint.
Vad kan jag göra för att han ska få det bättre? Sista undersökningen som är planerad ligger den 23/10, och därefter är det möjligt att det måste till någon ytterligare undersökning. Vi pratar alltså om minst två veckor till innan det kan tänkas bli någon förändring.
Ska jag framhärda med schemat och hoppas att han sover morgonhalvtimmen också (=blir piggare) eller ska jag låta honom få sova mycket under dagarna (=vaknar "för tidigt")? Hur muntrar man upp en trött liten surgök?Jag försöker att förekomma med att räcka honom sådant han vill titta på och, som vanligt, visa hur världen ser ut och fungerar. Det går rätt bra, men han är vääääldigt snabb att bli sur och gorma om det är något som går honom emot eller om jag inte är snabb nog att fatta vad han vill. Dessutom skriker han så fort jag lägger honom på skötbordet. Ibland går det att avleda, ibland inte. Han är i normalläge en glad och nyfiken liten skrutt, så han trivs säkert inte heller med situationen.
Hur håller man liv i en övertrött mamma? 
Jag försöker lägga mig i tid, men de ständiga uppvaken gör att jag börjar få dåligt tålamod och bli rätt lättretad. Dessutom bråkar min gamla ryggskada, så jag får ont av att lyfta. Jag äter ordentligt och har börjat med rosenrot och vitaminer "för säkerhets skull".
Och så får jag avsluta frågan med ett varmt tack
(som vanligt...). Han hade inte klarat så här lång tid utan att bryta ihop om han inte hade haft god sömn sedan tidigare och fasta rutiner. Och tack för rådet att ha andningslarm!/Marie
Vad har de att komma med till försvar?
