Hej! Har nyss hittat hit och läser med stort intresse. Har beställt Barnaboken men inte fått hem den än, så jag har inte läst i den. Men jag har läst allt här inne på forumet ang SHN och även ganska mycket i de olika forumen där andra skriver om sina situationer och får hjälp att lösa problemen.
Det jag funderar mycket på är det här med matningen. Att man ska truga = tvinga? i bebisen mer mat än den säger ifrån att den vill ha, dvs kinkar/gnölar och gråter och viker undan huvudet? Skapar inte det missnöje vid matningarna och motstånd? Eller har jag missförstått det där med att truga?
Vi har hitintills matat så här: gör så mycket ersättning som vi tror han vill ha och så får han äta så mycket han vill ha. Ibland blir det inte så mycket och ibland får vi göra mer. När han är mätt så är det bra med det.
Han är född den 13/4 2006 dvs ca 2½ mån gammal och vi har kört fri matning ända från början. Till att börja med amning och sedan gradvis övergång på ersättning. Jag har Raynauds Syndrom i bröstvårtorna och klarar därför inte av att amma, men jag har pumpat istället och gett tillsammans med ersättningen. Helt av sig själv har han trappat ner på antalet matningar/dygn och för 2½ vecka sen började han även sova längre pass samtidigt. Från att ha ätit i stort sett var annan timme dagtid och kanske var tredje nattetid så sover han nu ca 5-7 timmar först på natten (som brukar börja vid 19-20) och sen fram till 05 med viss variation och morgonen börjar här runt 07. Det är hans eget schema så att säga. Men det finns såklart inga fasta tider öht. Vi har anpassat oss efter honom helt och hållet och har tagit varannan natt.
Vi har väl eg inget problem med vare sig hans sömn i stort eller nattsömnen, men jag känner att fasta rutiner inte hade varit helt fel trots allt. Jag vet liksom aldrig när på dagen han sover lite längre (vilket han brukar) och kan aldrig planera in något. Det blir att om vi ska hemifrån försöker lägga in det efter en matning så att han är trött och sover när vi åker.
Han har alltid varit lätt att lägga. Han har aldrig fått vanan att somna vid bröstet/i famnen och även om vi brukar ta upp honom ganska direkt han säger till så brukar vi lyssna av om han verkligen ska upp eller bara gnölar lite för sig själv och somnar om. Han är väldigt snäll att hantera, skriker nog inte ens 15 min sammanlagt/dag och är rent allmänt en glad liten skit.
Han sover som sagt mellan 5-7 timmar i sträck kvälls/nattetid (första passet sas) och en enda gång (förra veckan) sov han 9 timmar i sträck. Jag blev såklart hönsig och trodde han skulle svälta ihjäl om jag inte väckte och matade, men sansade mig och somnade om igen tack o lov. Men första nattpasset kan börja allt mellan 1830-2200, alltefter hur dagen/em sett ut och vad vi gjort. Han för och vi följer...
Varken pappan eller jag går på knäna av sömnbrist och vi mår bra tillsammans alla tre. Det är förresten vårt första barn så vi har ingen erfarenhet att luta oss tillbaka på! Vi försöker lära oss tillsammans och av honom. Men både pappan och jag skulle föredra lite fastare rutiner! Inget är ju så bra att det inte kan bli bättre, eller?
Har börjat dokumentera bebisens mat och sovvanor (igår och idag hitintills) för att få ett grepp om det finns någon röd tråd i hans dygnsrytm. Dagtid sover han i vagnen och nattetid i spjälsängen som står nära vår säng. Han valde själv att sova för sig själv i spjälisen när han var 8 dagar gammal! Då ville han inte längre ligga mellan oss i dubbelsängen. Sen sov både han och jag mycket bättre. Kvällen/natten börjar runt 18-19 här då han får på sig pyjamasen och efter det läggs i spjälsängen och morgonen börjar runt 07 då han får på sig vanliga kläder och sen sover i vagnen.
Tackar för inputs i förhand!
Ny här med frågor och funderingar!
Välkommen! 
Ja, vad ska man säga? Ni har ju koll på läget! Barnaboken kommer ni förstås att ha glädje av i många år men just för stunden ser inte jag några moln på er himmel.
Gör som ni tänkt, penna och papper och följ hans egen rytm och gör sedan ett schema utifrån den rytmen och era egna önskemål om hur dagarna ska se ut. Sen är det bara styra in honom mot det. Ha bara i minnet att Rom inte byggdes på en dag så går det här finfint!
Återkom med frågor om ni har några!
Här en länk med 2 mån-scheman om du inte sett den tidigare:
http://www.annawahlgren.com/phpBB2/view ... +m%E5nader
Ja, vad ska man säga? Ni har ju koll på läget! Barnaboken kommer ni förstås att ha glädje av i många år men just för stunden ser inte jag några moln på er himmel.
Gör som ni tänkt, penna och papper och följ hans egen rytm och gör sedan ett schema utifrån den rytmen och era egna önskemål om hur dagarna ska se ut. Sen är det bara styra in honom mot det. Ha bara i minnet att Rom inte byggdes på en dag så går det här finfint!
Återkom med frågor om ni har några!
Här en länk med 2 mån-scheman om du inte sett den tidigare:
http://www.annawahlgren.com/phpBB2/view ... +m%E5nader
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006. 
Tack! Och tack för ditt svar. Känner väl inte riktigt att jag har fullt koll på läget, men gör så gott jag kan. Tycker det fattas det där sista lilla på nåt sätt. Har inte kunnat sätta fingret på det, men det är nog just de fasta rutinerna helt enkelt, istf att låta honom styra med lite skiftande tider från dag till dag. Eller är det ok att låta honom styra? Det har ju fungerat bra fram till nu, mycket tack vare att han själv dragit ut på tiden mellan matningarna och sovtiden på natten. Goa killen!
Min gamla BM på MVC tyckte vi var bortskämda som fått ett sånt snällt barn, dessutom som förstabarn. Känns lite som att man inte får "klaga" när "alla andra" har betydligt värre problem att tampas med. Därför drog jag mig för att skriva alls här inne och be om råd.
Men som ikväll, la en trött kille i sängen, nybytt och fullmatad, 1850. Av någon anledning vill han inte somna. Klockan är nu 1930 och han ligger fortfarande där inne och gnölpratar lite missnöjt, det brukar han inte göra. Det är iofs varmt, har satt igång takfläkten, och han har varit ovanligt missnöjd ikväll öht. Inte så att han har skrikit, han skriker och gråter mycket sällan. Men han har gnölat och sett sur ut och verkat lite övertrött ikväll. Det är väldigt varmt ikväll, kvavt o fuktigt o han gillar inte värmen riktigt (liknar mig där).
Nu får jag iofs säga att det är ganska nyligen jag börjat lägga honom inne i spjälsängen redan så här tidigt på kvällen. Fram tills nyligen har han somnat i vagnen i hallen och sen har jag burit över honom i spjälisen när vi lagt oss vid 22-23. Tog precis upp en ledsen kille (1935), för han är inte van vid att ligga och vara ledsen. Ska lägga honom i vagnen istället om en liten stund tror jag. Eg är det inget problem för varken mig eller pappan att han somnar i vagnen och att vi bär över honom senare, tänkte väl att det skulle vara mer praktiskt bara.
Är det för tidigt att låta natten börja redan vid 19 för en 2½ mån? Hitintills har det varierat lite från dag till dag när han har somnat för natten, dvs sovit första nattpasset på 5-7 timmar. Det är ju bara de senaste dryga två veckorna han sovit så länge på en gång! Är det bättre att vänta lite till? Uppenbarligen var det inte dags för natten vid 19 ikväll....
Tittade precis på mina anteckningar (har skrivit upp starttiden för hans måltider) och hans sista måltid har varit allt från 1930 till 2330 innan han somnat för natten. Svårt att hitta någon röd tråd mao! Men vi har ju varken tänkt på det eller brytt oss om det tidigare. Just nu sitter han i babysittern och leker så glad och nöjd med klossarna på ramen, tittar på/leker med sina händer och tittar på annat i rummet med inkl mig och pratar lite.
Min gamla BM på MVC tyckte vi var bortskämda som fått ett sånt snällt barn, dessutom som förstabarn. Känns lite som att man inte får "klaga" när "alla andra" har betydligt värre problem att tampas med. Därför drog jag mig för att skriva alls här inne och be om råd.
Men som ikväll, la en trött kille i sängen, nybytt och fullmatad, 1850. Av någon anledning vill han inte somna. Klockan är nu 1930 och han ligger fortfarande där inne och gnölpratar lite missnöjt, det brukar han inte göra. Det är iofs varmt, har satt igång takfläkten, och han har varit ovanligt missnöjd ikväll öht. Inte så att han har skrikit, han skriker och gråter mycket sällan. Men han har gnölat och sett sur ut och verkat lite övertrött ikväll. Det är väldigt varmt ikväll, kvavt o fuktigt o han gillar inte värmen riktigt (liknar mig där).
Nu får jag iofs säga att det är ganska nyligen jag börjat lägga honom inne i spjälsängen redan så här tidigt på kvällen. Fram tills nyligen har han somnat i vagnen i hallen och sen har jag burit över honom i spjälisen när vi lagt oss vid 22-23. Tog precis upp en ledsen kille (1935), för han är inte van vid att ligga och vara ledsen. Ska lägga honom i vagnen istället om en liten stund tror jag. Eg är det inget problem för varken mig eller pappan att han somnar i vagnen och att vi bär över honom senare, tänkte väl att det skulle vara mer praktiskt bara.
Är det för tidigt att låta natten börja redan vid 19 för en 2½ mån? Hitintills har det varierat lite från dag till dag när han har somnat för natten, dvs sovit första nattpasset på 5-7 timmar. Det är ju bara de senaste dryga två veckorna han sovit så länge på en gång! Är det bättre att vänta lite till? Uppenbarligen var det inte dags för natten vid 19 ikväll....
Tittade precis på mina anteckningar (har skrivit upp starttiden för hans måltider) och hans sista måltid har varit allt från 1930 till 2330 innan han somnat för natten. Svårt att hitta någon röd tråd mao! Men vi har ju varken tänkt på det eller brytt oss om det tidigare. Just nu sitter han i babysittern och leker så glad och nöjd med klossarna på ramen, tittar på/leker med sina händer och tittar på annat i rummet med inkl mig och pratar lite.
Anna förespråkar tidig kväll vet jag. Vid den där åldern gjorde vi så att vi gjorde klart nattningen med mat och bad vid 19.30-20.00, sedan tog jag upp honom i sömnen och gav nattslurk vid 23-tiden (på MITT initiativ alltså, han halvsov medan han åt - enda gången det är tillåtet). Sedan sov han vidare till vargtimmen (4-5) och åt då.
Så småningom tog vi bort nattslurken vid 23-tiden och hade "hel"natt fram till vargtimmen som blev sista målet vi jobbade bort.
Det kan vara svårt att finna någon röd tråd, men den kommer att visa sig.
Avseende det här med spikning av schema så kände jag att JAG SJÄLV blev lite stressad av det och frustrerad över när bitarna inte föll på plats så snabbt som jag önskade 
.Därför tog jag baksteg, tog fram papper och penna igen och taggade ned. 8) DÅ hade vi ett fungerande schema inom 2-3 veckor.
Kom i håg att se framstegen också och tänka på allt bra ni gör som är PÅ VÄG mot målet. 
För ni är på väg 
(Men barn är inte "snälla"
de är nöjda för att man har gjort "rätt" - för att man tagit ledningen, så tillvida att de är friska förstås ).Vi använde vagnen som säng för alla lurar fram till dess att han var nästan 5 månader. Jag skulle fortsätta med det, funkar det bra att flytta över honom till spjälsängen och ni vill det så är det ju bara att göra det. Det är så lätt med vagnen, dra några tag som påminnelse om de vaknar.
Visst kan man bli grinig när det är varmt och man ska sova. Betrakta det som "oj då, behöver hjälp att komma till ro", börja inte ställa egna frågor. Huvudsaken att du är övertygad om att den lille är proppmätt - då har han förutsättningarna och behöver kanske bara lite hjälp (se vagning/buffning) för att komma till ro? Övertrötthet kan mycket väl vara en stor bov i dramat som du misstänker. Då behövs hjälp för att komma över tröskeln, vilket jag skulle välja vagnen för men det är ju en smaksak. Bäst är att lägga innan de blir övertrötta, men det har du ju redan räknat ut förstås.
Min tanke är att eftersom du misstänker att han var övertrött här vid 19-snåret så hade det ju varit alldeles galet att lägga honom senare. I så fall får man planera in en 20-minutare (prick!) tidigare, kanske innan bad eller så.
Lycka till!
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006.
Mindy har gett bra svar tycker jag och har inte så mycket mer att tillägga där, förutom att: Har du tänkt på att du faktiskt besvarar dina egna frågor? 
Du VET ju att han är missnöjd för att det är varmt. Du VET ju att det lilla extra som saknas är de fasta rutinerna. Du VET ju att det är mer praktiskt att lägga honom i sängen direkt.
Jag tror du behöver odla lite självförtroende Du/Ni VET hur ni vill ha det och det är du/ni som har (ska ha iaf) kunskapen och verktygen att göra det så. Eran lille glade skit verkar rätt nöjd med tillvaron, men behöver ändå föräldrar som tar ledningen och visar hur det ska vara, genom hela sin uppväxt och jag ser ingen anledning till varför ni inte skulle börja redan nu!
Ni är som Mindy skriver på god väg!
Lycka till!
Du VET ju att han är missnöjd för att det är varmt. Du VET ju att det lilla extra som saknas är de fasta rutinerna. Du VET ju att det är mer praktiskt att lägga honom i sängen direkt.
Jag tror du behöver odla lite självförtroende
Du/Ni VET hur ni vill ha det och det är du/ni som har (ska ha iaf) kunskapen och verktygen att göra det så. Eran lille glade skit verkar rätt nöjd med tillvaron, men behöver ändå föräldrar som tar ledningen och visar hur det ska vara, genom hela sin uppväxt och jag ser ingen anledning till varför ni inte skulle börja redan nu!Ni är som Mindy skriver på god väg!
Lycka till!
Mamma till Izabelle 040416
Startade SHN-kur 23/10 -04 och sen dess sover Iza gott om natten.
Startade SHN-kur 23/10 -04 och sen dess sover Iza gott om natten.
Tack för era svar Mindy o Isobel! Jag har så många tankar och funderingar som bubblar inom mig sen jag hittade den här sidan och började analysera vår egen situation. Innan dess tog jag bara allt för givet, förutom att det känts mer och mer jobbigt att inte ha några givna rutiner. Nu, sen jag börjat tänka och fundera händer det både positiva och negativa saker. Men de negativa är nog eg bara positiva under förändring. Det positiva är att jag ser lillkillen på ett annat sätt, tyckte jag var lyhörd innan men märker nu, till min förtjusning, att det fanns mer att hämta! Det "negativa" är att han verkar märka av min nya osäkerhet och reagerar på den. Jag gör saker annorlunda mot innan och han säger ifrån, eller frågar är kanske bättre ord? Han undrar över varför och varthän känner jag. Och det är ju iofs bra att vi har en dialog! Märker att vi kommer ännu närmare varandra, på ett annat sätt. Eller inbillar jag mig bara? Känns lite flummigt...
Har alltid tyckt att runt 19 är en lagom tid för barn och bebisar att lägga sig, så jag skulle vilja ha det som sovtid. Men många verkar arbeta bakifrån sas, lägger vid 22-23 och drar sen fram (bak?) den tiden allteftersom. Kan man inte göra tvärtom? Introducera 19 som natt, ta nattmålen allteftersom bebisen blir större och till slut ha 12 h 19-07? Jag brukar ju markera skilnaden på dag och kväll/natt genom att ta på pyjamasen runt 19.
Just nu är jag bara i en slags analys- och bearbetningsfas. Vill inte störa för mycket innan jag har mer på fötterna. Försöker förstå och lära mig mer och antecknar så mycket jag kan om hans dygnsrytm. Men jag märker att han reagerar på minsta lilla!
Frisk är han i alla fall Och god aptit har han. På 8 v nästan dubblade han sin födelsevikt (från 3295 till 6255 gr) och växte 10 cm (från 48 till 58 cm). Antingen är jag kanske inte så hönsig eller så har han stark mage, för det enda han reagerat märkbart negativt på är min penicillinkur (mot bakterier i brösten) som han fick magknip av. Jordgubbarna jag åt till midsommar gjorde att han fes surt dagen efter, men det var allt.
Dum som jag var igår så lät jag honom behålla pyjamasen på istället för att ta av den och ligga i bara blöjan alt en kortärmad body. Har jag ju gjort innan, men fick nog hjärnsläpp av allt funderande hit och dit. Kände mig som en dålig mamma som missade det, vet ju att han inte gillar när det blir för varmt.
Varför känner jag mig så osäker helt plötsligt? Innan bara gjorde jag, tog för givet. Nu ifrågasätter jag allt och missar enkla saker!
Igår/inatt var inte som vanligt heller. Kinkig och gnölig hela kvällen (värmen + min osäkerhet?), la honom mätt och nöjd äntligen vid 2040, i vagnen. Flyttade över ett sovande knyte när vi la oss vid 23. Sen vaknade han vid 01 ovanligt nog! Fast där missade jag med en hårsmån. Sekunden efter att jag tog upp honom (då hade han legat och bökat en stund) insåg jag att om jag låtit bli så hade han somnat om!
Men han åt begärligt och somnade igen sen. Däremot vaknade han redan vid 04 igen, också det ovanligt. Men då hade jag is i magen och han fick böka runt lite tills han somnade själv. Och det gick hur bra som helst. Har ju gjort så tidigare med, utan att tänka på det, så han är ju "van" vid det. Sen sov han till 06 då han fick mat. Trots att det var sambons natt så vaknade jag precis lika mycket, om inte mer, så det blev ingen vanlig morgon heller. Lillkillen väckte oss med lite bök i sängen vid 0815. Jag tog upp honom 0835 och sen umgicks hela famijen och lekte lite och så, innan han fick mat vid 09. Han var trött så jag la honom i vagnen 0950, men han vaknade för en stund sen och bökar och gnölar, ca efter 45 min lur. Även det ovanligt! Numera brukar han sova ca 2 timmar i stöten, efter matning och samvaro.
