Hej på er!
Anna själv kanske har skrivit just detta någonstans och några andra har säkert haft liknande tankar.
Men jag läste ett inlägg av någon som tyckte att det var konstigt att bebisen inte var vrålhungrig på morgonen, trots att han/hon brukar vakna och äta flera gånger per natt. De hade precis dragit igång kuren och bebisen fick nu alltså ingen mat på natten.
Jag tror att ätandet på natten har väldigt lite med direkt hunger att göra. Det maten och matandet gör, precis som Anna skriver när det gäller t.ex. kollik, är att stilla överlevnadsångest. Mat är trygghet och bekräftelse på att man kommer att överleva.
När man genom kuren får beryggande svar på annat sätt än genom mat, så lär barnet sig att sova lugn och trygg ändå.
Därför är det alltså inte nödvändigt att barnet är vrålhungrigt på morgonen, det har mer med personlighet att göra. Vissa äter mycket och gärna på morgonen och andra behöver ett tag på sig att komma igång innan de vill äta. Det gäller ju vuxna som barn.
Surr från mig!
/LO
Mat på natten eller inte - en teori
Mat på natten eller inte - en teori
Lotta, mamma till
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004
Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004
Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum