Vår 19-månaders grabb har tidigare varit nöjd att läggas i vagnen vid dagslur och somnat så gott (på rygg). Sedan en tid vägrar han läggas utan gallskriker och sätter sig upp. Jag har låtit honom sitta varpå det krävs 15-20 min promenad innan han somnar sittandes
Försöker jag sänka ryggstödet innan så blir han superarg. Detta känns ohållbart i längden 
Vi SHN-kurade honom i december men brydde oss då inte om dagslurarna då de funkade bra. Frågan är nu: Hur gör jag minikur i vagnen. Är han för stor för vagning? Jag tycker det känns obehagligt att använda selet så spänt i vagnen för att få honom att ligga ner. Ok att ha det för att inte trilla ur från sittande men hur ska jag få honom att ligga o ha kvar mörk-skynket? Om han väl ligger och skriker kan jag ju vagna några rejäla tag, ramsa (utan ordet natt) och lämna. Men själv skulle jag få panik över att ligga hårt fastspänd när jag ska sova.
Vad säger ni andra, är det MINA sele-vargar eller?Är det någon som kan hjälpa så vore jag SÅ glad!
Han är ju en gammal man nu och dessutom kanske en liten förtrotsare. Jag skulle inte insistera på vagnen som sovplats om jag vore du. Jag skulle använda den när han är vaken och med, behöver transport och inte hinner/orkar gå själv.
Låt honom ta den i spjälsängen (resesäng borta). Där kan han ta hand om sina protester själv. Lägg honom i favoritställningen, tryck till en liten smula som markering, ramsa dig ut och fortsätt ramsa medan du går bort allt längre, och låt honom sedan vara i fred. Musik i huset eller andra ljud låter honom veta att uppmärksamheten för hans del är avslutad. Ta upp honom på bestämd tid med stor förtjusning och bär dig åt som om han sovit hur gott som helst och hela tiden 