Ska fortsätta läsa och anteckna och försöka hitta den röda tråden.
Har alltid tyckt att runt 19 är en lagom tid för barn och bebisar att lägga sig, så jag skulle vilja ha det som sovtid. Men många verkar arbeta bakifrån sas, lägger vid 22-23 och drar sen fram (bak?) den tiden allteftersom. Kan man inte göra tvärtom? Introducera 19 som natt, ta nattmålen allteftersom bebisen blir större och till slut ha 12 h 19-07? Jag brukar ju markera skilnaden på dag och kväll/natt genom att ta på pyjamasen runt 19.
Just nu är jag bara i en slags analys- och bearbetningsfas. Vill inte störa för mycket innan jag har mer på fötterna. Försöker förstå och lära mig mer och antecknar så mycket jag kan om hans dygnsrytm. Men jag märker att han reagerar på minsta lilla!
Frisk är han i alla fall
Och god aptit har han. På 8 v nästan dubblade han sin födelsevikt (från 3295 till 6255 gr) och växte 10 cm (från 48 till 58 cm). Antingen är jag kanske inte så hönsig eller så har han stark mage, för det enda han reagerat märkbart negativt på är min penicillinkur (mot bakterier i brösten) som han fick magknip av. Jordgubbarna jag åt till midsommar gjorde att han fes surt dagen efter, men det var allt. Dum som jag var igår så lät jag honom behålla pyjamasen på istället för att ta av den och ligga i bara blöjan alt en kortärmad body. Har jag ju gjort innan, men fick nog hjärnsläpp av allt funderande hit och dit. Kände mig som en dålig mamma som missade det, vet ju att han inte gillar när det blir för varmt.
Varför känner jag mig så osäker helt plötsligt? Innan bara gjorde jag, tog för givet. Nu ifrågasätter jag allt och missar enkla saker!
Igår/inatt var inte som vanligt heller. Kinkig och gnölig hela kvällen (värmen + min osäkerhet?), la honom mätt och nöjd äntligen vid 2040, i vagnen. Flyttade över ett sovande knyte när vi la oss vid 23. Sen vaknade han vid 01 ovanligt nog! Fast där missade jag med en hårsmån. Sekunden efter att jag tog upp honom (då hade han legat och bökat en stund) insåg jag att om jag låtit bli så hade han somnat om!
Men han åt begärligt och somnade igen sen. Däremot vaknade han redan vid 04 igen, också det ovanligt. Men då hade jag is i magen och han fick böka runt lite tills han somnade själv. Och det gick hur bra som helst. Har ju gjort så tidigare med, utan att tänka på det, så han är ju "van" vid det. Sen sov han till 06 då han fick mat. Trots att det var sambons natt så vaknade jag precis lika mycket, om inte mer, så det blev ingen vanlig morgon heller. Lillkillen väckte oss med lite bök i sängen vid 0815. Jag tog upp honom 0835 och sen umgicks hela famijen och lekte lite och så, innan han fick mat vid 09. Han var trött så jag la honom i vagnen 0950, men han vaknade för en stund sen och bökar och gnölar, ca efter 45 min lur. Även det ovanligt! Numera brukar han sova ca 2 timmar i stöten, efter matning och samvaro. Ska fortsätta läsa och anteckna och försöka hitta den röda tråden.
Lugn och fin nu 8) Visst kan du/ska du lägga runt 19-20.
Att vara vaken till 23 är alldeles för sent. Det jag skrev om att ge mat i sömnen innan midnatt var bara ett tips för att så att säga få en längre hel natt. Jag gjorde hellre så än att jag fick mata kl 01 och 04.30, då räckte det med bara vargtimmesmålet och jag kände att jag sov en hel natt. Typ... 
Du måste känna själv hur DU vill ha det. Det går ju så fint för er. Glöm inte att alla lär vi av våra misstag...Han hade säkerligen sovit till fyrasnåret om du avvaktat lite där runt 1-tiden - och det är väl alldeles strålande!? Och visst, du borde ha satt på en tunn body men so what? Ingen ko på isen för det. Man lär sig och bebisarna lär en hela tiden. Själv var jag fullkomligt övertygad om att sonen VERKLIGEN var hungrig där vid vargtimmesmålet när det skulle bort.
Senare kan det också bli uppenbara problem för föräldrarna att begripa att så mycket kan hända så fort och att den lilla nu är mycket större.
Gör inte misstaget att tänka hur saker och ting har varit. Nya dagar innebär nya situationer och händelser och ska betraktas a la "OJ DÅ - måste ordnas". Du har ju verktygen. Det här går fint!
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006.
Nej nej! 23 är på tok för sent, det var inte så jag menade. Hmm svårt att förklara. Om han somnar vid 20 och sen vaknar 23, äter, och först efter det sover natten, då blir ju 23 läggtiden som man räknar efter? Eller räknas det bara som ett nattmål som ska tas bort längre fram?
Har skrivit upp och räknat och i måndags sov han ca 16 timmar och var vaken 8 timmar. I tisdags (igår) sov han 18 timmar och var vaken 6 timmar. Båda dagarna blev det 8 matningar, ibland åt han mer (ca 170 ml) och ibland mindre (som minst 40 ml). Både sömn- och vakenperioderna är väldigt olika långa, under de två dagarna som han som minst 20 minuter och som mest 3 timmar. Men vaken var han som mest 90 minuter och som minst 15 (mitt i natten eller tidigt på morgonen när man bara äter och byter).
De senaste ca 2½ veckorna har matningarna minskat till 6/dygn, mot 8-10 innan dess. Vet inte varför han har börjat äta fler gånger igen. Han är samtidigt ganska olycklig vid matningarna de senaste dagarna. Speciellt kvällstid! Misstänker att han eg är rätt så hungrig, men att något gör att han blir ledsen och inte längre tycker det är mysigt och rofyllt att äta. Han har varit ovanligt fisig senaste veckan ungefär, lite drygt. Och mer rapig, fast det har suttit längre in? Mina tankar går mot att jag blivit avmaskad!!! Först månd 19/6 (Vermox), en tablett. Ett par dagar senare blev jag varse att jag fått fel dos...fick mot springmask (1 tbl, upprepas efter 14 dagar) men skulle ha ordination mot spolmask (1 tbl x 2 i tre dagar). Samma preparat men olika dosering. Fick nytt recept och började om på tors 22/6, dvs tors-fre-lör. Det var distriktssköterskan som skrev ut (Vermox) och det är samma person som vi har på BVC. Har inte ens tänkt på att lillgubben kan ha fått i sig medicinen via bröstmjölken, har ingen aning om hur Vermox påverkar? Distrikts/BVCssk sa inget i alla fall.
Märker att det är svårt att bara iaktta passivt och anteckna. Jag kan inte låta bli att påverka, nu när jag vet mer. Tex att avvakta och inte ta upp riktigt lika fort, speciellt nattetid. Igår kväll testade jag tex att mata honom när han sov, kl 23, för att försöka förlänga nattsömnen. Han åt med väldigt god aptit! Drygt 200 ml, gissa om jag blev paff. (Han får alltid äta så mycket eller lite han vill, har gjort så ända från början, inga restriktioner). Han somnade i vagnen 2015 och när jag flyttade över honom strax före 23 kom jag att tänka på det jag läst om att lägga in en sovande måltid. Så det gjorde jag och det gick bra. Häftigt! Sen sov han gott till ca 03, då han vaknade till och bökade runt. Han är ju en tämligen lugn kille, skriker och gråter väldigt sällan. När inget hände (brukar ju gå upp och mata i vanliga fall när han gör så) somnade han om av sig själv! Jag varken rörde honom eller sa nåt, han är van vid att somna om själv sen innan, men inte på det här viset mitt i natten. Då brukar det serveras mat ju. Men inte i natt. Så han kan ju faktiskt inte ha varit speciellt hungrig, eftersom han somnade om utan att ha blivit ledsen, bara bökade runt och knorrade lite tyst ett par gånger. Sen sov han till strax före 06, då jag valde att gå upp och mata honom (0555). Han var så klart väldigt hungrig och åt nästan 200 ml. Tog knappt en halvtimme att mata och byta och sen la jag honom igen och han somnade direkt.
Ska bli intressant att se hur dagen förlöper. Eftersom vi inte bestämt något schema så vill jag inte styra och ställa för mycket, men om jag kan påverka hans nattsömn så känns det vettigt att börja med. Kanske resten faller på plats allt eftersom, lite av sig själv? Vill inte göra några drastiska förändringar på stört när vårt liv ändå fungerar så bra som det gör.
En fråga jag har gäller maten. Hur gör man för att få bebisen att inte äta så ofta, utan mer istället och då bli mättare och få slut på hattandet med slurkar på ibland bara 40 ml? Jag trodde också att sonen var hungrig på riktigt mitt i natten/tidigt på morgonen, men uppenbarligen klarar han sig utmärkt ändå. Är jag kanske redan på rätt väg genom att lägga in nattmålet vid 23tiden och sen låta honom sova utan matningar fram till 06? Ska jag fortsätta mata honom halvsovandes vid 23 en tid? Det känns i alla fall som en vettig idé tycker jag.
Han somnade som sagt 2015 igår kväll, åt vid 23 mer eller mindre sovandes, och sov sen till ca 0545 i morse då han började böka runt mer desperat och lät lite mer. Han fick mat precis före 06 och la sig igen en halvtimme senare och sover sött. Räknar jag då natten mellan 2015-0600, eller räknar jag den 2300-0600???
Tack för alla trevliga inputs, råd och stöd! Är så glad att jag hittade det här forumet.
Har skrivit upp och räknat och i måndags sov han ca 16 timmar och var vaken 8 timmar. I tisdags (igår) sov han 18 timmar och var vaken 6 timmar. Båda dagarna blev det 8 matningar, ibland åt han mer (ca 170 ml) och ibland mindre (som minst 40 ml). Både sömn- och vakenperioderna är väldigt olika långa, under de två dagarna som han som minst 20 minuter och som mest 3 timmar. Men vaken var han som mest 90 minuter och som minst 15 (mitt i natten eller tidigt på morgonen när man bara äter och byter).
De senaste ca 2½ veckorna har matningarna minskat till 6/dygn, mot 8-10 innan dess. Vet inte varför han har börjat äta fler gånger igen. Han är samtidigt ganska olycklig vid matningarna de senaste dagarna. Speciellt kvällstid! Misstänker att han eg är rätt så hungrig, men att något gör att han blir ledsen och inte längre tycker det är mysigt och rofyllt att äta. Han har varit ovanligt fisig senaste veckan ungefär, lite drygt. Och mer rapig, fast det har suttit längre in? Mina tankar går mot att jag blivit avmaskad!!! Först månd 19/6 (Vermox), en tablett. Ett par dagar senare blev jag varse att jag fått fel dos...fick mot springmask (1 tbl, upprepas efter 14 dagar) men skulle ha ordination mot spolmask (1 tbl x 2 i tre dagar). Samma preparat men olika dosering. Fick nytt recept och började om på tors 22/6, dvs tors-fre-lör. Det var distriktssköterskan som skrev ut (Vermox) och det är samma person som vi har på BVC. Har inte ens tänkt på att lillgubben kan ha fått i sig medicinen via bröstmjölken, har ingen aning om hur Vermox påverkar? Distrikts/BVCssk sa inget i alla fall.
Märker att det är svårt att bara iaktta passivt och anteckna. Jag kan inte låta bli att påverka, nu när jag vet mer. Tex att avvakta och inte ta upp riktigt lika fort, speciellt nattetid. Igår kväll testade jag tex att mata honom när han sov, kl 23, för att försöka förlänga nattsömnen. Han åt med väldigt god aptit! Drygt 200 ml, gissa om jag blev paff. (Han får alltid äta så mycket eller lite han vill, har gjort så ända från början, inga restriktioner). Han somnade i vagnen 2015 och när jag flyttade över honom strax före 23 kom jag att tänka på det jag läst om att lägga in en sovande måltid. Så det gjorde jag och det gick bra. Häftigt! Sen sov han gott till ca 03, då han vaknade till och bökade runt. Han är ju en tämligen lugn kille, skriker och gråter väldigt sällan. När inget hände (brukar ju gå upp och mata i vanliga fall när han gör så) somnade han om av sig själv! Jag varken rörde honom eller sa nåt, han är van vid att somna om själv sen innan, men inte på det här viset mitt i natten. Då brukar det serveras mat ju. Men inte i natt. Så han kan ju faktiskt inte ha varit speciellt hungrig, eftersom han somnade om utan att ha blivit ledsen, bara bökade runt och knorrade lite tyst ett par gånger. Sen sov han till strax före 06, då jag valde att gå upp och mata honom (0555). Han var så klart väldigt hungrig och åt nästan 200 ml. Tog knappt en halvtimme att mata och byta och sen la jag honom igen och han somnade direkt.
Ska bli intressant att se hur dagen förlöper. Eftersom vi inte bestämt något schema så vill jag inte styra och ställa för mycket, men om jag kan påverka hans nattsömn så känns det vettigt att börja med. Kanske resten faller på plats allt eftersom, lite av sig själv? Vill inte göra några drastiska förändringar på stört när vårt liv ändå fungerar så bra som det gör.
En fråga jag har gäller maten. Hur gör man för att få bebisen att inte äta så ofta, utan mer istället och då bli mättare och få slut på hattandet med slurkar på ibland bara 40 ml? Jag trodde också att sonen var hungrig på riktigt mitt i natten/tidigt på morgonen, men uppenbarligen klarar han sig utmärkt ändå. Är jag kanske redan på rätt väg genom att lägga in nattmålet vid 23tiden och sen låta honom sova utan matningar fram till 06? Ska jag fortsätta mata honom halvsovandes vid 23 en tid? Det känns i alla fall som en vettig idé tycker jag.
Han somnade som sagt 2015 igår kväll, åt vid 23 mer eller mindre sovandes, och sov sen till ca 0545 i morse då han började böka runt mer desperat och lät lite mer. Han fick mat precis före 06 och la sig igen en halvtimme senare och sover sött. Räknar jag då natten mellan 2015-0600, eller räknar jag den 2300-0600???
Tack för alla trevliga inputs, råd och stöd! Är så glad att jag hittade det här forumet.
Grattis till ett härligt resultat =D> Skön natt, eller hur?
Du räknar natten mellan 20-06
"Det där" som händer vid 23-tiden är inget som programmeras hos honom. Förstår du 
Man lurar den lille lite - och se det funkade ju!
Grundtanken är att DU bestämmer när han ska matas och eftersom det görs mer eller mindre i sömnen så är det ingen vana han reflekterar över. Hade du inte gett målet vid 23 så hade han förstås varit hungrig där mitt i natten.Bra att du behöll kylan och inte tog upp honom!
Så här kan man alltså göra för att "utnyttja" den sammanhängande nattsömn som bebbar är mogna för (6 tim vid en månad, 8 tim vid två månader 10 tim vid tre månader etc). Om han sen sover längre så låter du honom förstås göra det! Det är bara prematurer som kan behöva väckas för att äta, inte friska fullgångna barn.
Sen när han blir mogen att sova 12 timmar natt utan mat så lägger du bara tidigare på kvällen, om det nu är 19.00-07.00 du vill ha. Men dit är det ju ett litet tag.
Jag tycker han verkar äta rejält vid de flesta mål. 200 ml är perfekt. Nu ska DU bara jobba in standardmodellen och då försvinner alla småsnuttar och sömnen blir ännu bättre. Läs på om standardmodellen här på sidan (använd sök) eller läs i Barnaboken, med den faller allt på plats av sig självt höll jag på att säga.
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006.
Klipp ur FASS om Vermox:
Amning (Läs mer om amning)
Okänt om Vermox går över i modersmjölk. Rådgör därför med läkare före användning under amning.
Biverkningar (Läs mer om biverkningar)
Mindre vanliga:
Buksmärtor, diarré, yrsel. Dessa biverkningar har rapporterats vid mycket hög dosering i samband med mycket kraftiga infektioner.
Sällsynta:
Hudutslag, nässelfeber, ansiktssvullnad.
Självklart kan han reagera på medicinen. Ring och kolla om du känner dig osäker. Det verkar ju inte vara några stora reaktioner (han har ju sovit en hel natt i princip!) så jag skulle bara fortsätta med det ni gör med Attityden. Oro och frågor från föräldrarna är inte bra.
Amning (Läs mer om amning)
Okänt om Vermox går över i modersmjölk. Rådgör därför med läkare före användning under amning.
Biverkningar (Läs mer om biverkningar)
Mindre vanliga:
Buksmärtor, diarré, yrsel. Dessa biverkningar har rapporterats vid mycket hög dosering i samband med mycket kraftiga infektioner.
Sällsynta:
Hudutslag, nässelfeber, ansiktssvullnad.
Självklart kan han reagera på medicinen. Ring och kolla om du känner dig osäker. Det verkar ju inte vara några stora reaktioner (han har ju sovit en hel natt i princip!) så jag skulle bara fortsätta med det ni gör med Attityden. Oro och frågor från föräldrarna är inte bra.Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006.
Gomorron! Eller ja, förmiddag i alla fall. Nja, har haft bättre nätter, men känner mig ändå pigg och positiv. Låg vaken över en timme efter att han vaknade vid 03, på helspänn och klarvaken. Själv somnade han om efter ca 15 minuter. Blev lite upprymd över att det fungerade! Ser fram emot hela nätter lite längre fram istället, när vi vet hur vi vill ha det och allt satt sig. Sambon sov gott i alla fall, mellan 23-09 hehe. Själv har jag varit uppe sen 0545. Men så är det jag som är den morgonpigga av oss båda.
Om man räknar natten mellan 20-06 så blev det ju 10 timmar. Spännande! Ska se om vi kan upprepa ikväll/natt och få in en god vana av det. Kul! Ska fortsätta med 23-målet tills vidare.
200 ml/mål är väldigt ovanligt för den lille herrn, händer inte så ofta och absolut inte två gånger på raken, så han måste ha varit rejält hungrig. Åt nästan så mycket första målet i morse med, men bara 80 ml när han vaknade igen kl 09. Då var han fortfarande mätt sen 06. Av gammal vana la jag honom i vagnen kl 10, när han började gäspa. Har gjort så hitintills att han fått vara med uppe tills han visar trötthet och lagt honom sen, innan han blir övertrött. Ångrade mig när han somnat, att jag inte hållt honom vaken åtminstone en halvtimme. Men som sagt, inget schema existerar ännu, jag tar det lugnt och dokumenterar och småjusterar lite grand bara än så länge. Hittade Barnaboken på biblan igår och lusläser så fort jag får en stund över!
Det var ju vår BVC-farbror som skrev ut Vermox åt mig och han vet ju att lillen får bröstmjölk, så jag reflekterade inte över ev lämplighet. Ville bli av med maskeländet! Upptäckte förra helgen att jag hade spolmask och fick nästan dåndimpen. Men det förklarade stopp i magen och buksmärtorna... Hoppas det räcker med en enda kur för att bli av med otäckingarna. Avmaskningen påbörjades i torsdags förra veckan och lördagskväll tog jag sista tabletten. Idag = fyra dagar sen mao. Det tar ju ett tag innan det försvinner ur kroppen och jag vet ju inte hur länge det finns i bröstmjölken. Men det var bara en fundering om det kan vara det som gjort lillen så gasig.
Å andra sidan har jag dragit ner på pumpningen, från fyra gånger per dag till en gång per dag. Kände mig alldeles för upplåst vid pumpen dryga 2 timmar per dygn! Så från att ha fått drygt halva dagsransonen från bröstmjölken får han nu övervägande ersättning och bara knappt ett helt mål bröstmjölk per dag. Det kan ju vara den omställningen som ger påverkan med. Det är bara knappt två veckor som han har fått så pass mycket mer ersättning och mindre bröstmjölk. Bajset har blivit fastare och kommer inte lika ofta heller.
Tack för peppningen!
Om man räknar natten mellan 20-06 så blev det ju 10 timmar. Spännande! Ska se om vi kan upprepa ikväll/natt och få in en god vana av det. Kul! Ska fortsätta med 23-målet tills vidare.
200 ml/mål är väldigt ovanligt för den lille herrn, händer inte så ofta och absolut inte två gånger på raken, så han måste ha varit rejält hungrig. Åt nästan så mycket första målet i morse med, men bara 80 ml när han vaknade igen kl 09. Då var han fortfarande mätt sen 06. Av gammal vana la jag honom i vagnen kl 10, när han började gäspa. Har gjort så hitintills att han fått vara med uppe tills han visar trötthet och lagt honom sen, innan han blir övertrött. Ångrade mig när han somnat, att jag inte hållt honom vaken åtminstone en halvtimme. Men som sagt, inget schema existerar ännu, jag tar det lugnt och dokumenterar och småjusterar lite grand bara än så länge. Hittade Barnaboken på biblan igår och lusläser så fort jag får en stund över!
Det var ju vår BVC-farbror som skrev ut Vermox åt mig och han vet ju att lillen får bröstmjölk, så jag reflekterade inte över ev lämplighet. Ville bli av med maskeländet! Upptäckte förra helgen att jag hade spolmask och fick nästan dåndimpen. Men det förklarade stopp i magen och buksmärtorna... Hoppas det räcker med en enda kur för att bli av med otäckingarna. Avmaskningen påbörjades i torsdags förra veckan och lördagskväll tog jag sista tabletten. Idag = fyra dagar sen mao. Det tar ju ett tag innan det försvinner ur kroppen och jag vet ju inte hur länge det finns i bröstmjölken. Men det var bara en fundering om det kan vara det som gjort lillen så gasig.
Å andra sidan har jag dragit ner på pumpningen, från fyra gånger per dag till en gång per dag. Kände mig alldeles för upplåst vid pumpen dryga 2 timmar per dygn! Så från att ha fått drygt halva dagsransonen från bröstmjölken får han nu övervägande ersättning och bara knappt ett helt mål bröstmjölk per dag. Det kan ju vara den omställningen som ger påverkan med. Det är bara knappt två veckor som han har fått så pass mycket mer ersättning och mindre bröstmjölk. Bajset har blivit fastare och kommer inte lika ofta heller.
Tack för peppningen!
Jaja, jag tänker på att natten var härlig för lilleman.
Sambor sover för det mesta gott...
Du tänker rätt, även där runt 9-snåret i morse då han kanske kunde ha varit vaken längre. Det här varken är eller blir några problem.
Fortsätt bara i samma stil så får ni härliga tider!
Sambor sover för det mesta gott...
Du tänker rätt, även där runt 9-snåret i morse då han kanske kunde ha varit vaken längre. Det här varken är eller blir några problem.
Fortsätt bara i samma stil så får ni härliga tider!
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006.
Åh nu blir jag generad hehe Alla frågar ju jämt hur man själv får sova så jag antog såklart helt fel! Jodå, lillkillen sov hur gott som helst och vaknade på strålande humör
Han sov ett par timmar , vaknade och åt och var vaken i nästintill exakt en timme. Sen förklarade han med eftertryck att det var dags att sova igen och jag hade inte hjärta att tvinga honom att vara vaken. Nej, jag ser inte heller några direkta problem och tror det löser sig så småningom.
Tänkte följa hans rytm (med undantag för nätterna, där fortsätter jag som i natt) veckan ut, går igenom anteckningarna på söndag tex och försöker hitta vår/hans röda tråd och går vidare därifrån.
Jag är så lycklig över att vara hans mamma! Och jag tycker det är så spännande att följa hans utveckling, helt fascinerad över hur fort det går. Hur snabbt han lär sig och hur snabbt han lär oss. Och hur snabbt det gick att ställa om sig från "bara vuxen" till förälder/mamma! Jag älskar att vara hans mamma!
Alla frågar ju jämt hur man själv får sova så jag antog såklart helt fel! Jodå, lillkillen sov hur gott som helst och vaknade på strålande humör Han sov ett par timmar , vaknade och åt och var vaken i nästintill exakt en timme. Sen förklarade han med eftertryck att det var dags att sova igen och jag hade inte hjärta att tvinga honom att vara vaken. Nej, jag ser inte heller några direkta problem och tror det löser sig så småningom.
Tänkte följa hans rytm (med undantag för nätterna, där fortsätter jag som i natt) veckan ut, går igenom anteckningarna på söndag tex och försöker hitta vår/hans röda tråd och går vidare därifrån.
Jag är så lycklig över att vara hans mamma! Och jag tycker det är så spännande att följa hans utveckling, helt fascinerad över hur fort det går. Hur snabbt han lär sig och hur snabbt han lär oss. Och hur snabbt det gick att ställa om sig från "bara vuxen" till förälder/mamma! Jag älskar att vara hans mamma!
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Tack Anna!
Kan berätta att lillen sovit hela natten för tredje natten i rad, utan problem. Gick faktiskt lite bättre igår, nattade vid 2020 i vagnen, tog upp vid 23 och matade och la sen i spjälsängen och sen sov vi allesammans till 07! Han vaknade till en gång vid 03-04, minns inte riktigt för jag vaknade knappt till och han gjorde ytterst lite väsen (jag är väldigt lättväckt, min gamla hund brukade väcka mig genom att stå och titta på mig haha!) och även vid 0530 när han undrade om det inte var dags att gå upp. Men jag varken sa ett ljud eller rörde honom och han somnade om så gott som direkt igen. Himla skönt! Och i morse fick jag väcka honom 07...mysigt.
Av sig själv är han nu också vaken lite längre, hela 1½ timme orkade han i morse utan att gå av på mitten, annars brukar han vilja somna om direkt efter morgonmålet. Tar inte heller upp honom när vi kommer in från promenaden. Han vaknar ju till när vi kommer hem och jag har brukat ta upp honom då eftersom han blir gnölig. Idag bestämde jag helt enkelt att en timmes sömn var för lite och vagnade lite ett par gånger när han vaknade till och frågade om det inte var dags att vakna. Fungerade hur bra som helst. Han är så himla snäll vår påg, varken skriker eller gråter utan lägger sig bara ner igen och somnar om. Likadant på nätterna, inget oväsen bara suckar och stönar lite och somnar sen snabbt igen när inget händer (eftersom det är natt och då sover man!).
Hur kunde vi ha sån tur och få ett sånt mysigt, lugnt och snällt barn? Själv var jag tydligen väldigt orolig och hade rejäl kolik de första månaderna. Är född 1969. Mamma har funderat och tror att hon klädde mig för varmt rent allmänt. Och jag undrar hur det var med matningarna egentligen, hon säger att hon inte minns riktigt men tror att jag fick mat när jag var hungrig (typ fri amning), men jag vill minnas att hon fortsatte amma även mina betydligt yngre bröder var fjärde timme och ca 20 min åt gången. Tror hon får dåligt samvete nu i efterhand när hon tänker på hur man/hon gjorde då, men hon gjorde ju bara det som rekommenderades då. Absolut inget jag anklagar henne för! Har precis läst att man på 70-talet tyckte det var bättre att man som gravid rökte 5-6 ciggaretter/dag än att man blev överviktig... Har hänt en del sedan dess som sagt. Lite funderingar i sommarvärmen!
Tack för alla råd och inputs! Det har ju gått bra att styra in lillen lite försiktigt, kanske det fortsätter så, utan kur? Vi får väl se! Ha en skön helg allesammans!
Kan berätta att lillen sovit hela natten för tredje natten i rad, utan problem. Gick faktiskt lite bättre igår, nattade vid 2020 i vagnen, tog upp vid 23 och matade och la sen i spjälsängen och sen sov vi allesammans till 07! Han vaknade till en gång vid 03-04, minns inte riktigt för jag vaknade knappt till och han gjorde ytterst lite väsen (jag är väldigt lättväckt, min gamla hund brukade väcka mig genom att stå och titta på mig haha!) och även vid 0530 när han undrade om det inte var dags att gå upp. Men jag varken sa ett ljud eller rörde honom och han somnade om så gott som direkt igen. Himla skönt! Och i morse fick jag väcka honom 07...mysigt.
Av sig själv är han nu också vaken lite längre, hela 1½ timme orkade han i morse utan att gå av på mitten, annars brukar han vilja somna om direkt efter morgonmålet. Tar inte heller upp honom när vi kommer in från promenaden. Han vaknar ju till när vi kommer hem och jag har brukat ta upp honom då eftersom han blir gnölig. Idag bestämde jag helt enkelt att en timmes sömn var för lite och vagnade lite ett par gånger när han vaknade till och frågade om det inte var dags att vakna. Fungerade hur bra som helst. Han är så himla snäll vår påg, varken skriker eller gråter utan lägger sig bara ner igen och somnar om. Likadant på nätterna, inget oväsen bara suckar och stönar lite och somnar sen snabbt igen när inget händer (eftersom det är natt och då sover man!).
Hur kunde vi ha sån tur och få ett sånt mysigt, lugnt och snällt barn? Själv var jag tydligen väldigt orolig och hade rejäl kolik de första månaderna. Är född 1969. Mamma har funderat och tror att hon klädde mig för varmt rent allmänt. Och jag undrar hur det var med matningarna egentligen, hon säger att hon inte minns riktigt men tror att jag fick mat när jag var hungrig (typ fri amning), men jag vill minnas att hon fortsatte amma även mina betydligt yngre bröder var fjärde timme och ca 20 min åt gången. Tror hon får dåligt samvete nu i efterhand när hon tänker på hur man/hon gjorde då, men hon gjorde ju bara det som rekommenderades då. Absolut inget jag anklagar henne för! Har precis läst att man på 70-talet tyckte det var bättre att man som gravid rökte 5-6 ciggaretter/dag än att man blev överviktig... Har hänt en del sedan dess som sagt. Lite funderingar i sommarvärmen!
Tack för alla råd och inputs! Det har ju gått bra att styra in lillen lite försiktigt, kanske det fortsätter så, utan kur? Vi får väl se! Ha en skön helg allesammans!